EU kommer med en satsning på över en och en halv miljard kronor (150 miljoner euro) för forskning på batterier, som koordineras från Uppsala universitet. Satsningen Battery 2030+ har pågått i tre år och går nu vidare i nästa steg. Syftet är att göra Europa världsledande inom utveckling och produktion av batterier som är miljömässigt och livstidsmässigt uthålliga, säkra och effektiva.
I jakten på att hitta fossilfria bränslen till flygplan, visar en ny studie att isopren skulle kunna vara en del av en framtida lösning. Isopren kan framställas av blågröna alger, cyanobakterier, utifrån solljus, vatten och vanlig koldioxid, och cyanobakteriernas produktivitet blir högre om man utsätter dem för violett ljus eller högre temperatur.
Värmeböljor i Sydeuropa beror inte enbart på växthuseffekten. Klimatförändringar har gjort en särskild sorts atmosfäriska cirkulationsmönster mer vanligt, och detta har bidragit till extremvädret och varit den underliggande orsaken till nio av tio av alla dödsfall, till följd av värmen. Det visar en ny studie av forskare från Uppsala universitet och CNRS i Frankrike som nu publiceras i PNAS.
En helt ny biologisk metod för att extrahera vätgas från luft har identifierats av forskare vid bland annat Uppsala universitet. Forskningen har utförts av ett internationellt och tvärvetenskapligt forskarlag och publiceras i tidskriften Nature. Upptäckten kan på sikt bidra till ett minskat beroende av fossila bränslen.
Om torkan i Maputo fortsätter att öka, kommer vattenransoneringen stramas åt och ojämlikheterna i samhället att växa sig starkare. Fattiga hushåll kommer att påverkas mest och risken för vattenburna sjukdomar kommer att bli mycket större. Det är effekterna i ett framtidsscenario för Maputo, som tagits fram av forskare vid Uppsala universitet och Manchester University.
Den svenska rödhaken har sina närmaste släktingar i tropiska Afrika och är inte alls nära släkt med den japanska näktergalen, trots att de utseendemässigt är mycket lika. Det visar en ny kartläggning av fågelfamiljen flugsnappare, som rödhaken tillhör. Kartläggningen täcker 92 procent av världens över 300 arter flugsnappare, berättar Per Alström.
Den mesta av en svamps genetiska variation uppkommer i de ganska kortlivade svampsporerna. I mycelet, som svampen tillbringar den absolut största delen av sin livscykel som, skapas inte alls lika mycket variation. Det visar forskare från Uppsala universitet i en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Hur används talspråket av ungdomar i förorten för att skapa en gemensam identitet? Det är fokuset i monografin ”Att göra förort. Om språkliga resurser hos gymnasieungdomar med mångspråkig förortsbakgrund”. I avhandlingen, som är en talspråksstudie, har forskaren undersökt hur bland annat språket används av ungdomar i förorten för att forma en kollektiv identitet.
Forskare från bland annat Uppsala universitet har undersökt effekten av stigande temperaturer på livslängden hos pollinerande fikonsteklar. Resultaten visar att steklarna levde mycket kortare liv vid höga temperaturer, vilket skulle göra det svårt för dem att ta sig den långa sträckan mellan träden de pollinerar.
PRESSINBJUDAN: Scania, Midsummer, Eksjö Maskin & Truck, Dalakraft, Ernst Express och forskare vid Uppsala universitet bjuder in till pressvisning av en ny – helt unik – solcellslastbil. Tillsammans arbetar vi för att utveckla en ny generation lastbilar, där solceller på lastbilarna genererar solenergi som direkt kan minska koldioxidutsläppen från lastbilen och dessutom ge el till elnätet.
En sänkning av bensin- och dieselskatter på 0,20 euro per liter inom EU kan öka oljevinsten i Ryssland med mer än 8 miljoner euro per dag under de första ett till tre åren, enligt en modellstudie publicerad i Nature Energy. Resultaten innebär att andra policyåtgärder kan behövas för att EU ska kunna stödja hushållen utan att samtidigt motverka dess geopolitiska mål gentemot Ryssland.
Sverker C Jagers, professor i statsvetenskap och föreståndare för Centrum för studier av kollektivt handlande vid Göteborgs universitet, blir Uppsala universitets femte gästprofessor på Zennströms klimatprofessur med inriktning klimatledarskap.
Forskare från bland annat Uppsala universitet har genom att studera spiralformade molekyler i kroppen, såsom DNA, fått ledtrådar till hur energiproduktion i till exempel bränsleceller kan effektiviseras, utan inblandning av koldioxid och tungmetaller. Den nya forskningen visar hur de spiralformade molekylerna, som finns naturligt i allt syreberoende liv, katalyserar energiproduktionen i cellerna.
Astronomiforskare vid Uppsala universitet har, tillsammans med över 400 astronomer i 19 europeiska länder, gjort en ny stor kartläggning av Vintergatan. Med hjälp av data från observationer från ESA:s rymdteleskop Gaia, har forskarna kunnat rekonstruera Vintergatans utveckling under miljarder år bakåt i tiden och även fått information om hur Vintergatan kommer att utvecklas i framtiden.
En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att det tog mer än 10 000 år från det att de första granarna kom tillbaka till Sverige efter den senaste istiden till dess att arten fick ordentlig spridning över landet. Den mycket långsamma spridningstakten förvånar forskarna eftersom granen borde ha haft goda förutsättningar att breda ut sig.
Genom att lägga om och samordna produktionen av el och värme skulle Sveriges energisäkerhet kunna höjas och elnätets stabilitet stärkas. Med omläggningen skulle man också kunna minska användandet av biomassa, vilket skulle vara bra för biodiversiteten. Det är slutsatserna i en ny sammanläggningsavhandling från Uppsala universitet (5 publicerade artiklar)
Litium-svavelbatterier har möjlighet att utmana Li-jonbatteriet genom att mer energi lagras, men hålls tillbaka på grund av batteriernas dåliga livslängd. Nu har forskare vid Uppsala universitet lyckats identifiera några av de huvudsakliga flaskhalsarna. Studien publiceras i tidskriften Chem.
Genom att borra djupt ner i sedimenten på havets botten kan forskare resa i tiden. I en ny studie, som letts från Uppsala universitet, presenteras nya ledtrådar till varför en period som ofta kallas ”the biogenic bloom” hastigt avslutades. Förändringar i jordens bana runt solen kan ha spelat en roll i den dramatiska förändringen
Uppsala universitet kommer att koordinera två nya kompetenscentrum för hållbara energisystem, det står klart när Energimyndigheten nu berättat vilka förslag de kommer att stötta med finansiering. Dessutom medverkar universitetets forskare i flera centrum som koordineras av andra lärosäten.
I ett nytt forskningsprojekt kommer forskare vid Uppsala universitet, Campus Gotland, att utveckla och utvärdera systemlösningar för att använda vätgas i den gotländska färjetrafiken. Projektet har fått finansiering från Energimyndighetens sjöfartsprogram och flera industriella partners deltar.