Förra året ökade antalet konflikter i världen markant. Det har forskare vid Uppsala konfliktdataprogram (UCDP) konstaterat. Resultaten har nyligen publicerats i tidskriften Journal of Peace Research. FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon utgår i sin rapport om medling i internationella konflikter som presenteras för generalförsamlingen idag från uppgifterna från UCDP.
Konsekvenserna av undernäring hos mödrar och barn är särskilt stora i Sydasien. I veckans nummer av den medicinska tidskriften JAMA visar forskare från Uppsala universitet i samarbete med kollegor från Bangladesh och USA att det går att sänka dödligheten hos dessa barn genom kosttillskott till modern.
Kina har under de senaste åren på område efter område intagit en position som världens näst mäktigaste nation efter USA. Hur ser Kinas långsiktiga mål ut, och går vi mot slutet av den amerikanska eran? Den 25-26 maj samlas internationella forskare i Uppsala för att diskutera relationerna mellan de två länderna.
Datorlingvisten Mats Dahllöf vid Uppsala universitet har i en studie sett att det är större skillnad mellan manliga och kvinnliga talares ord- och ämnesval när det gäller politiker som tillhör allianspartierna än när det gäller dem som tillhör S, MP och V. Han har också sett att de könsrelaterade språkliga skillnaderna mellan män och kvinnor är större bland de äldre politikerna.
Debatten kring orsaken till varför flera barn till asylsökande i Sverige drabbats av ett apatiskt tillstånd gick för några år sedan hög. Med en avancerad teknik undersöktes blodprov från barnen på Uppsala universitet och analysen visar tydligt samband mellan stresshormoner och tillståndets förlopp. Studien publiceras i tidskriften BMC Research Notes.
Styrelsen för Högskolan på Gotland och konsistoriet vid Uppsala universitet har idag beslutat att lämna in en begäran till regeringen om att få gå samman. I planerna ingår bl.a. att skapa något som ännu inte finns i det svenska högskolelandskapet: en internationell liberal arts-utbildning. Samgåendet planeras till den 1 juli 2013.
Filmen ”KONY 2012” har gjort Joseph Kony känd över hela världen, som ledare för Herrens motståndsarmé under inbördeskriget i Uganda. Men vem är han egentligen? Och vilka andra aktörer har ett finger med i spelet? Det är temat för en öppen föreläsning av Sverker Finnström, docent i kulturantropologi.
I Europaperspektiv 2012 ger nio ledande svenska forskare inom ekonomi, statsvetenskap och juridik sin bild av hur arbetslöshet, migrationspolitik och nationalism kan hota EU:s sammanhållning i spåren av den ekonomiska krisen. Volymen lanseras 1 februari vid ett seminarium i Stockholm där flera politiker medverkar.
Den aktuella eurokrisen kommer av allt att döma att få vittgående följder för hela Europa. Med Tyskland som utgångspunkt diskuteras dagens och framtidens Europa under ett panelsamtal den 23 januari.
Under de senaste åren har fredsforskare observerat en oroande trend där extern inblandning i interna konflikter – med intensifiering av konflikten som följd – blivit allt vanligare. Detta beskrivs av forskare vid Uppsala Konfliktdataprogram (UCDP) i den senaste rapporten om stater i väpnad konflikt, States in Armed Conflict 2010.
Återintegreringsprogram för rebeller och soldater är en del av det omfattande fredsarbete som pågår i Liberia. I sin avhandling har statsvetaren Johanna Söderström sett hur dessa program påverkar deltagarnas fortsatta relation till politik efter kriget. Signaler som förmedlas via programmens utformning kan antingen stärka eller gradvis rasera den demokratiska utvecklingen i landet.
Uppsala universitet vill bidra till att lösa samhällets framtida utmaningar genom strategiska satsningar på grundläggande och tillämpad forskning inom en rad områden. Idag beslutade Uppsala universitets styrelse, konsistoriet, om de forskningsstrategier för åren 2013-2016 som presenteras för regeringen.
Det finns en utbredd föreställning om staten som universell företeelse som ser likadan ut överallt. Underutvecklade länder antas vara på väg mot ett stadium som liknar den moderna västerländska statem. Johan Engvall menar i sin avhandling om Kirgizistan att detta inte kan tas för givet. I Kirgizistan har penningkorruption blivit en dominerande norm för fördelningen av ”kollektiva” nyttigheter.
Politik handlar lika mycket om att formulera problem som att lösa dem. Vad är exempelvis problemet med prostitution? I sin avhandling har Josefina Erikson vid Uppsala universitet använt frågan om den svenska sexköpslagen som exempel för att utforma en modell som förklarar dynamiken i politiska beslutsprocesser.
Är demokrati något som kan fungera på global nivå, eller passar det bara nationalstaten? Professor emeritus Leif Lewin menar att global demokrati är möjlig på sikt, men diskuterar under sin föreläsning den 10 november också andra förslag som kommit från statsvetarhåll.
Forskningen har hittills antagit att de som värdesätter frihet också blir mer toleranta. Men detta positiva förhållande ifrågasätts av statsvetaren Gina Gustavsson i en ny avhandling. Hon menar att de mest populära frihetsidealen idag tvärtom riskerar att leda till intolerans. Ett exempel på detta är resonemanget bakom Jyllandspostens publicering av Muhammedkarikatyrerna.
Infektionssjukdomar och antibiotikaresistens är ett centralt problem i vår globaliserade värld. Ämnet är tema för en konferens i samband med Nordiska ministerrådets möte i Danmark den 31 oktober. Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, är en av talarna.
Den 21 oktober kommer Sydafrikas vicepresident Kgalema Mothlante på besök till Uppsala. På programmet står en offentlig föreläsning i universitetsaulan samt kransnedläggning på Dag Hammarskjölds grav.
Människor som brutit upp från sina rötter för att bosätta sig i ett nytt land hamnar i en ny språklig och kulturell situation. I sin avhandling har Boglárka Straszer undersökt hur personer med ungersk bakgrund i Sverige och Finland förhåller sig till det ungerska språket och den ungerska kulturen.
Revolutioner är inte längre något som tillhör det förflutna utan något som händer just nu. Även om många människor i allmänhet delar revolutionärernas politiska mål är de ofta mindre beredda att ge upp sedvänjor och traditioner förknippade med den gamla regimen. I en ny bok beskriver historikern Henrik Ågren hur olika regeringar har ställts inför problemet och hur de har försökt lösa det.