I en ny forskningsstudie från Uppsala universitet presenteras resultat som går stick i stäv med de rekommendationer som en internationell expertgrupp föreslagit för miljön i Kattegatt - och som undertecknats av alla Östersjöstater. Men en bråkdel av kostnaderna kan man uppnå ett minst lika bra resultat med en annan strategi, menar forskarna.
Expansionsplaner för flygtrafiken i Storbritannien blev den startpunkt som ledde fram till ett politiskt genombrott för att begränsa flygets klimatpåverkan i hela EU. Det visar Katarina Buhr i sin doktorsavhandling där hon har studerat framväxten av beslutet att inkludera flygbranschen i utsläppshandeln. Disputationen äger rum den 19 december vid Uppsala universitet.
En ny analysmetod kan ge forskare bättre möjligheter att spåra varifrån organiska fosforföreningar på botten av sjöar och hav kommer. Metoden skulle göra det lättare att prioritera insatserna för att minska övergödningen. Metoden har utvecklats av Heidi De Brabandere vid Uppsala universitet där hon försvarar sin avhandling den 7 november.
Grodor är känsligare för hormonstörande miljögifter än vad man hittills trott. Hanliga yngel som får simma i vatten med relevanta nivåer av ett sådant ämne får sänkt fertilitet eller omvandlas till honor visar en avhandling av ekotoxikologen Irina Gyllenhammar vid Uppsala universitet. Disputationen äger rum den 26 september.
Rikkärr är kalk- och artrika myrar, där bland annat många ovanliga och hotade växtarter finns. Under 1800- och 1900-talen har rikkärren till stor del dikats, vilket har lett till att många arter försvunnit helt. Att restaurera rikärren är svårt och kräver en kombination av åtgärder, visar Kalle Mälson i sin avhandling som granskas vid Uppsala universitet den 7 juni.
Vilken forskning behövs för att lyckas bygga en hållbar framtid och hur uppnår man ett bra globalt samarbete? Under tre dagar, 27-29 maj, kommer Uppsala att vara geografisk mittpunkt för en bred diskussion om framtida globala utmaningar med temat "Meeting Global Challenges in Research Cooperation". SIDA, UD, forskningsfinansiärer och universitet deltar i paneldebatterna.
De vackraste fågelhannarna lockar fler honor och lyckas därmed bäst i reproduktionen. Det är utgångspunkten för många studier om sexuell selektion hos fåglar. Men är det rimligt att utgå från att fåglarna ser detsamma som vi ser? Uppsalaforskare visar i en studie som publiceras i det senaste numret av tidskriften American Naturalist att vår mänskliga syn inte duger som instrument.
Genom att studera genetisk variation hos arter ökar man kunskapen om hur evolutionen sker, vilket är viktig för att förstå hur arter reagerar och anpassar sig till ett förändrat klimat. Anna-Karin Kolseth, som disputerade vid Uppsala universitet den 4 april, har undersökt växten ögontröst på Gotland, och bland annat fått fram uppgifter som kan rädda en sällsynt variant av arten från utrotning.
Brunbjörnar från Iberiska halvön är inte så genetiskt olika andra brunbjörnar i Europa som man trott. En internationell studie som idag publiceras i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS, visar tvärtom att den spanska björnen nyligen isolerats från andra europeiska stammar. Rönen innebär nya fakta i diskussionen om hur den hotade spanska björnpopulationen ska räddas.
Grunden för vårt moderna samhällets infrastruktur lades när människor förstod kopplingen mellan dålig hygien och sjukdomsspridning. Den 19 mars uppmärksammas FN:s Världsvattendag på temat ”Hygien och Hälsa” av bland andra Uppsala vattencentrum.
I höst startar en unik utbildning ledd från Uppsala universitet där åtta lärosäten i sex länder ger studenter från hela Europa möjlighet att tillsammans lära det bästa från varje universitet. På köpet får de bred kunskap om hur olika sjöar och vattendrag kan fungera beroende på lokala förhållanden.
Under de senaste åren har EU arbetat hårt med att etablera unionen som en ledande aktör i den globala kampen mot klimatförändringarna. I boken EU och den globala klimatfrågan – Europaperspektiv 2008, som lanseras vid ett seminarium på Norra Latin den 6 februari, presenteras aktuell forskning om EU:s klimatarbete.
I det senaste numret av tidskriften Emerging Infectious Diseases, rapporterar svenska forskare att fåglar som fångades på den högarktiska tundran, i samband med tundraexpeditionen ”Beringia 2005”, var bärare av antibiotikaresistenta bakterier. Dessa fynd tyder på att antibiotikaresistensen spritt sig ut i naturen, vilket är alarmerande för framtidens sjukvård.
Invasion av vandrarmusslan, som lever i sötvatten, kan leda till stora kostnader för kraftverksindustrin, framför allt i Nordamerika. Rahmat Naddafi har i sin avhandling undersökt vandrarmusslans effekt på växtplanktonsamhällets struktur och ekosystemets funktion. Disputationen äger rum den 6 december.
Ju större genetisk mångfald vi lyckas bevara i naturen, desto större är chansen att vi lyckas säkra den fortsatta evolutionen. I sin avhandling i systematisk botanik har Rikke Reese Næsborg studerat en skorplav som kan ge en indikation om hur det ser ut med mångfalden i några av våra skogar. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 28 september.
Kokkonst på 1700-talet, publiceringen av Linnés brev på internet och vår syn på naturen då och nu - Linnéjubileet i Uppsala har bjudit på en mängd böcker och satsningar som visar på både den nya kunskap och det kulturarv som finns i Linnés hemstad. På Bok & Bibliotek i Göteborg deltar samarbetsprojektet Linné2007 Uppsala med en gemensam monter, där ett urval av dessa satsningar presenteras.