Forskningsmedel för hållbar utveckling
Idag beslutade Formas forskarråd att fördela 491 miljoner kronor till forskning om hållbar utveckling. 18 forskare vid Uppsala universitet är med och delar på pengarna.
Ämnen: Naturvetenskap
-
-
Ny teori förklarar hur nya gener uppstår
I det nya numret av Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS, presenteras i ett svensk-amerikanskt samarbete en evolutionär modell för hur nya gener kan uppstå. Den bygger på att varje gen inte bara har en huvudsaklig aktivitet utan också en sekundär aktivitet som plötsligt kan komma till användning, snabbt kopieras och ge upphov till en ny gen genom att någon av kopiorna muterar.
-
Biologiska processer i våra gener diskuteras
För att till exempel förstå mekanismerna bakom utvecklingen av våra olika celltyper, eller bakom olika sjukdomar behövs biologisk kunskap, stora datamaterial och matematiska modeller. Vid en workshop den 18-19 oktober kommer forskare och laboratoriepersonal att utbyta erfarenheter om några av den tvärvetenskapliga bioinformatikens mest centrala områden.
-
Fyra nya hedersdoktorer inom teknik och naturvetenskap
Förre utvecklingsdirektören vid Statens energimyndighet Lars Tegnér, Ole Krogh Andersen och Wolfgang Lubitz vid två av Max-Planck-instituten i Tyskland samt Erkki Oja vid Tekniska högskolan i Helsingfors är nya hedersdoktorer vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten.
-
Kvantmekanik förutspår ovanlig dynamik i supraledare
Svenska och amerikanska forskare har använt teoretiska beräkningar för att förstå vad som händer med metallen vanadium under högt tryck och visar att ämnet beter sig mycket egendomligt. Resultaten, som kan innebära ett genombrott för forskningen om supraledare, publiceras i denna veckas nätupplaga av tidskriften PNAS.
-
Även blommor har olika sexuella strategier
Vissa växter tar större risker för att få fortplanta sig medan andra är mer försiktiga. Per Toräng vid Uppsala universitet har undersökt två sorters majvivor på Öland och kommit fram till att de använder sig av olika sexuella strategier. Han försvarar sin avhandling den 12 oktober.
-
Gener från fadern underlättar bildandet av nya arter
De två närbesläktade fågelarterna halsbandsflugsnappare och svartvit flugsnappare kan fortplanta sig med varandra, men honor dras starkare till en hane av sin egen art. Det visar en studie ledd av Anna Qvarnström vid Uppsala universitet i dagens nätupplaga av Science. Den visar att genen för den sexuella preferensen sitter på könskromosomen som ärvs av pappan och som honor endast har en kopia av.
-
Hundens genetik modell för medicinsk forskning
En internationell forskargrupp har utvecklat en revolutionerande metod för att kartlägga gener hos hundar. De har visat hur effektiv metoden är genom att identifiera de gener som bestämmer två intressanta egenskaper hos hund. Metoden, som idag publiceras i två artiklar i Nature Genetics nätupplaga, innebär ett genombrott för att använda hunden som modell för sjukdomar som även drabbar människan.
-
Tio mammutars DNA berättar historia och underlättar brottsutredningar
Ett internationellt forskarteam med deltagare från Uppsala universitet har för första gången lyckats få fram stora mängder DNA från så många som tio sibiriska mammutar. Studien, som publiceras i tidskriften Science nätupplaga idag, kan också leda till effektivare DNA-teknik inom kriminalteknologin.
-
Försvunnen skorplav visar på minskande mångfald
Ju större genetisk mångfald vi lyckas bevara i naturen, desto större är chansen att vi lyckas säkra den fortsatta evolutionen. I sin avhandling i systematisk botanik har Rikke Reese Næsborg studerat en skorplav som kan ge en indikation om hur det ser ut med mångfalden i några av våra skogar. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 28 september.
