Mating can be exhausting. When fruit flies mate, the females’ genes are activated to roughly the same extent as when an immune reaction starts. This is shown in a study at Uppsala University that is now appearing in the scientific publication Journal of Evolutionary Biology.
Det tar på krafterna att para sig. När bananflugor parar sig så slås honornas gener på i ungefär lika stor utsträckning som när en immunreaktion startar. Det framgår av en studie vid Uppsala universitet som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Evolutionary Biology.
Roughly 100,000 Swedes are under treatment with the blood-thinning drug Waran. Patients evince varying sensitivity to Waran, which makes the initiation of treatment a risky balancing act between hemorrhaging and clotting. Researchers at Uppsala University have developed a model for calculating the appropriate dose before treatment starts. The study appears in New England Journal of Medicine.
Ungefär 100 000 svenskar behandlas med det blodförtunnande läkemedlet Waran. Patienter är olika känsliga för Waran, vilket gör att behandlingen i början blir till en riskfylld balansgång mellan blödning och blodpropp. Nu har forskare vid Uppsala universitet utvecklat en modell för att beräkna rätt dos innan behandlingen påbörjas. Studien publiceras i tidskriften New England Journal of Medicine.
Nya rön vad gäller planetbildning, extrasolära planeter och stjärnbildning presenteras i den avhandling i astronomi som läggs fram vid Uppsala universitet den 26 februari. Med hjälp av hydrodynamiska simuleringar har de tittat närmare på den drivande kraften vid planetbildning.
Det är nu 400 år sedan som vetenskapsmannen Galileo Galilei för första gången riktade sitt egenhändigt byggda teleskop mot stjärnhimlen. Hans upptäckter av solen, månar, planeter och Vintergatan ställde tidigare teorier på ända. Något som förändrade människans världsbild för all framtid och la grunden till den moderna astronomin som vetenskap.
I morgon, den 12 februari, är det 200 år sedan Charles Darwin föddes. Med anledning av detta har 2009 utnämnts till Darwinår. Vid Uppsala universitet har vi flera framstående forskare inom området som kan svara på frågor om vad Darwins evolutionsteorier har betytt och betyder för den moderna evolutionsforskningen idag. Här följer kontaktuppgifter till några av dessa forskare.
Varför har vissa av våra gener utvecklats snabbare än andra? En utbredd teori är att naturligt urval i enlighet med Darwins teori kan förklara detta, men en studie som letts av en forskargrupp vid Uppsala universitet och idag publiceras i tidskriften PLoS Biology ger nu stöd för att en helt neutral process i arvsmassan bidragit väsentligt till utvecklingen.
En forskargrupp från Uppsala universitet visar nu att otrogna honor av arten ciklidfiskar påverkar hannarnas spermier. Ökad konkurrens ger både snabbare och större spermier och forskningsresultaten som nu presenteras i den vetenskapliga tidskriften PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences, visar således på den mytomspunna storlekens betydelse.
Varför visar våra husdjur en så häpnadsväckande variation i färgteckning när vilda djur har en så enhetlig färg inom respektive art? Ny forskning från Uppsala universitet och SLU baserat på en analys av tamgris och vildsvin visar nu att detta främst beror på att människan under tusentals år bedrivit ett medvetet urval för att förändra husdjurens färg. Studien publiceras idag i PLoS Genetics.
I en artikel i dagens Nature beskriver Uppsalaforskaren Martin Brazeau skallen och käkarna hos en fisk som levde för cirka 410 miljoner år sedan. Studien kan ge viktiga ledtrådar till de käkförsedda ryggradsdjurens, och därmed vår egen, uppkomst.
Ett internationellt forskarteam, där Uppsalaforskare haft en viktig roll, har lyckats bestämma mitokondrie-DNA hos den utrotade pungvargen och kan därmed visa dess släktskap med nu levande arter. Resultaten, som idag publiceras i tidskriften Genome Research, har betydelse för kunskap om utrotningshotade arter, för museernas konserveringstekniker och öppnar för spännande museiforskning framöver.
Ett internationellt forskarteam, där Uppsalaforskare haft en viktig roll, har lyckats bestämma mitokondrie-DNA hos den utrotade pungvargen och kan därmed visa dess släktskap med nu levande arter. Resultaten, som idag publiceras i tidskriften Genome Research, har betydelse för kunskap om utrotningshotade arter, för museernas konserveringstekniker och öppnar för spännande museiforskning framöver.
De senaste årtiondenas molekylärbiologiska framsteg har visat att otrohet är mycket vanligare hos socialt monogama arter än vad man tidigare trott, bland annat hos många fågelarter. Mårten Hjernquist visar i sin avhandling att hanars attraktivitet, miljön och växelverkan dem emellan påverkar otrohet hos halsbandsflugsnappare.
Under högt tryck förändras kalciums kristallstruktur till en ovanlig form. Detta visar för första gången en svensk-amerikansk forskargrupp i teoretiska beräkningar som publiceras i denna veckas nätupplaga av ansedda tidskriften Proceedings of the National Academy of Science. Rönen öppnar nya möjligheter att hitta framtidens material för supraledare.
Nyligen bekräftades att människans arvsmassa ursprungligen är fyrdubblad vilket skedde före uppkomsten av de käkförsedda ryggradsdjuren. Noggrann kartläggning av flera genfamiljer visar nu att människans utvecklingslinje sedan dess förlorat många gener som finns kvar i andra djurgrupper. Vissa ryggradsdjur har dubblerat arvsmassan ytterligare en gång och har därför fler gener än människan.
Vad är det som är fel med skolmatematiken? Istället för att väcka elevernas leklust och självkänsla inger den ångest och resultaten blir allt sämre. Sverker Lundins avhandling är ett bidrag till samtalet om vad som måste förändrar för att matematikundervisningen i skolan ska förbättras. Disputationen ägde rum den 15 december vid Uppsala universitet.
Den biologiska forskningen vid Uppsala universitet har en lång tradition av framgång och är idag internationellt ledande på flera områden. Nu ska konst och vetenskap mötas för att sprida viktig biologisk kunskap ut i samhället.
Starka mikropumpar gör att kemiska och medicinska analyser blir billigare, går snabbare och ger bättre resultat. Sådana mikropumpar presenterar Roger Bodén i sin avhandling, som han försvarar vid Uppsala universitet den 12 december. I avhandlingen presenterar han också ett analyschip för handhållna analysutrustningar.
Varför är magneter magnetiska? Vad fanns innan Big Bang? Varför har vatten ingen smak eller lukt? Det är exempel på frågor som länets sjätteklassare kommer att ställa till några av universitetets forskare i universitetsaulan den 21 november.