Gå direkt till innehåll

Ämnen: Samhällsvetenskap

  • Kriser får bankerna att agera mer opportunistiskt

    Under en finanskris befinner sig bankerna under hård press, och deras agerande blir därför mer opportunistiskt än kunderna är vana vid. Det här får man som företagskund räkna med, enligt företagsekonomen Kristina Furusten vid Uppsala universitet som i sin avhandling har studerat kontraktsförhållandet mellan bankerna och företag under 1990-talets finanskris. Hon disputerade den 17 september.

  • Erfarenhet är inte alltid en bra källa till kunskap

    Erfarenhet kan vara en högst subjektiv och osäker kunskapskälla. I själva verket är många av våra "erfarenheter" konstruerade av oss själva, baserade på vad vi vet men också på vad vi tror. Det här kan bidra till att förklara hur fördomar och felaktiga uppfattningar kan leva vidare både privat och yrkesmässigt, visar Ebba Elwin vid Uppsala universitet i en avhandling som granskas den 18 september.

  • Besvärlig grönalg kan bli bas för rekordbatteri

    De oönskade blomningarna av grönalgen Cladophora (grönslick) längs Östersjön, och i andra delar av världen, är inte bara av ondo. En forskargrupp vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, visar i en artikel i Nano Letters att den väldigt speciella nanostrukturen som cellulosan i dessa alger har, fungerar utmärkt som bas i miljövänliga batterier.

  • Svenskt självbestämmande viktigare än neutralitet

    Den svenska neutraliteten var inte huvudorsaken till att Sverige dröjde med att gå med i EU - istället var det viljan till ekonomiskt och politiskt självbestämmande som var avgörande. Det menar ekonomhistorikern Erik Magnusson som undersökt Sveriges beslut att inte ansöka om medlemskap under 1960- och 1970-talen och lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 11 september.

  • Joakim Palme ny professor i statskunskap

    Välfärdsforskaren och nuvarande chefen för Institutet för framtidsstudier, Joakim Palme, tillträder som ny professor i statskunskap vid Uppsala universitet i augusti. De redan starka områdena välfärds- och arbetsmarknadsforskning får därmed ett viktigt nytillskott.

  • Fredsforskare oroade - konflikterna ökar igen

    Efter 1991 minskade antalet aktiva konflikter i världen under 12 år i rad, men de senaste fem åren har antalet återigen ökat. Detta framgår av Uppsala konfliktdataprograms nya årliga översikt som nu publicerats i den internationell ansedda tidskriften Journal of Peace Research. Informationen täcker alla år sedan 1946.

  • Fördomar om kön påverkar barns skolprestationer

    Stereotypa uppfattningar om kön kan delvis förklara varför pojkar och flickor presterar olika bra i matematik och naturvetenskap i skolan. Det visar en studie som publiceras i Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS. Forskare i psykologi vid Uppsala universitet har tillsammans med internationella kollegor studerat fördomar hos nästan 300 000 människor i 34 länder.

  • Messengerkulturen kartlagd

    Piratpartiet gjorde ett succéresultat i EU-valet nyligen och störst var intresset från unga som kan sägas tillhöra en "messengerkultur" bland IT-användarna. Nu har forskare tittat närmare på vad som kännetecknar denna grupp och konstaterar att deras mångfacetterade kommunikationsmönster utvecklas snarare än avtar med stigande ålder.

  • Ensamheten inte mer utbredd nu än 1985

    Ensamheten har inte ökat i Sverige under de senaste 20 åren, tvärtom känner sig svenskarna lite mindre ensamma idag än på 1980-talet. Det visar en ny studie av Lars Tornstam, professor i sociologi vid Uppsala universitet. Studien är en upprepning av en ensamhetsstudie som gjordes år 1985.

  • Administrativ styrning kan hota domarnas integritet

    Det viktigaste skyddet för domarnas självständighet ligger inte i grundlagarna utan i de rättsliga, politiska och professionella kulturerna. När Domstolsverket tar en allt mer pådrivande administrativ roll riskeras därför domarnas yrkesmässiga integritet. Det menar Olof Ställvik, forskare i juridik som disputerade vid Uppsala universitet den 3 juni.

