Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicin

  • Nya beräkningsmetoder ger bättre genetiska tester

    Så kallade genomtäckande associationsstudier har blivit vanliga inom medicin. Målet är att ta reda på vilka gener som har betydelse för olika sorters sjukdomstillstånd. Carl Nettelblad vid Uppsala universitet visar i sin nya avhandling hur nya beräkningsmetoder kan göra analyserna mer exakta utan att kräva mer datorkraft.

  • Flyttfåglars fästingar kan sprida viral blödarfeber

    En typ av viral blödarfeber (Krim-Kongo) som förekommer i Afrika, Asien och Balkan har börjat sprida sig till nya områden i södra Europa. Nu visar svenska forskare att flyttfåglar som bär fästingar är en sannolik smittväg. Upptäckten har publicerats i amerikanska smittskyddsinstitutets tidskrift Emerging Infectious Diseases.

  • Ny forskning visar hur astma utvecklas

    Allvarliga symptom hos astmatiker kan bland annat förklaras med förhöjda antal mastceller i lungorna. Forskare från Uppsala universitet visar nu i en artikel i tidskriften The Journal of Immunology hur mastcellerna kommer dit.

  • Evolution av nya gener i laboratoriet i realtid

    Hur nya gener uppstår är en grundläggande biologisk fråga. Nya resultat från forskare vid Uppsala universitet och USA visar att man i laboratoriemiljö kan få nya gener att utvecklas genom en mycket snabb, stegvis process där redan existerande gener med flera funktioner till en början amplifieras. Kopiorna förändras efterhand genom mutationer och utvecklar nya specialiserade funktioner.

  • Olof Rudbeckdagen med prisföreläsningar

    Cancerforskaren Bengt Westermark tilldelas årets Olof Rudbeckpris och ger sin prisföreläsning på Olof Rudbeckdagen den 19 oktober, som i år har sjukdomen KOL som tema.

  • Tidig hud mot hud-kontakt ger den nyfödda mer tid nära föräldrarna

    Det är sedan tidigare känt att det finns många fördelar med att vårda ett förtidigt fött barn hud mot hud med sina föräldrar istället för i kuvös. I en avhandling från Uppsala universitet har barnsjuksköterskan Ylva Thernström Blomqvist sett att barn som började vårdas hud mot hud tidigt efter födseln även fick mer tid med hudkontakt med föräldrar under resten av vårdtiden.

  • Ny avhandling om psykisk ohälsa och alkohol

    Psykisk ohälsa och alkoholproblem hänger ihop. Vid Akademiska sjukhusets psykiatridivision har socionomen Christina Nehlin Gordh undersökt hur den psykiatriska vården kan bli bättre på att tidigt upptäcka och agera vid begynnande alkoholproblem. Resultaten presenteras nu i en avhandling från Uppsala universitet.

  • Starkt Uppsala på plats på BioPartnering Europe i Bryssel

    Denna vecka arrangeras BioPartnering Europe i Bryssel - ett möte som samlar omkring 1 000 life science-företag främst från Europa. En samlingsmonter för Nordens aktörer har samordnats av den nationella branschorganisationen SwedenBIO.

  • Hedersdoktorer inom medicin och farmaci utsedda

    Björn Ekström, tidigare vd på företaget Olink, vetenskapsjournalisten Jan-Olov Johansson och professor John Lambris har utsetts till nya hedersdoktorer vid medicinsk fakultet. Ny hedersdoktor vid farmceutisk fakultet blir Yuichi Sugiyama, chef för Sugiyama Laboratory vid RIKEN Innovation Center i Yokahama, Japan.

  • Nya rön förklarar nikotinets påverkan på minne och inlärning

    Forskare vid Uppsala universitet har, tillsammans med kollegor i Brasilien, upptäckt en ny grupp nervceller som styr våra minnes- och inlärningsprocesser. Dessa celler fungerar som grindvakter och bär på en receptor för nikotin, vilket kan förklara hur rökning påverkar vår förmåga att minnas och sortera information.

