Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicin

  • Uppsala får Sveriges första PET-MR-utrustning

    Forskare vid Uppsala universitet har fått anslag från Vetenskapsrådet för att införskaffa Sveriges första PET-MR-utrusning. Utrustningen kombinerar två existerande tekniker som avbildar kroppen på olika sätt. Att kunna samla in data från båda teknikerna simultant ger möjlighet till bättre diagnostik och mer kunskap om till exempel hjärt- kärlsjukdomar, neurologiska och onkologiska sjukdomar.

  • Inget samband mellan D-vitaminintag och starka ben

    Ungefär hälften av alla kvinnor i Sverige över 60 år drabbas av benskörhet. I tidningarnas hälsospalter och reklam uppmanas särskilt kvinnor att äta D-vitamintillskott. Men en ny avhandling från Uppsala universitet visar att kostintaget av vitamin D inte spelar någon stor roll för risken att drabbas av benbrott eller för utveckling av benskörhet.

  • Nytt EU-projekt för bättre behandling av unga med fetma och typ 2 diabetes.

    Alltfler unga drabbas av typ 2 diabetes kopplat till övervikt, och behovet av nya behandlingsalternativ är skriande stort. Uppsala universitet ska nu koordinera ett stort EU-projekt som ska fokusera på att förstå de komplexa processerna i de insulinproducerande beta-cellerna i syfte att ta fram läkemedelsalternativ för dessa ungdomar.

  • Process med betydelse för hjärnans utveckling närstuderad

    Forskare från Uppsala universitet har undersökt det mycket viktiga steg då arvsmassan avläses och fann att gener som är aktiva i hjärnan skrivs av med en speciell mekanism. Resultaten som publiceras tidskriften Nature Structural and Molecular Biology kan få betydelse för att förstå den genetiska orsaken till vissa av hjärnans sjukdomar.

  • Smarta material som får ben att läka

    Benvävnad är mycket bra på att läka sig själv men i många situationer är den naturliga läkningsprocessen inte tillräcklig. I en avhandling vid Uppsala universitet visar Sonya Piskounova hur funktionella material som hon och hennes kollegor utvecklat till exempel kan bilda benvävnad på platser i kroppen där det från början finns lite eller inget ben.

  • Priser för forskning om hjärta och signalsystem

    Under Olof Rudbeckdagen idag belönas två forskare vid Uppsala universitet. Olof Rudbeckpriset delas ut till hjärtforskaren Lars Wallentin och Eric K. Fernströms pris till yngre särskilt lovande forskare går till Anders Tengholm för hans forskning om orsakerna till diabetes.

  • Inga kända aktiverare kan förklara samspelet mellan antikroppssvaret och komplement

    Människor eller djur som saknar vissa komplementfaktorer får ett sämre antikroppssvar och har högre risk att utveckla autoimmuna sjukdomar. Forskarna har hittills inte förstått hur antikroppar och komplementsystemet samarbetar. En studie ledd av forskare från Uppsala universitet visar att varken IgM eller någon av de andra kända aktiverarna är nödvändig för att sätta igång antikroppssvaret.

  • Miljontals nya reglerelement funna i människans arvsmassa

    En internationell forskargrupp ledd av Kerstin Lindblad-Toh vid Uppsala universitet och Broad Institute i USA har kartlagt och jämfört 29 däggdjurs arvsmassa. Resultaten som nu publiceras i Nature visar på miljontals nya reglerelement i människans arvsmassa. Den nya kunskapen är viktig för att förstå hur mutationer i människans arvsmassa ger upphov till sjukdom.

  • Samband visat mellan miljögifter och åderförkalkning

    Miljögifter som dioxiner, PCB och bekämpningsmedel kan utgöra en risk för hjärtkärlsjukdom. För första gången har ett samband mellan ökande halter av långlivade organiska miljögifter i blodet och åderförkalkning kunnat visas. Studien, som gjorts av forskare vid Uppsala universitet, publiceras denna vecka i den ansedda miljötidskriften Environmental Health Perspectives.

  • Cancer under tonåren ger inte bara negativa konsekvenser

    Cancer under tonåren behöver inte nödvändigtvis leda till att de som drabbats mår dåligt i psykosocialt avseende utan det kan också innebära en positiv psykologisk utveckling. Det visar barnsjuksköterskan Gunn Engvall i en ny avhandling. Tre och fyra år efter diagnos berättar ungdomarna om oroande tankar och utanförskap men också om en mer positiv syn på livet och förbättrad självkänsla.