  • Lärande handlar inte om aha-upplevelser utan sker gradvis

    Lärande kan empiriskt beskrivas som små och gradvisa förändringar i gemensamt görande, snarare än som enstaka mentala aha-upplevelser. Det här visar Helen Melander vid pedagogiska institutionen i sin avhandling, som lades fram vid Uppsala universitet den 5 juni.

  • Tvärvetenskaplig syn på solvärme

    För att solvärme ska fungera för uppvärmning av bostäder och vatten i vårt svenska klimat krävs effektiva sätt att lagra värmen på. Magdalena Lundh vid Uppsala universitet har i sin avhandling studerat hur man kan öka användningen av så kallade solfångare, bland annat genom att titta på hur tekniken fungerar i samspel med användaren. Avhandlingen granskas den 5 juni.

  • Könskvotering av parlamentariker är ingen universallösning

    Går det att genom lagstiftning finna snabba lösningar på jämställdhetsproblem i politiken? Pär Zetterberg vid Uppsala universitet har i sin avhandling studerat könskvoteringens effekter inom det politiska beslutsfattandet och på medborgarnivå i en rad latinamerikanska länder. Avhandlingen, som granskas den 20 maj, ifrågasätter argumenten både hos förespråkare av och motståndare till könskvotering.

  • Djurens närvaro i vårt samhälle diskuteras på konferens

    Våra relationer till husdjur, hanteringen av djur som livsmedel och hur människor och djur delar livsmiljöer i staden och på landet är några av de ämnen som tas upp på konferensen Meet Animal Meat vid Uppsala universitet den 21-23 maj. Forskare från Europa, Nordamerika och Australien kartlägger gränsytan mellan människa och djur, och visar att djuren är mer närvarande i vårt samhälle än vi tror.

  • Elitens barn samlas på ett fåtal utbildningar

    Utbildningselitens barn väljer mycket selektivt, både när det gäller valet av studieort och utbildning. Ida Lidegran har studerat hur denna grupp tar sig fram i utbildningssystemet. Den 15 maj lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.

  • Så har Ikea gått hem hos brittiska konsumenter

    20 år efter öppnandet av det första varuhuset i Storbritannien är Ikea idag landets näst största möbelförsäljare. I sin avhandling ger kulturgeografen Frida Andersson en förklaring till framgången och betonar bland annat shoppingupplevelsens betydelse. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 20 maj.

  • Ensidig biblioteksdebatt domineras av författare

    Den mediala debatten om folkbiblioteken domineras av författare, vilket ger en ensidig bild av en plats där man enbart lånar skönlitteratur i bokform. Detta kan påverka såväl bibliotekens legitimitet, som politiska beslut och besökares beteende. Åse Hedemark, som i sin avhandling analyserat en rad biblioteksdebatter, disputerar vid Uppsala universitet den 9 maj.

  • Nationella faktorer färgar EU:s arbetsmarknadslagstiftning

    När regelverket kring de europeiska formerna för arbetstagarinflytande, som benämns europeiska företagsråd, överfördes till svensk lagstiftning och vidare in i svenska storföretag, påverkades det av en rad olika faktorer, bl a det svenska medbestämmandesystemet. Det visar Andreas Dahlkvist i sin avhandling i ekonomisk historia som han lägger fram vid Uppsala universitet den 8 maj.

  • Svårare än förr att bygga bort segregation i städerna

    Trots olikheter i synen på hur en blandad boendemiljö ska komma till stånd och varför finns den bostadspolitiska målsättningen kvar. Men medlen för att förverkliga målet har blivit allt färre. Det visar Emma Holmqvist i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 8 maj.

  • Högaktuell skolpolitisk fråga närskådas i ny avhandling

    I den i dagarna presenterade gymnasiepropositionen är den konfliktladdade frågan om det individuella programmets framtid utbruten och kommer först efter sommaren. Pia Skott har i sin avhandling i pedagogik, som hon lade fram vid Uppsala universitet den 28 april, undersökt både det nationella beslutsfattandet och det kommunala genomförandet av IV-programmet.

Visa mer