En euro i kris och allvarliga skuldkriser i flera länder. Denna aktuella situation är temat för årets Europaperspektiv, författad av ledande forskare och utgiven av de svenska universitetens nätverk för europaforskning. Den 2 februari lanseras den i Stockholm vid ett seminarium där bland andra Leif Pagrotsky, tidigare näringsminister och Grekland rådgivare under krisen, medverkar.
Statvetaren Wendy Maycraft Kall har i sin avhandling gjort en jämförande studie av den statliga styrningen av psykiatrireformer i Sverige och England. Hon visar att valet av styrning påverkades både av administrativa traditioner och underliggande politiska vårdideologier.
Skolan omdebatteras flitigt i media. Det finns en oro över försämrade resultat och vissa önskar ökade krav på disciplin i klassrummet. I en ny avhandling utvärderas ett program, kallat Skol-Komet, som har för avsikt att vara ett stöd för lärare när det gäller arbetet med ”stökiga” elever. Resultatet visar att det ger resultat.
Vad undervisas och forskas det om när det gäller Sverige vid utländska universitet? Vad är ”svenskt” ur ett internationellt perspektiv? Hur skiljer sig bilden mellan olika länder? Den 29 januari arrangeras ett internationellt symposium vid Uppsala universitet med dessa frågor som tema.
Antalet aktiva konflikter ser inte längre ut att öka i antal och antalet dödsoffer har minskat radikalt sedan början av 1990-talet. Detta framgår av Uppsala konfliktdataprograms (UCDP) årliga översikt, som kommer ut i dagarna. I år har forskarna även undersökt ickestatliga konflikter och konstaterar att situationen är värst i länder med svag statsmakt, men att antalet dödsoffer även här minskat.
Dagens stadsplanerare betonar allt som oftast det visuella och ordnade i försöken att bygga ”stadsmässiga” miljöer. Men det resulterar inte nödvändigtvis i levande urbana miljöer. Det menar kulturgeografen Sara Westin som i sin avhandling framför en radikal kritik mot detta perspektiv. Disputationen äger rum den 10 december.
Kulturgeografen Jenny Sjöholm har studerat visuella konstnärers arbetsprojekt, från idé till hur det färdiga verket kommuniceras och kapitaliseras. Hon visar att skapande av konst och karriär går hand i hand i en process knuten till specifika platser. Den 26 november lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.
Hur den globala människohandeln ska bekämpas är en brännande aktuell och mycket angelägen samhällsfråga. Men det behövs bred samverkan för att nå resultat. På torsdag, den 25 november, arrangeras en konferens vid Centrum för rysslandsstudier där världsledande forskare möter dem som arbetar praktiskt med problemet.
Genom internationell adoption får ett barn juridisk tillhörighet till ett nytt hem i två bemärkelser; det blir en del av en ny nation och en ny familj. Trots det tillskrivs adopterades ursprung en avgörande roll i samhällets etablerade berättelser om adoption. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
Många svenska universitet undervisar idag på engelska istället för på svenska – ett språkbyte som lett till kritiska diskussioner om svenskans framtid i den högre utbildningen. I en ny avhandling från Uppsala universitet, som försvaras den 26 november, har språkvetaren Hedda Söderlundh undersökt vad som händer med svenskan när undervisningsspråket blir engelska.
Hur blir vissa personer så starkt engagerade att de börjar organisera, mobilisera, utmana och konfrontera den etablerade ordningen för att förbättra levnadsvillkoren för andra? Den 18-19 november samlas forskare från hela världen för att till minne av fredspristagaren, sociologen och socialarbetaren Jane Addams utbyta sociologisk kunskap om samhällsengagemang. Föreläsningarna är öppna för alla.
Vad händer när journalister möter drabbade i en akut katastrofsituation? Den frågan väcker emellanåt allmänhetens debatt. Liselotte Englund, postdoktor vid Uppsala universitet, har sedan 1990-talet studerat olyckor och katastrofer i dessa avseenden. Nu belönas hon med Frank Ochberg Award 2010, ett av världens främsta pris inom fältet psykotraumatologi och journalistik.
Företagsekonomen Einar Iveroth visar i en artikel som idag publiceras i den välrenommerade tidskriften California Management Review hur man i praktiken driver lyckosamma och storskaliga IT-baserade förändringsprojekt. Den modell han presenterar kan både användas för att utarbeta konkreta checklistor och för strategiska diskussioner.
En nationell forskarskola i hem- och konsumentkunskap kommer att placeras vid Uppsala universitet. Det står klart efter Vetenskapsrådets besked om årets anslag i utbildningsvetenskap. Ett viktigt erkännande av ämnets betydelse, menar forskarna bakom ansökan.
På senare år har EU och dess medlemsstater ökat sitt deltagande i krig, men inte i fredsinsatser. Det framgår av en ny rapport från konfliktdataprogrammet UCDP vid Uppsala universitet. Forskarna konstaterar att EU som fredsprojekt borde ha mer att ge och föreslår en ny doktrin för fredsbyggande.
Den 26 oktober firas 200-årsminnet av Latinamerikas självständighet på Uppsala universitet med invigning av nya Forum för latinamerikastudier. Forumet ska bidra till att öka samarbetet mellan olika institutioner och förbättra de internationella kontakterna inom latinamerikaforskning. Invigningen gästas av representanter från nästan alla latinamerikanska ambassader och konsulat.
Ytliga kontakter på Facebook, till synes onödiga kommentarer och banala statusuppdateringar kan vara mer betydelsefulla än vi tror. Det visar en ny rapport från Nationellt IT-användarcentrum. I rapporten förutspås också de nya sociala medierna på sikt kunna ge fler egna företagare.
I dagens gränslösa samhälle är det svårt att definiera sjukt respektive normalt. Även inom sjukvården. Det är utgångspunkten för årets Olof Rudbeck-dag den 15 oktober. Under temat Divergerande livsstilar och extrema beteenden – konsekvenser för sjukvården, blir det föreläsningar om allt från tonårshjärnans utsatthet till definitioner av normalt och onormalt inom psykiatrin.
Det första mötet mellan barn, föräldrar och behandlare i barn- och ungdomspsykiatrin är viktigt för hur resten av behandlingen ska gå. För att skapa en bra och läkande atmosfär krävs att behandlarna lyckas balansera mellan samarbete, öppenhet och tydlig struktur. Det visar en avhandling av Monica Hartzell på institutionen för neurovetenskap vid Uppsala Universitet.
Den 17-19 september samlas en grupp forskare i medicin och antropologi till en gemensam konferens för att diskutera studier som rör kvinnlig omskärelse.