  • Uppsalaaktörer kraftsamlar i kampen mot infektionssjukdomar

    Människor och djur, vilda som tama, utsätts ofta för samma sjukdomsframkallande virus och bakterier, även antibiotikaresistenta sådana. Därför krävs ett samlat grepp från flera aktörer för att nå framgång med motåtgärder. Den 29 september samlas experter från Uppsala universitet, SLU och SVA till ett seminarium som fördjupar det redan inledda samarbetet inom regionen kring infektionssjukdomar.

  • Föräldrars stress påverkar barnets vikt

    En ny avhandling från Uppsala universitet visar att de flesta föräldrar har intentionen att ge sina barn en god livsstil men att de inte alltid når dit. Många föräldrar upplever en stress i sin föräldraroll och önskar olika forum för att kunna ventilera sina funderingar och få stöd: Avhandlingen visar också ett samband mellan föräldrastress och risk för övervikt och undervikt hos barnet.

  • Kluvna budskap från kyrkorna i Sydafrika om hiv

    De flesta Sydafrikanska ungdomar som får hiv smittas genom oskyddat sex. Alla samhällssektorer, inklusive kyrkorna uppmanas att delta i arbetet med att förhindra spridningen av sjukdomen. I sin avhandling har Elisabet Eriksson sett att kyrkornas information fokuserar främst på moraliska aspekter av sexualitet men att ungdomar bör ha mer nytta av information om olika hiv-förebyggande metoder.

  • Omega-3 fetters antiinflammatoriska egenskaper osäkra

    Omega-3 fetter från fisk har tidigare tillskrivits antiinflammatoriska egenskaper. I en ny avhandling från Uppsala universitet fann man dock inte några belägg för att omega-3 tillskott kunde minska inflammationen hos personer med förhöjd risk för diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Däremot visade resultaten att vegetabiliska omega-6 fetter minskade inflammation.

  • Internationella amningsråd revideras i Uppsala

    Forskning visar att bröstmjölk har många fördelar för barn som föds mycket tidigt i graviditeten. Den 14-16 september arrangeras en konferens vid Uppsala universitet där en revidering av WHO:s och UNICEF:s program för amningsstöd ska diskuteras. Konferensen ska resonera omkring hur dessa råd kan utformas för att även innefatta neonatalvård.

  • Uppdaterat: Signalfel i hjärnan ökar sug efter socker och droger

    När glutamat och dopamin inte samarbetar som det ska i hjärnans signalsystem ökar den kick som alkohol, socker eller andra droger kan ge. Det visar en ny svensk-kanadensisk studie på möss som idag publiceras i den ansedda tidskriften Journal of Neuroscience. Den bidrar med en ny viktig pusselbit kring mekanismerna bakom både substansmissbruk och fetma.

  • Faulty signaling in brain increases craving for sugar and drugs

    When glutamate and dopamine do not collaborate as they should in the brain’s signal system, the kick that alcohol, sugar, or other drugs induce increases. This is shown in a new Swedish-Canadian study on mice being published today in the prestigious Journal of Neuroscience. It provides a key piece of the puzzle about the mechanisms behind both substance abuse and obesity.

  • Signalfel i hjärnan ökar sug efter socker och droger

    När glutamat och dopamin inte samarbetar som det ska i hjärnans signalsystem ökar den kick som alkohol, socker eller andra droger kan ge. Det visar en ny svensk-kanadensisk studie på möss som idag publiceras i den ansedda tidskriften Journal of Neuroscience. Den bidrar med en ny viktig pusselbit kring mekanismerna bakom både substansmissbruk och fetma.

  • Små mängder antibiotika ger stora problem

    Ny forskning från Uppsala universitet visar att antibiotikaresistenta bakterier kan anrikas vid extremt låga koncentrationer av antibiotika. Resultaten tyder på att de antibiotikarester som sprids i miljön från människor och djur bidrar till resistensproblematiken. De nya fynden publiceras nu i den välrenommerade tidskriften PLoS Pathogens.

  • Small amounts of antibiotics generate big problems

    New research conducted at Uppsala University shows that extremely low concentrations of antibiotics can enrich for antibiotic resistant bacteria. The research suggests that antibiotic residue introduced to the environment via people and animals contributes to the problem of antibiotic resistance. The findings have just been published in the well-respected journal PLoS Pathogens.

Visa mer