Gen indikerar tvångssyndrom hos hundar
Uppsalaforskaren Kerstin Lindblad-Toh har bidragit till den nya upptäckten av en gen som indikerar tvångssyndrom hos hundar. Studien är publicerad i den ansedda tidskriften Molecular Psychiatry.
Uppsalaforskaren Kerstin Lindblad-Toh har bidragit till den nya upptäckten av en gen som indikerar tvångssyndrom hos hundar. Studien är publicerad i den ansedda tidskriften Molecular Psychiatry.
Researchers have discovered a previously unknown gene ZBED6 that is unique to placental mammals. The gene originates from a so called jumping gene that integrated in the genome of a primitive mammal at least 150 million years ago and has since then evolved an essential function. The study is published in PLoS Biology today.
Forskare vid Uppsala universitet, SLU och Broad Institute i USA har upptäckt en tidigare helt okänd gen som de döpt till ZBED6. Genen härstammar från en ”hoppande gen” som hoppade in i däggdjurens arvsmassa för mer än 150 miljoner år sedan och därefter utvecklat en mycket viktig funktion. Studien publiceras idag i PLoS Biology.
Världens blickar är nu riktade mot Köpenhamn och klimatmötet som pågår där. Vid Uppsala universitet finns klimatforskare inom många olika discipliner. I den bifogade listan finns kontaktuppgifter till några av dem.
Restprodukter från jordbruks- och skogsrestprodukter kan innehålla värdefulla kemiska föreningar som inte utnyttjas. Detta vill forskaren Charlotta Turner och hennes kolleger ändra på. Nu har de fått ett anslag på 19.5 miljoner kronor av regeringens strategiska forskningsanslag via Formas för att under de kommande fyra åren ta fram processer för detta.
Under ordovicium slog stora meteoriter ner i det hav som täckte dagens Sverige. Områdenas fauna utplånades och så småningom bildades nya ekosystem. Paleontologen Åsa Frisk har studerat två av kratrarna och visar i sin avhandling hur djur som utvecklades där koloniserade kratrarna och bidrog till att driva den biologiska mångfalden. Avhandlingen försvaras den 4 december vid Uppsala universitet.
Världens enda bevarade skelett av dinosaurien Euhelopus zdansky finns på Evolutionsmuseet vid Uppsala universitet, men snart kommer också en kopia att finnas på Japans största dinosauriemuseum. Japanerna är som bäst på plats i Uppsala för att gjuta av skelettet, ett avancerat projekt som presenterades på en pressträff idag.
Skelettet av den tolv meter långa dinosaurien Euhelopus zdansky som finns på Evolutionsmuseet vid Uppsala universitet är det enda av sitt slag i världen. I dagarna inleds det omfattande arbetet med att gjuta två kopior av det unika skelettet, och representanter för media är välkomna att ta del av projektet vid en pressträff onsdagen den 25 november.
Braxen och björkna bryter mot det biologiska artbegreppet när de parar sig med varandra och får fertila avkommor. Men det nära umgänget verkar inte ge upphov till bildandet av en någon ny art. Det visar biologen Marnie Demandt i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 20 november.
Ökad mängd skarpsill i Östersjön framställs oftast som enbart negativt - det är ett tecken på att torsken minskar i Östersjön och innebär också sämre kvalitet på havsfåglarnas föda. Men mer skarpsill ger tvärtom ökat antal häckande havsfåglar visar nu Uppsalaforskare för första gången i en långtidsstudie på havsfåglar.
De senaste dagarna har klimatfrågan uppmärksammats sedan IEA:s prognoser för framtida produktion av olja, naturgas och kol ifrågasatts i brittisk media. Professor Kjell Aleklett leder en forskargrupp i globala energisystem vid Uppsala universitet och har studier som bekräftar uppgifterna. Imorgon, torsdag, håller han ett seminarium som är öppet för allmänhet och media.
Plasmider, DNA-molekyler som kan föröka sig på egen hand inne i celler, har spelat en viktig roll i gentekniken. Användningen har hittills varit begränsad till encelliga organismer som bakterier och jästsvamp, men nu visar Uppsalaforskare att det går att arbeta med plasmider i mossa. Detta öppnar dörren för en rad kraftfulla metoder som hittills inte kunnat användas i växter.
Ikväll publiceras kartläggningen av hästens arvsmassa i Science. Arbetet har letts av Kerstin Lindblad-Toh, professor vid Uppsala universitet och Director of Vertebrate Genome Biology vid Broad Institute. Studien visar på stora likheter mellan hästens och människans arvsmassa och ger nya möjligheter för forskare världen över att leta efter sjukdomsgener hos hästar, och därmed även människor.
Efter många forskningsresor, oändliga timmar vid luppen, många diskussioner med forskarkollegor och tio band i A4-format är nu Etiopiens flora komplett. Avslutningen på det projekt som Olle och Inga Hedberg vid avdelningen för systematisk botanik arbetat med under 30 år firas den 9-11 november med ett vetenskapligt symposium.
De kommer från hela landet och brinner för matematik. Den 6-7 november besöker 150 gymnasielever Uppsala universitet för att få en riktig vitaminkick i sitt favoritämne under årets Sonja Kovalevskydagar.
Hur kan dagens batterimaterial förbättras? Vilka krav ställs på stålet i olika bränslecellssystem? På Materialdagen den 4 november träffas materialforskare från Uppsala universitet och representanter för industrin för att diskutera frågeställningar och behov hos företag inom energimaterial, och hur forskningen kan hjälpa till att skapa bättre material för hållbar energi.
Vad kan Neanderthalares gener berätta för oss? Hur har ögat utvecklats? Har cancer något med evolution att göra? När Darwins 200-årsdag firas i Uppsala idag och imorgon finns några av världens främsta evolutionsbiologer på plats för att utbyta senaste forskningsrönen.
Bränslen som produceras direkt från solenergi, antingen genom naturens fotosyntes eller på helt konstgjord väg, har fått ett nytt samlingsnamn: solbränslen. Den 1-5 november arrangerar Uppsala universitets konsortium för artificiell fotosyntes en internationell konferens som samlar en stor del av världens experter inom området.
Redan innan vi föds finns det vissa biologiska skillnader mellan könen när det gäller genuttryck i hjärnbarken. Troligen bidrar dessa genuttryck till att våra hjärnor senare utvecklas till att se lite olika ut. Det visar en ny studie av uppsalaforskarna Elena Jazin och Björn Reinius som finns publicerad i det senaste numret av tidskriften Molecular Psychiatry.
Den mångfald av spektakulära könskaraktärer som finn hos hanar i djurvärlden är ett resultat av honornas preferenser i partnervalet. Men vad styr honornas val? I en ny studie, som idag publiceras i Current Biology, fann Uppsalaforskare inget stöd för teorin att honornas val styrs av "bra gener" hos hanen.