En nära släkting till tbc-bakterien har sensationellt visat sig kunna bilda sporer - något forskarvärlden för länge sedan enats om att denna bakteriegrupp inte kan. Leif Kirseboms forskargrupp vid Uppsala universitet har nu bildbevis som utmanar denna "sanning".
Att hitta immunoterapeutiska behandlingsmetoder mot sjukdomar som Alzheimers och Parkinson är idag ett mycket spännande och expansivt forskningsfält, där Uppsala universitet har en framskjuten internationell ställning. Den 28-29 maj hålls en första världskonferens i Uppsala.
Åtta tidigare okända gener som påverkar blodtrycket har nyligen identifierats i en omfattande internationell studie som omfattar 34 433 européer. Resultaten av studien, där forskare från Uppsala universitet deltagit, presenteras idag i nätupplagan av Nature Genetics.
Gliom är den vanligaste och allvarligaste formen av hjärntumör som drabbar vuxna. Det är ännu inte klarlagt vilken specifik celltyp i hjärnan som är ursprunget till tumören, men nu visar en forskargrupp vid Uppsala universitet att gliom kan uppstå från omogna stödjeceller. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Oncogene.
Äggantikroppen IgY från hönsägg kan förebygga lunginfektioner hos patienter med Cystisk fibros, och har dessutom potential att bli ett alternativ till antiobiotika. Det visar Elin Nilsson i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 8 maj. Det finns inte heller någon risk för att bakterier utvecklar resistens mot IgY.
Hanna Silber presenterar i sin avhandling en modell som förväntas få stor betydelse vid utvecklingen av nya läkemedel för behandlingen av typ 2-diabetes. Den kan dessutom leda till mindre obehag för försökspersoner, liksom till lägre kostnader. Disputationen ägde rum den 24 april vid Uppsala universitet.
Kemikaliers påverkan på nervsystemets utveckling under nyföddhetsperioden hos möss har undersökts i en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet den 24 april. En viss typ av flamskyddsmedel och impregneringsmedel som används i textilier, datorer och pappersprodukter, visar sig framkalla utvecklingsstörningar på nervsystemet.
Ledgångsreumatism, eller reumatoid artrit, är en av våra vanligaste autoimmuna sjukdomar. I ett avhandlingsarbete vid Uppsala universitet har man fastställt betydelsen av en viss typ av receptorer och med hjälp av dessa även lyckats påverka sjukdomsförloppet. Disputation äger rum den 17 april, 2009.
Personer med vinterdepression eller vintertrötthet får god effekt av ljusterapi. Resultaten är så pass positiva att man bör gå vidare med ytterligare studier i ämnet, säger den legitimerade sjukgymnasten Cecilia Rastad, som står bakom studien. Den 19 mars 2009 lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.
Att navigera i kemisk rymd handlar den avhandling i läkemedelskemi som läggs fram vid Uppsala universitet den 27 mars 2009. Nya läkemedelskandidater kan nu tas fram med hjälp av en egenutvecklad åttadimensionell rymdkarta över läkemedelsmolekyler.
Genetisk variation i immunförsvaret påverkar risken att drabbas av livmoderhalscancer. Ju bättre immunförsvaret är på att bekämpa den virusinfektion som förorsakar cancern, desto lägre är risken att utveckla cancer. Det visar Emma Ivansson i en ny avhandling, som granskas vid Uppsala universitet den 13 mars.
Uppsalaforskares identifiering av ett tidigare okänt protein i nedre luftvägarnas celler innebär nya möjligheter till tidig diagnos av en allvarlig lungsjukdom. Rönen, som nu publicerats i nätupplagan av den amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift Proceedings of the National Academy of Sciences, kan också ge ny kunskap om orsaken till vanliga sjukdomar som astma och kronisk bronkit.
Den aggressiva cancerformen neuroblastom hos barn har studerats i en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet den 27 februari 2009. Förhoppningen är att resultaten kan ligga till grund för nya kliniska prövningar och nya behandlingsmetoder för att i framtiden kunna ge de drabbade barnen en bättre prognos.
De celler som frigörs vid astma frigörs också vid KOL och hjärtinfarkt. Nu visar en omfattande studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Genetics vilka genvarianter som ligger bakom dessa sjukdomstillstånd och även betydelsen av de eosinofila granulocyterna, en slags nyckelceller, för dessa inflammatoriska sjukdomar.
Hundar kan också få Amyotrofisk Lateral Skleros (ALS) eller Lou Gehring’s disease och nu har forskare vid Uppsala universitet identifierat en mutation i en gen, SOD1, som ger upphov till dessa symptom hos flera hundraser, och det är samma gen som orsakar ALS hos människor.
Patienter med schizofreni har en lägre viloenergiomsättning än förväntat och även en förändrad förbränning under arbete. Det visar Björn Nilsson i en avhandling som läggs fram vid Uppsala Universitet 31 januari. Resultaten kan leda till bättre förståelse av den viktuppgång och den kroppsliga ohälsa som många schizofrenipatienter drabbas av.
Patienter med lungsjukdomen KOL har ofta svårt att hålla vikten, och bland magra patienter är sjukligheten och dödligheten större än bland andra. Runa Hallin vid Uppsala universitet har undersökt underviktiga KOL-patienter, och visar bland annat att det är viktigt att fånga upp denna grupp så tidigt som möjligt för att försöka förebygga viktnedgången. Avhandlingen granskas den 16 januari.
Langerhanska öar är insulinproducerande celler som genom transplantation kan hjälpa patienter med typ-1-diabetes. Sara Bohman visar i sin avhandling att man kan minska avstötningen betydligt genom att kapsla in dem med ett ämne från brunalger. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 5 december.
Influensaläkemedlet Tamiflu är ett potent och viktigt försvar mot framtida influensapandemier. På senare tid har man dock börjat se ökad resistensutveckling mot detta viktiga läkemedel. Forskningsrådet FORMAS har nu beviljat 5.9 miljoner till ett nytt forskningsprojekt som ska undersöka resistensutvecklingen hos influensavirus och hur läkemedlet Tamiflu beter sig i miljön.
Medicin som hjälper de så kallade Müller-cellerna skulle kunna lindra grön starr. Att Müller-cellerna är viktiga visste man sedan tidigare, men Ulrika Lönngren bryter i sin avhandling ny mark för hur dessa celler kan inverka på sjukdomsförloppet. Ulrika Lönngren försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 28 november.