Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicin

  • Nikotin från en cigarett räcker för att påverka kvinnors östrogenproduktion

    Forskare vid Uppsala universitet har identifierat ett nytt molekylärt mål för nikotin i hjärnan hos friska kvinnor. Efter att deltagarna i en studie fått en nikotindos som motsvarar en cigarett minskade nivåerna av det enzym som ansvarar för syntesen av östrogen i hjärnan. Forskningen presenteras i tidskriften Comprehensive Psychiatry.

  • Ny metod hjälper immunceller att angripa hjärntumörer

    Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en metod som underlättar för immunceller att ta sig ut från blodkärlen in i tumörer och där känna igen och döda cancerceller. Målet är att förbättra möjligheterna att behandla allvarliga hjärntumörer. Studien har publicerats i tidskriften Cancer Cell.

  • Kapningsstrategi kartlagd för hundratals virus

    En strategi som virus använder sig av för att ta över en värdcell är att imitera små delar av cellens proteiner som kallas för motiv. I en ny studie samordnad från Uppsala universitet har forskarna använt en ny metod och dubblerat den tillgängliga informationen om hur virus härmar mänskliga bindingsmotiv. Resultaten ger fingervisningar om nya mål för utveckling av antivirala hämmare.

  • Arvsmassa från 240 däggdjur förklarar sjukdomsrisker hos människor

    Arvsmassan hos 240 olika däggdjur har kartlagts och analyserats. Resultaten, som nu publiceras i 11 artiklar i tidskriften Science, visar hur arvsmassan hos människan och andra däggdjur har utvecklats under evolutionen. Forskningen visar vilka regioner som har viktiga funktioner hos däggdjur, vilka mutationer som leder till vissa egenskaper, samt vilka mutationer som kan orsaka sjukdom.

  • Ökad risk för testikelcancer hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

    En ny studie från forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset visar att män som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, till exempel autism och ADHD, också har en något ökad risk att drabbas av testikelcancerformen seminom. Det här den första studien som visar på ett sådant samband och resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften British Journal of Cancer.

  • Skräddarsydd blodtrycksbehandling mer effektiv

    För patienter som behandlas med blodtryckssänkande medicin, kan förbättringen bli mycket större av att byta läkemedel än av att dubblera dosen av nuvarande behandling. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i tidskriften JAMA, Journal of the American Medical Association. I studien har 280 patienter under ett års tid fått prova fyra olika blodtryckssänkande mediciner.

  • Stor donation till forskning om människans immunförsvar

    Tack vare en gåva från en amerikansk donator får Uppsala universitets forskning om immunreaktioner vid transplantation, autoimmunitet och cancer en viktig förstärkning. Donationen på totalt 4.5 miljoner dollar ska öka möjligheterna att på sikt utveckla nya behandlingsstrategier inom detta viktiga område.

  • Snabba Vasaloppsåkare får friskare graviditeter

    Kvinnor som åker Vasaloppet och har en aktiv livsstil har något lägre risk för vissa sjukdomar och komplikationer i samband med graviditet och förlossning. Ju snabbare åkare desto lägre är risken för bland annat graviditetsdiabetes, psykiatrisk sjuklighet och förlossning med kejsarsnitt. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publiceras i tidskriften BJOG.

  • Ny modell testar läkemedels förmåga att nå hjärnan utan djurförsök

    En forskargrupp vid Uppsala universitet har utvecklat en enkel och effektiv artificiell modell som kan användas för att avgöra om antikroppsbaserade läkemedel kan ta sig förbi blod-hjärnbarriären och in i hjärnan. Idag är djurexperiment den vanligaste metoden för testa om läkemedel kan nå hjärnan och den nya modellen skulle kunna minska behovet av djurförsök.

  • Antibiotika försvårade behandling av urinvägsbakterier under pandemin

    Användningen av bredspektrumantibiotika ökade drastiskt inom intensivvården i början av covid-19-pandemin. Till en början hjälpte det patienter att undvika urinvägsinfektion och verkade förhindra tillväxten av de flesta bakterier. Men det bidrog också till en kraftig tillväxt av enterokocker, en antibiotikatolerant bakteriegrupp, och det försvårade behandlingen av urinvägsinfektioner.

  • Kombination av immunceller kan ge tydligare prognos

    Med en ny prognosmetod för bland annat tjocktarmscancer, kan man ge en tydligare sjukdomsprognos och även förutspå vilka patienter som kommer svara bäst på immunterapi. Metoden består av en kombination av två sorters immunceller som kännetecknar vissa cancerformer. Det här visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet, som nu publiceras i tidskriften eBioMedicine.

  • Uthålliga bakterier försvårar antibakteriell behandling

    Bakteriell uthållighet är ett nytt fenomen som kan förklara hur bakterier anpassar sig för att överleva antibiotikabehandlingar. En grupp forskare vid Uppsala universitet har studerat hur enskilda bakterier reagerar när de utsätts för olika antibakteriella preparat. Resultatet understryker vikten av att inte slarva med antibiotikakuren.

  • Så tar fett över lymfkörtlarna när vi åldras

    En ny studie från forskare vid Uppsala universitet presenterar nya resultat om varför människans lymfkörtlar förlorar sin funktion med åldrande och vad detta får för konsekvenser för hur vårt immunförsvar fungerar. Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Pathology.

  • Y-kromosomförlust kan kopplas till mäns ökade risk för allvarlig covid-19

    Män har en ökad risk att drabbats av svår covid-19 jämfört med kvinnor. Forskare vid Uppsala universitet har nu visat att det kan bero på förlust av Y-kromosomen i en del av deras vita blodkroppar. Fynden skulle på sikt kunna användas till att bedöma risken att utveckla allvarlig covid-19 och kanske även till förbättrad behandling.

  • Stamcellsprotein styr återfall av barnhjärntumörer

    Den elakartade hjärntumören medulloblastom kan bli resistent mot behandling vilket gör att patienter drabbas av återfall. Forskare vid Uppsala universitet har identifierat ett särskilt stamcellsprotein som bland annat gör vissa tumörceller vilande och okänsliga för strålning. Forskargruppen hoppas att resultaten på sikt kan leda till bättre behandling för de barn som har störst risk för återfall.

  • Rudbeckdagen 2022: När hjärnan inte längre lyder – är det demens?

    Är det demens när hjärnan inte längre gör som vi vill? Vad beror det på och vad kan vi göra åt det? På årets Olof Rudbeckdag kommer framstående forskare att förmedla dagsaktuell kunskap om hjärnan, vad som sker när den inte längre lyder samt sökandet efter nya behandlingar. Dessutom föreläser inte mindre än tre Olof Rudbeck-pristagare.

  • Genetisk bakgrund kan kopplas till fysiskt aktiv livsstil

    Forskare vid Uppsala universitet har i en stor internationell studie identifierat dna-regioner som kan kopplas till fysisk aktivitet respektive skärmtid på fritiden. Fynden bekräftar att fysisk aktivitet har gynnsamma effekter på hälsan och antyder att en mer stillasittande livsstil kan bero på hur musklerna reagerar på träning.

  • Blodförtunnande läkemedel kan hjälpa CCM-patienter

    Blodkoagulering och uppkomsten av blodproppar har betydelse för sjukdomen kavernöst angiom, CCM. Därför kan behandling med blodförtunnande läkemedel vara till nytta för patienter. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet.

Visa mer