-
Klimatprognoser kan slå fel vid turbulent vind
Om man inte tar hänsyn till att avdunstning och värmetransport från havsytan är effektivare under vissa väderförhållanden, kan klimatprognoserna slå fel. Erik Sahlée har i sin avhandling i meteorologi studerat turbulenta virvlar och visar att dagens klimatmodeller inte håller vid vissa förhållanden. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 28 september.
-
Det som ger oss solbränna skyddar kräftor mot bakterier
Melaninproduktion gör att vi blir solbrända, men hjälper också ryggradslösa djur att kapsla in angripande svampar och parasiter. Nu visar forskare att melanin också skyddar mot bakterieinfektioner, åtminstone hos kräftor. Studien publiceras i senaste nätupplagan av den vetenskapliga tidskriften Journal of Biological Chemistry.
-
TBE-virus funnet hos flyttande fästingar
Flyttfåglar kan ha betydelse uppkomst av områden med TBE-smittade fästingar. Det visar en studie av fästingar som insamlats från flyttfåglar vid Ottenby på Öland. Resultaten har publicerats i tidskriften Emerging Infectious Diseases och följs nu upp med en större studie.
-
Linnés första och minsta skrift ges ut till bokmässan
Förspel till växternas bröllop (Præludia Sponsaliorum Plantarum) är Linnés debutverk, ett handskrivet litet häfte i vilket den 22-årige författaren beskriver den stora likheten mellan växters och djurs sätt att föröka sig. Nu ges skriften ut för första gången någonsin i en unik utgåva på 500 exemplar, som lanseras på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg.
-
Mindre pumpar och ventiler med hjälp av paraffinvax
Vad sägs om ett chip som gör det möjligt för patienten att själv ta ett blodprov och få sin diagnos utan att lämna hemmet? Det här kan bli möjligt i framtiden – med hjälp av paraffinvax. Marcus Lehto har studerat olika sätt att använda paraffinvax inom miniatyriserad elektromekanik i sin avhandling, som granskas vid Uppsala universitet den 21 september.
-
Uppsalaregionen samlas kring Linné på årets bokmässa
Kokkonst på 1700-talet, publiceringen av Linnés brev på internet och vår syn på naturen då och nu - Linnéjubileet i Uppsala har bjudit på en mängd böcker och satsningar som visar på både den nya kunskap och det kulturarv som finns i Linnés hemstad. På Bok & Bibliotek i Göteborg deltar samarbetsprojektet Linné2007 Uppsala med en gemensam monter, där ett urval av dessa satsningar presenteras.
-
Datummärkning av utdöda släktingar i ny avhandling
Cajsa Lisa Anderson visar i sin avhandling att både blommor och fåglar har genomgått explosiva utvecklingsfaser under olika perioder i sin evolution. Hon drar också slutsatsen att olika metoder för datering av släktträd ger olika resultat och hon har varit med och utvecklat en ny dateringsmetod. Disputationen äger rum den 21 september.
-
Kinesiska forskare söker samarbete kring energifrågor
Kina står inför en rad utmaningar för att klara sin energiförsörjning under kommande år. Den lösning de väljer påverkar såväl klimat, som världsekonomi. Kinesiska forskare söker nu samarbete med energiforskare från Uppsala universitet. Den 14 september äger ett första vetenskapligt möte rum på Ångströmlaboratoriet.
-
Den livsviktiga proteinsyntesen i nytt ljus
Med hjälp av massiva datorberäkningar har Uppsalaforskare lyckats hitta en förklaring till hur nyproducerade proteiner ”lossnar” från proteinfabriken – ribosomen. Resultaten, som publiceras i senaste upplagan av Molecular Cell, förklarar samtidigt en rad experiment som utförts på senare år och ger en idé om hur den sinnrika proteinsyntesen utvecklats under evolutionen.
-
Grisars gener avslöjar bönders spridning över Europa
I en geografiskt omfattande studie av gris-DNA har en rad frågor om jordbrukets spridning över Europa för första gången fått svar. Resultaten i studien som publiceras i Proceedings of the National Academy of Sciences denna vecka, visar böndernas väg från Mellanöstern mot Västeuropa och även en del om förändringar som ägde rum på vägen.
Visa mer
Loading...