Ökad mängd skarpsill i Östersjön framställs oftast som enbart negativt - det är ett tecken på att torsken minskar i Östersjön och innebär också sämre kvalitet på havsfåglarnas föda. Men mer skarpsill ger tvärtom ökat antal häckande havsfåglar visar nu Uppsalaforskare för första gången i en långtidsstudie på havsfåglar.
De senaste dagarna har klimatfrågan uppmärksammats sedan IEA:s prognoser för framtida produktion av olja, naturgas och kol ifrågasatts i brittisk media. Professor Kjell Aleklett leder en forskargrupp i globala energisystem vid Uppsala universitet och har studier som bekräftar uppgifterna. Imorgon, torsdag, håller han ett seminarium som är öppet för allmänhet och media.
Plasmider, DNA-molekyler som kan föröka sig på egen hand inne i celler, har spelat en viktig roll i gentekniken. Användningen har hittills varit begränsad till encelliga organismer som bakterier och jästsvamp, men nu visar Uppsalaforskare att det går att arbeta med plasmider i mossa. Detta öppnar dörren för en rad kraftfulla metoder som hittills inte kunnat användas i växter.
Ikväll publiceras kartläggningen av hästens arvsmassa i Science. Arbetet har letts av Kerstin Lindblad-Toh, professor vid Uppsala universitet och Director of Vertebrate Genome Biology vid Broad Institute. Studien visar på stora likheter mellan hästens och människans arvsmassa och ger nya möjligheter för forskare världen över att leta efter sjukdomsgener hos hästar, och därmed även människor.
Efter många forskningsresor, oändliga timmar vid luppen, många diskussioner med forskarkollegor och tio band i A4-format är nu Etiopiens flora komplett. Avslutningen på det projekt som Olle och Inga Hedberg vid avdelningen för systematisk botanik arbetat med under 30 år firas den 9-11 november med ett vetenskapligt symposium.
De kommer från hela landet och brinner för matematik. Den 6-7 november besöker 150 gymnasielever Uppsala universitet för att få en riktig vitaminkick i sitt favoritämne under årets Sonja Kovalevskydagar.
Hur kan dagens batterimaterial förbättras? Vilka krav ställs på stålet i olika bränslecellssystem? På Materialdagen den 4 november träffas materialforskare från Uppsala universitet och representanter för industrin för att diskutera frågeställningar och behov hos företag inom energimaterial, och hur forskningen kan hjälpa till att skapa bättre material för hållbar energi.
Vad kan Neanderthalares gener berätta för oss? Hur har ögat utvecklats? Har cancer något med evolution att göra? När Darwins 200-årsdag firas i Uppsala idag och imorgon finns några av världens främsta evolutionsbiologer på plats för att utbyta senaste forskningsrönen.
Bränslen som produceras direkt från solenergi, antingen genom naturens fotosyntes eller på helt konstgjord väg, har fått ett nytt samlingsnamn: solbränslen. Den 1-5 november arrangerar Uppsala universitets konsortium för artificiell fotosyntes en internationell konferens som samlar en stor del av världens experter inom området.
Redan innan vi föds finns det vissa biologiska skillnader mellan könen när det gäller genuttryck i hjärnbarken. Troligen bidrar dessa genuttryck till att våra hjärnor senare utvecklas till att se lite olika ut. Det visar en ny studie av uppsalaforskarna Elena Jazin och Björn Reinius som finns publicerad i det senaste numret av tidskriften Molecular Psychiatry.
Den mångfald av spektakulära könskaraktärer som finn hos hanar i djurvärlden är ett resultat av honornas preferenser i partnervalet. Men vad styr honornas val? I en ny studie, som idag publiceras i Current Biology, fann Uppsalaforskare inget stöd för teorin att honornas val styrs av "bra gener" hos hanen.
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har beviljat 20 miljoner kronor för uppbyggnaden av ett nytt strålrör på MAX-lab. Projektet innebär unika förutsättningar att förstå viktiga processer som katalys och korrosion, biokemiska processer samt funktionen hos batterier, bränsleceller och solceller.
Uppsalaforskaren Maria Selmer har tillsammans med årets nobelpristagare Venkatraman Ramakrishnan och hans kollegor nu tagit fram den första kristallstrukturen av ett så kallat GTPas-protein bundet till ribosomen. Upptäckten publiceras idag i nätupplagan av den vetenskapliga tidskriften Science. Strukturen ger nya insikter i proteinsyntesen.
Fakulteten för teknik och naturvetenskap har utsett två nya hedersdoktorer. Professor Marlene Zuk som är verksam inom det växande forskningsfältet om parasiters roll för sexuellt urval hos fåglar och insekter samt professor Tissa H. Illangasekare, ledande vattenresursforskare.
En interaktiv resa genom astronomins och matematikens historia, i kombination med en experimentverkstad i fysik, är ingredienserna i utställningen "Prova på naturvetenskap" som invigs den 9 oktober på Museum Gustavianum vid Uppsala universitet. Utställningen är ett samarbete mellan forskare och studenter vid universitetet och riktar sig främst till skolelever.
Dr Eli Rotenberg, framstående forskare inom elektronspektroskopi, blir den första mottagaren av ett helt nyinstiftat pris till Uppsala universitets senaste Nobelpristagare Kai Siegbahns minne. Ceremonin äger rum den 2 oktober.
Vågkraftverk behöver inte ha negativ inverkan på den biologiska mångfalden, tvärtom. Olivia Langhamer har studerat Uppsala universitets vågkraftsprojekt i Lysekil, där man har byggt konstruktioner med ihåligheter för att skapa gömställen för djur som lever i vattnet. Det här har ökat den biologiska mångfalden, visar hon i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 2 oktober.
En liten ädelstensmask som lever på djupt vatten vid svenska västkusten är den mest ursprungliga arten bland de tvåsidiga djuren som fortfarande lever i Sverige. Andreas Wallberg, som disputerade den 25 september vid Uppsala universitet, har granskat ädelstensmasken i sin avhandling. Hans studier visar att den har egenskaper som senare banat väg för vår tids enorma mångfald av djurarter.
Dagens skandinaver härstammar inte från de människor som kom till Skandinavien efter den senaste istiden. Istället kan våra förfäder vara en grupp människor som invandrade senare, i samband med att jordbruket infördes. Det visar en ny studie i gränslandet mellan genetik och arkeologi, som gjorts av forskare vid bland annat Uppsala och Stockholms universitet och som publiceras i Current Biology.
Abborrpopulationer kan leva 300 meter från varandra utan att blanda sig med varandra. Vattentemperaturen spelar större roll för isoleringen än avståndet, mest avskiljda är de populationer som lever i områden med stora temperaturskillnader. Det visar Sara Bergek vid Uppsala universitet i en avhandling som granskas den 18 september.