  • Guldregn över forskning om geners funktion

    Leif Andersson har de senaste åren presenterat upptäckt efter upptäckt om den genetiska bakgrunden till olika husdjurs egenskaper. Flera av rönen öppnar för intressanta medicinska tillämpningar. Nu får han ett femårigt anslag på 31 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att ta reda på mer om dessa geners funktion.

  • Stefan Swartling Peterson är årets alumn

    Utmärkelsen Årets alumn 2012 vid Uppsala universitet tilldelas Stefan Swartling Peterson, professor i global hälsa vid Uppsala universitet. Han får utmärkelsen för sina värdefulla insatser efter sina studier vid universitetet. Stefan Swartling Peterson var bland annat med och startade den svenska sektionen av Läkare utan gränser.

  • Oordning bland proteiner inget att oroa sig för

    Man har länge trott att funktionella proteiner måste anta en unik och välordnad struktur, men under de senaste tio åren har man insett att oordning kan vara avgörande för funktionen. Ett forskarlag från Uppsala universitet har undersökt hur dessa oordnade proteiner växelverkar med varandra.

  • Genetiska faktorer viktiga för gravida diabetiker

    Gravida kvinnor med diabetes utgör en särskild utmaning för sjukvården. Förekomsten av missbildade barn är flera gånger högre hos gravida med diabetes än icke diabetiska mödrar. I sin avhandling har läkaren Andreas Ejdesjö sett att inte bara svårighetsgraden hos moderns diabetessjukdom utan även genetiska faktorer hos både mor och barn påverkar risken för medfödda missbildningar.

  • IMR-programmet hjälper patienter med schizofreni hantera sin sjukdom

    Schizofreni är enligt WHO en av de tio mest funktionsnedsättande sjukdomarna i världen. Rickard Färdig har i sin avhandling utvärderat programmet IMR, Illness Management and Recovery, och sett att deltagarna i programmet fick minskade symtom och bättre coping-färdigheter. Dessutom uppvisade deltagarna minskade självmordsbeteenden.

  • Is i munnen skyddar cancerpatienter mot cytostatikans biverkningar

    Patienter som får höga doser cytostatika, ”cellgift”, riskerar att drabbas av smärtsamma skador på slemhinnan i munhålan. I en avhandling från Uppsala universitet visar Anncarin Svanberg att patienter som fick suga på is medan de fick cytostatikabehandlingen fick mindre besvär och behövde mindre smärtlindring.

  • Patientsäkerhet vid sjukvårdsrådgivning undersökt

    Sjuksköterskorna på sjukvårdsrådgivningen 1177 ställde fler slutna än öppna frågor, många samtal var relativt korta och fördes inte direkt med den sjuke utan via ombud. I en unik studie har distriktssköterskan och doktoranden Annica Ernesäter vid institutionen för Folkhälso – och vårdvetenskap, Uppsala universitet, analyserat de samtal till 1177 som senare ledde fram till en Lex Maria-anmälan.

  • Rädsla kan suddas bort från hjärnan

    Nybildade känslominnen kan suddas ut ur människans hjärna. Det visar forskare från Uppsala universitet i en ny studie som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science. Resultaten kan innebära ett genombrott för forskningen om minne och rädsla.

  • Har vi en moralisk plikt att delta i biobanksforskning?

    Biobanksforskning är viktig. Den kan förbättra sjukvården utan att människor utsätts för allvarliga risker. I en avhandling från Uppsala universitet hävdar Joanna Stjernschantz Forsberg att vi har en moralisk plikt att delta i den här typen av forskning.

  • Klonad receptor öppnar för ny bröst- och prostatacancerbehandling

    Forskare vid Uppsala universitet har klonat en T-cellsreceptor som binder till ett antigen associerat med prostatacancer och bröstcancer. T-celler som på genetisk väg försetts med denna T-cellsreceptor har förmåga att specifikt döda prostata och bröstcancerceller. Studien publiceras denna vecka i PNAS.

Visa mer