Intresset för berättelsen i identitetsskapande och som grund för att förstå omvärlden har ökat lavinartat bland forskare inom många discipliner de senaste åren. Den 16-17 september arrangeras en internationell konferens vid Uppsala universitet, som fokuserar på berättelsens betydelse för hur vi ser på hälsa och sjukdom.
Influensapandemi och klimatförändringar är exempel på komplexa situationer som kan utvecklas till samhällskriser. Hur klarar vi att lära av tidigare samhällskriser och undvika att upprepa misstag? Pedagogen Ing-Marie Persson har i sin avhandling undersökt vad som påverkar och kan förbättra samverkan mellan människor i förebyggande krisberedskapsarbete.
Vad är det som gjort japansk populärkultur, till exempel Manga, så framgångsrik – inte bara i Japan utan över hela världen? Kulturgeografen Jakob Nobuoka har analyserat hur den skapats och visar bland annat att konsumenterna har en viktig roll som aktiva kreatörer. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 10 september.
Att uttrycka en specifik känsla med ansiktets muskler kan påverka själva känslan - men det varierar mellan olika personer. Per Andréassons har i sin avhandling i psykologi som han lägger fram vid Uppsala universitet den 17 september studerat emotionell empati. Han visar också att personer med hög emotionell empati imiterar andras ansiktsuttryck i större utsträckning än andra.
En betydande majoritet av svenska folket har en negativ inställning till vissa former av muslimska slöjor, burka och niqab, i skolan eller på arbetsplatsen. Det visar Mångfaldsbarometern 2010 från sociologiska institutionen vid Uppsala universitet.
Den stigande trenden i antalet aktiva konflikter i världen kan nu vara bruten. Detta framgår av Uppsala konfliktdataprograms årliga översikt som nu publiceras i den internationellt ansedda tidskriften Journal of Peace Research. För första gången sedan 2003 har forskarna vid Uppsala universitet registrerat en minskning i antalet konflikter i världen.
Bland de valfrågor som nu debatteras står sysselsättningen högt på dagordningen. Men vad är egentligen vitsen med att arbeta åtta timmar per dag fram till pensionen? Och vad händer i samhället när arbetet blir ett självändamål? Roland Paulsen, sociolog vid Uppsala universitet, hävdar i en ny bok att arbetet håller på att dräneras på sin mening.
I Konfliktdatabasen vid Uppsala universitet samlas neutral information om alla världens krig och konflikter. Nu finns den populära databasen också som Iphone-applikation, vilket gör informationen lätt tillgänglig för forskare, journalister och andra intresserade även utan internetuppkoppling.
Vid Uppsala universitet finns forskare inom en rad områden som på olika sätt har anknytning till riksdagsvalet 2010. I den bifogade listan finns kontaktuppgifter till några av dem.
Ungdomar dricker för att hantera stress, dominera eller av sociala skäl. Men även genetiska faktorer spelar stor roll för riken för att utveckla alkoholmissbruk. Det visar forskaren Erika Comasco från institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet. Hon försvarar sin avhandling på Centrallasarettet i Västerås den 10 juni.
Uppsala universitet har under vårterminen arrangerat en serie föreläsningar för diplomater från hela världen för att ge en bild av Sveriges valsystem. Intresset har varit mycket stort. En sista träff med valanalys erbjuds i höst redan dagen efter att alla röster räknats.
Inbördeskrig är ett enormt problem i många länder, ofta väldigt fattiga. Vad gör rebellgrupperna i dessa länder för att locka rekryter? En vanlig bild är att rebellerna huvudsakligen bryr sig om pengar, diamanter, och droger. Men den bilden stämmer inte alls, visar Kristine Eck, som 5 juni försvarar sin avhandling vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala Universitet.
Banbrytande och helt i linje med strategin att utveckla innovationsmiljöer som stärker nyföretagande och tillväxt. Med det omdömet får universitetets näringslivsenhet UU Innovation stöd av Tillväxtverket för att satsa på innovationer inom humaniora och samhällsvetenskap. Universitetet startar också ett servicebolag för konsultuppdrag.
Pappornas betydelse för sina döttrars attityder till mat och ätande har inte uppmärksammats tillräckligt. Det menar beteendevetaren Josefin Westerberg Jacobson som den 11 juni disputerar vid Uppsala universitet på en avhandling om risk- och skyddsfaktorer för utveckling av stört ätbeteende. Hon visar också att flickor som önskade att de vore smalare löpte högre risk.
EU-domstolen säkerställer att EU-rätten tillämpas enhetligt i medlemsländerna genom att, på begäran av ländernas domstolar, meddela så kallade förhandsavgöranden. Men vilka instanser i medlemsländerna kan begära ett sådant avgörande? Henrik Matz har studerat domstolsbegreppet i EU-rättens bestämmelser om förhandsavgörande. Hans avhandling granskas vid Uppsala universitet den 25 maj.
Besluten att skaffa barn och skaffa bostad hänger allt mer ihop, i takt med att det blir svårare att ta sig in på bostadsmarknaden. Särskilt svårt är det för barn till föräldrar med låg socio-ekonomisk status att köpa bostad tidigt. Det visar Cecilia Enström Öst som lade fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 20 maj.
De elever som har högt betyg i matematik i högstadiet har påfallande ofta höga betyg i andra ämnen. Särskilt visar det sig att de har god läsförståelse. Det visar Staffan Stenhag i sin avhandling som han försvarar den 21 maj vid Uppsala universitet. Resultaten tyder på att det kan vara möjligt att träna upp sin intelligens, även om det behövs mer forskning för att bekräfta den slutsatsen.
En ger en helt ny bild av Raoul Wallenberg, medan de andra två beskriver inbördeskrigets Uganda respektive folkmordet i Rwanda: Tre forskare från Hugo Valentin-centrum vid Uppsala universitet har fått betydande internationell uppmärksamhet för sina nyligen publicerade böcker. Den 12 april pratar de om sina studier vid ett seminarium på Campus Engelska parken.
Vilken betydelse har en stats ekonomi för demokratin? Den polsk-amerikanske professorn Adam Przeworski har utsetts till årets mottagare av det prestigefyllda Skytteanska priset i statskunskap för sin forskning inom detta område. Prissumman på 500 000 kronor delas årligen ut av Skytteanska stiftelsen vid Uppsala universitet till den som gjort det ”mest värdefulla bidraget till statskunskapen”.
På senare tid har en rad skandaler uppdagats där det visat sig hur anställda på statliga myndigheter privatsurfat under större delen av sin arbetstid. En ny studie från Uppsala universitet visar nu hur tidsspill av detta slag inte behöver handla om olydiga medarbetare som inte sköter sitt arbete. Många kontorsanställda har helt enkelt för få arbetsuppgifter för att fylla en hel arbetsdag.