Gå direkt till innehåll

Ämnen: Samhällsvetenskap

  • Spädbarnslabbet blir först i Skandinavien med ny teknik

    Spädbarnslabbet vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet, har fått 3.25 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs fond för att utrusta labbet med hypermodern teknik, den första i sitt slag i Skandinavien.

  • Äganderätt på Internet diskuteras i ny bok

    Ska internet vara en "allmänning" eller måste upphovsrätten stärkas? Denna mycket aktuella diskussion får ett nytt djup när professor Eva Hemmungs Wirtén ger ett kulturhistoriskt perspektiv på frågor kring öppenhet och kontroll i digitaliseringens tidevarv. I samband med utgivningen av hennes nya bok Terms of Use ger hon en föreläsning vid Uppsala universitet den 25 september.

  • Judar diskriminerades i Sverige under andra världskriget

    Antisemitismen fanns som ett bakgrundbrus i det svenska samhället under andra världskriget och bidrog till diskrimineringen av judiska flyktingar. Historikern Karin Kvist Geverts har i sin avhandling undersökt den svenska flyktingpolitiken under andra världskriget i detaljs och disputerar vid Uppsala universitet den 19 september.

  • Mjukt yttre hjälper enzymer att klara kyla

    Många organismer klarar sig utmärkt i mycket kall miljö - trots att kroppens enzymer behöver värme för att arbeta snabbt. Forskare från Uppsala och Tromsö visar i en ny studie att dessa organismer har enzymer med mjukare yta - en upptäckt som kan bli mycket användbar vid design av nya proteiner för industriella ändamål.

  • Uppsala universitet - en del av Högskolan på Gotland

    Vad har Högskolan på Gotland gemensamt med Uppsala universitet? Jo, insikten om att studenterna måste kunna påverka innehållet i sin utbildning även efter att de påbörjat sina studier – utan att börja om. Därför inleder nu de båda lärosätena ett samarbete inom ett koncept som heter Liberal Education.

  • Ny bok om EU och den svenska arbetsmarknaden

    Kan den fria rörligheten inom EU för varor, tjänster, arbete och kapital förenas med rätten till fackliga stridsåtgärder enligt den svenska modellen? Debatten om detta problem analyseras i en ny bok av Karl-Göran Algotsson, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

  • Därför attackerar rebellgrupper civilbefolkningen

    Civilbefolkningen är ofta den direkta måltavlan för rebellgrupper i inbördeskrig - trots att det egentligen är regeringen de vill åt, och trots att rebellerna oftast är beroende av civilbefolkningens stöd. Det kan tyckas ologiskt, men faktum är att det finns rationella förklaringar till våldet. Lisa Hultman presenterar dem i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 31 maj.

  • Snäv diskussion om åldrande och bilkörning

    Diskussionen om åldrande och bilkörning inom svensk transportpolitik har fokuserat på körkortsfrågor, vilket gör att perspektivet blir snävt. Andra frågor som anpassning av fordon, trafikmiljö och hastighet har hamnat i bakgrunden. Det visar sociologen Satu Heikkinen i sin avhandling, som hon försvarar vid Uppsala universitet den 23 maj.

  • De glömda verkstädernas historia

    Forskningen om 1900-talets industriella utveckling fokuserar ofta på storföretagen, men hur såg utvecklingen ut i små familjeföretag? Bo Larsson beskriver i sin avhandling livet och arbetet för småföretagare med utgångspunkt i två små uppländska verkstäder. Han disputerade vid Uppsala universitet den 16 maj.

  • Sharon Stone till Uppsala universitet - En stjärna som brinner för att hjälpa

    För den svenska publiken är Sharon Stone mest känd för sina filmroller. Men när hon, tisdagen den 27 maj, kommer till Uppsala universitet är det hennes engagemang för freds- och konfliktfrågor som är i fokus. Innan ett öppet panelsamtal i universitetsaulan bjuds media in till en pressträff.

  • EU:s demokratisering kräver nationella initiativ

    Björn Lindberg har undersökt möjligheten att öka demokratin inom EU genom ökad konkurrens mellan partierna i EU och val över nationsgränserna. Han kommer fram till att en sådan förändring kräver initiativ och engagemang från partierna på nationell nivå. Disputationen äger rum den 22 maj vid Uppsala universitet.

