Carl von Linné intresserade sig inte bara för växter, utan alla livsformer inklusive människan – och han funderade över deras historia. Som ett av de sista evenemangen under Linnéjubileet samlas 250 paleontologer från hela världen i Uppsala för en vetenskaplig konferens om förhistoriska växter och djur.
Invasion av vandrarmusslan, som lever i sötvatten, kan leda till stora kostnader för kraftverksindustrin, framför allt i Nordamerika. Rahmat Naddafi har i sin avhandling undersökt vandrarmusslans effekt på växtplanktonsamhällets struktur och ekosystemets funktion. Disputationen äger rum den 6 december.
Genom att simulera samspelet mellan gener och proteiner kan man studera hur störningar i cellerna påverkar deras funktioner. Datorsimuleringarna kan vara mycket komplicerade, och det gäller därför att utveckla teknik som är snabb och kräver lite minne. Paul Sjöberg har undersökt och jämfört några sådana metoder i sin avhandling, som han försvarar vid Uppsala universitet den 30 november.
Hur nära släkt är två närstående arter och hur ser egentligen det evolutionära släktträdet ut? Matematikern Alice Lesser har i sin avhandling i bioinformatik bidragit med en ny matematisk pusselbit som utmanar en 23-årig teori för hur nätverk för släktskap kan räknas fram. Avhandlingen försvarar hon vid Uppsala universitet den 30 november.
Det är inte istidens isolering som styrt björnens genetiska utbredning som man hittills trott. Det visar en internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet som publicerar i senaste numret av Molecular Ecology. En möjlig tolkning är att det kan ha varit människans björnjakt och markutnyttjande som haft avgörande betydelse.
Idag beslutade Formas forskarråd att fördela 491 miljoner kronor till forskning om hållbar utveckling. 18 forskare vid Uppsala universitet är med och delar på pengarna.
I det nya numret av Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS, presenteras i ett svensk-amerikanskt samarbete en evolutionär modell för hur nya gener kan uppstå. Den bygger på att varje gen inte bara har en huvudsaklig aktivitet utan också en sekundär aktivitet som plötsligt kan komma till användning, snabbt kopieras och ge upphov till en ny gen genom att någon av kopiorna muterar.
För att till exempel förstå mekanismerna bakom utvecklingen av våra olika celltyper, eller bakom olika sjukdomar behövs biologisk kunskap, stora datamaterial och matematiska modeller. Vid en workshop den 18-19 oktober kommer forskare och laboratoriepersonal att utbyta erfarenheter om några av den tvärvetenskapliga bioinformatikens mest centrala områden.
Förre utvecklingsdirektören vid Statens energimyndighet Lars Tegnér, Ole Krogh Andersen och Wolfgang Lubitz vid två av Max-Planck-instituten i Tyskland samt Erkki Oja vid Tekniska högskolan i Helsingfors är nya hedersdoktorer vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten.
Svenska och amerikanska forskare har använt teoretiska beräkningar för att förstå vad som händer med metallen vanadium under högt tryck och visar att ämnet beter sig mycket egendomligt. Resultaten, som kan innebära ett genombrott för forskningen om supraledare, publiceras i denna veckas nätupplaga av tidskriften PNAS.
Vissa växter tar större risker för att få fortplanta sig medan andra är mer försiktiga. Per Toräng vid Uppsala universitet har undersökt två sorters majvivor på Öland och kommit fram till att de använder sig av olika sexuella strategier. Han försvarar sin avhandling den 12 oktober.
De två närbesläktade fågelarterna halsbandsflugsnappare och svartvit flugsnappare kan fortplanta sig med varandra, men honor dras starkare till en hane av sin egen art. Det visar en studie ledd av Anna Qvarnström vid Uppsala universitet i dagens nätupplaga av Science. Den visar att genen för den sexuella preferensen sitter på könskromosomen som ärvs av pappan och som honor endast har en kopia av.
En internationell forskargrupp har utvecklat en revolutionerande metod för att kartlägga gener hos hundar. De har visat hur effektiv metoden är genom att identifiera de gener som bestämmer två intressanta egenskaper hos hund. Metoden, som idag publiceras i två artiklar i Nature Genetics nätupplaga, innebär ett genombrott för att använda hunden som modell för sjukdomar som även drabbar människan.
Ett internationellt forskarteam med deltagare från Uppsala universitet har för första gången lyckats få fram stora mängder DNA från så många som tio sibiriska mammutar. Studien, som publiceras i tidskriften Science nätupplaga idag, kan också leda till effektivare DNA-teknik inom kriminalteknologin.
Ju större genetisk mångfald vi lyckas bevara i naturen, desto större är chansen att vi lyckas säkra den fortsatta evolutionen. I sin avhandling i systematisk botanik har Rikke Reese Næsborg studerat en skorplav som kan ge en indikation om hur det ser ut med mångfalden i några av våra skogar. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 28 september.
Om man inte tar hänsyn till att avdunstning och värmetransport från havsytan är effektivare under vissa väderförhållanden, kan klimatprognoserna slå fel. Erik Sahlée har i sin avhandling i meteorologi studerat turbulenta virvlar och visar att dagens klimatmodeller inte håller vid vissa förhållanden. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 28 september.
Melaninproduktion gör att vi blir solbrända, men hjälper också ryggradslösa djur att kapsla in angripande svampar och parasiter. Nu visar forskare att melanin också skyddar mot bakterieinfektioner, åtminstone hos kräftor. Studien publiceras i senaste nätupplagan av den vetenskapliga tidskriften Journal of Biological Chemistry.
Flyttfåglar kan ha betydelse uppkomst av områden med TBE-smittade fästingar. Det visar en studie av fästingar som insamlats från flyttfåglar vid Ottenby på Öland. Resultaten har publicerats i tidskriften Emerging Infectious Diseases och följs nu upp med en större studie.
Förspel till växternas bröllop (Præludia Sponsaliorum Plantarum) är Linnés debutverk, ett handskrivet litet häfte i vilket den 22-årige författaren beskriver den stora likheten mellan växters och djurs sätt att föröka sig. Nu ges skriften ut för första gången någonsin i en unik utgåva på 500 exemplar, som lanseras på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg.
Vad sägs om ett chip som gör det möjligt för patienten att själv ta ett blodprov och få sin diagnos utan att lämna hemmet? Det här kan bli möjligt i framtiden – med hjälp av paraffinvax. Marcus Lehto har studerat olika sätt att använda paraffinvax inom miniatyriserad elektromekanik i sin avhandling, som granskas vid Uppsala universitet den 21 september.