Andelen svenskar med extremt negativa attityder till mångfald har minskat sedan förra året. Svenska folket har överlag stabila toleranta attityder till mångfald men umgås i regel inte särskilt mycket med utomeuropeiska invandrare. Det visar 2011 års mångfaldsbarometer från sociologiska institutionen vid Uppsala universitet.
Under 2010 minskade antalet konflikter runt om i världen markant. Därmed förstärktes en utveckling som observerats redan 2009. Den uppåtgående trenden i antalet aktiva konflikter som setts sedan början av 2000-talet kan nu vara bruten. Detta framgår av forskningsprogrammet Uppsala konfliktdataprograms (UCDP) nya årliga översikt som just publicerats i tidskriften Journal of Peace Research.
Libanon, Golanhöjderna och Hatay, där de syriska flyktingarna från Jisr al-Shughur-området nu befinner sig, innefattades alla ursprungligen i det franska mandatet Syrien som upprättades efter första världskriget. Sedan dess har de av olika anledningar förlorats. Emma Lundgren Jörum vid Uppsala universitet visar i sin avhandling varför vissa förlorade områden förblir viktiga för Syrien.
Varför blir vissa konflikter utvalda för intervention medan andra inte blir det? Och vilka faktorer bidrar till att driva fram eller hålla tillbaka EU:s militära operationer? Katarina Engberg, departementsråd vid Försvarsdepartementet och tidigare diplomat vid den svenska EU-representationen och, har i sin avhandling granskat av några av EU:s första sex militära operationer.
I takt med att mer makt flyttas från riksdagen till regeringen framstår alltmer kontrollen av regeringen som riksdagens huvuduppgift. Det är då viktigt att regelverket är utformat på ett sätt som skapar tydlighet och systematik i kontrollen. I sin avhandling visar juristen Patrik Bremdal hur små justeringar i det nuvarande regelverket kan skapa en mer systematisk och lättillgänglig kontrollmakt.
I september 2001 utbröt våldsamma sammanstötningar mellan etniska och religiösa grupper i den nigerianska staden Jos. Staden delades upp och våldet pågår fortfarande. I sin avhandling analyserar antropologen Ulrika Andersson Trovalla de processer som formade staden och dess invånare efter 2001. I centrum för analysen står en grupp utövare av traditionell medicin.
Kubas sexualpolitik har under de senaste åren gjort en veritabel u-sväng och gör nu upp med det historiska arvet av institutionaliserad homofobi. I sin avhandling Heterosexual Havana som nyligen lades fram vid Uppsala universitet visar kulturantropologen Silje Lundgren hur omförhandlingar av ideal kring genus och sexualitet har blivit politiskt sprängstoff i Kuba.
Ett äktenskap är inte bara ett viktigt band mellan två personer. Det är också mycket viktigt för staten eftersom det får stå som modell för hur man utformar regleringar av intima relationer. Catrine Andersson, sociolog vid Uppsala universitet, har i sin avhandling följt äktenskapet i statliga utredningar under hundra år. Hon menar att äktenskapet som ideal är svårt att göra sig av med.
Forskare vid Uppsala Center for Labor Studies, ett av Uppsala universitets strategiska forskningscenter, har tillsammans med Sida genomfört ett policyexperiment för att ta reda på om svenska ideella organisationer blir mer eller mindre effektiva genom en ökad finansiell kontroll. Studien visar att kontrollen både ledde till ekonomiska besparingar och bättre resultat.
Ronald Inglehart vid University of Michigan och Pippa Norris vid Harvard University tilldelas årets skytteanska pris. De får priset för sin framgångsrika och innovativa forskning kring värderingar och politiskt beteende i ett globalt sammanhang. Det skytteanska priset är ett av de största och mest prestigefyllda priserna inom statsvetenskapen.
Vad sysslar svenska genusforskare med i dag? Har svensk genusforskning bredd, relevans och hög kvalitet? Under Genusfokus bjuder universiteten i Linköping, Umeå, Uppsala, Örebro samt Mittuniversitetet på en dag av populärvetenskapliga föreläsningar om aktuell svensk genusforskning.
Årets Hugo Valentinföreläsare, rysslandsspecialisten Nanci Adler, utgår i sin föreläsning den 9 mars från skildringar som lämnats av återvändare från det sovjetiska fängelsesystemet Gulag. Dessa erfarenheter kan ge insikter om repressiva regimer på ett mer generellt plan.
Juristen Caroline Sörgjerd har utforskat vad som karakteriserar det svenska äktenskapet idag och hur det förändrats under de senaste 300 åren. Hon lade fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 11 februari, inom ramen för forskningsprogrammet Impact of Religion: Challenges for Society Law and Democracy.
En euro i kris och allvarliga skuldkriser i flera länder. Denna aktuella situation är temat för årets Europaperspektiv, författad av ledande forskare och utgiven av de svenska universitetens nätverk för europaforskning. Den 2 februari lanseras den i Stockholm vid ett seminarium där bland andra Leif Pagrotsky, tidigare näringsminister och Grekland rådgivare under krisen, medverkar.
Statvetaren Wendy Maycraft Kall har i sin avhandling gjort en jämförande studie av den statliga styrningen av psykiatrireformer i Sverige och England. Hon visar att valet av styrning påverkades både av administrativa traditioner och underliggande politiska vårdideologier.
Skolan omdebatteras flitigt i media. Det finns en oro över försämrade resultat och vissa önskar ökade krav på disciplin i klassrummet. I en ny avhandling utvärderas ett program, kallat Skol-Komet, som har för avsikt att vara ett stöd för lärare när det gäller arbetet med ”stökiga” elever. Resultatet visar att det ger resultat.
Vad undervisas och forskas det om när det gäller Sverige vid utländska universitet? Vad är ”svenskt” ur ett internationellt perspektiv? Hur skiljer sig bilden mellan olika länder? Den 29 januari arrangeras ett internationellt symposium vid Uppsala universitet med dessa frågor som tema.
Antalet aktiva konflikter ser inte längre ut att öka i antal och antalet dödsoffer har minskat radikalt sedan början av 1990-talet. Detta framgår av Uppsala konfliktdataprograms (UCDP) årliga översikt, som kommer ut i dagarna. I år har forskarna även undersökt ickestatliga konflikter och konstaterar att situationen är värst i länder med svag statsmakt, men att antalet dödsoffer även här minskat.
Dagens stadsplanerare betonar allt som oftast det visuella och ordnade i försöken att bygga ”stadsmässiga” miljöer. Men det resulterar inte nödvändigtvis i levande urbana miljöer. Det menar kulturgeografen Sara Westin som i sin avhandling framför en radikal kritik mot detta perspektiv. Disputationen äger rum den 10 december.
Kulturgeografen Jenny Sjöholm har studerat visuella konstnärers arbetsprojekt, från idé till hur det färdiga verket kommuniceras och kapitaliseras. Hon visar att skapande av konst och karriär går hand i hand i en process knuten till specifika platser. Den 26 november lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.