  • Stark koppling mellan yttrandefrihet och författarrätt

    Upphovsrätten har alltid präglats av motsättningen mellan det fria och tillgängliga, som ofta kopplas till yttrandefrihet, och upphovsmannens rätt till sitt verk. Men ser man till historien finns det också ett starkt samband mellan dessa rättigheter, där yttrandefriheten var en förutsättning för författarrätten. Det visar Gunnar Petris avhandling, som granskas vid Uppsala universitet den 9 maj.

  • Försoningsprocesser - en riskfylld väg mot läkning efter krig

    När krig tar slut förväntas tidigare bittra fiender leva tillsammans. Men känslorna ändras inte lika snabbt som ett fredsavtal skrivs under. Karen Brounéus har studerat människor i försoningsprocesser efter inbördeskrig. Hennes resultat är omvälvande och oroande - trakasserier och våld drabbar ofta de som vittnat efter konflikter. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 18 april.

  • Viktigt med muntlig kommunikation i gymnasieskolan

    Alla gymnasieelever bör få bättre möjligheter att utveckla sin förmåga att föra muntliga resonemang och tala inför en grupp. Den slutsatsen drar Anne Palmér som i sin avhandling undersökt den muntliga kommunikationen i två gymnasieklasser på yrkesinriktade program. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 19 april.

  • Tema Kina i Uppsala

    Sugen på en resa till Kina i helgen? I så fall räcker det med att ta sig till Museum Gustavianum, där Uppsala universitets stora satsning Tema Kina inleds den 5-6 april. En rad forskare från olika vetenskapsområden förmedlar intryck, bilder och berättelser från Mittens rike, dessutom blir det bland annat teprovning och dokumentärfilm om kinesisk punk. Programmet fortsätter hela våren.

  • När min grupp blir viktigare än din

    I vilka situationer vi väljer att favorisera den antingen egna gruppen eller grupper vi inte själva tillhör hänger ihop med bland annat kön, vår syn på makthierarkier och var vi står politiskt. Om vi accepterar positiv särbehandling av vissa grupper beror också på hur åtgärden motiveras, visar en ny avhandling i psykologi av Luisa Batalha, som disputerade vid Uppsala universitet den 1 april.

  • Estnisk presidentkandidat årets skytteanske pristagare

    Rein Taagepera, estnisk-amerikansk professor, författare och politiker, får årets skytteanska pris – det sista under avgående skytteanske professorn Leif Lewins ämbetsperiod. Taagepera belönas ”för sin djupborrande forskning om valsättets funktion i den representativa demokratin”. Pristagaren har särskilt studerat konsekvenserna av olika valmetoder.

  • Aktuella bostadspolitiska frågor diskuteras i Gävle

    Vad är hållbart boende? Är det offentliga rummet tillgängligt för alla? Hur vill vi bo som äldre? Bl a det diskuteras på Bostadsmötet i Gävle den 2-3 april, där forskare, politiker och representanter för näringsliv och intresseorganisationer ger sin syn på bostadspolitiken. Arrangör är Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) vid Uppsala universitet, som även ordnar pressträff den 1 april.

  • Statsvetare ifrågasätter

    Efter 36 år som skytteansk professor i vältalighet och statskunskap vid Uppsala universitet avgår Leif Lewin idag och efterträds av Li Bennich-Björkman. Med anledning av skiftet ger deras kolleger vid statsvetenskapliga institutionen ut boken Statsvetare ifrågasätter, som ger exempel på bredden av den forskning som bedrivs vid institutionen.

  • Ny syn på global rättvisa ställer krav på handelsavtalen

    Det sägs att alla tjänar på att världshandeln ökar, men är det tillräckligt för att den ska ses som rättvis? I en avhandling vid Uppsala universitet lanserar statsvetaren Jörgen Ödalen en ny idé som går ut på att vi, genom att ingå handelsavtal med andra länder, även tar på oss vissa plikter som rör hur ett rättvist utbyte av varor och tjänster ska gå till. Avhandlingen granskas den 27 mars.

Visa mer