Gå direkt till innehåll

Ämnen: Skogsbruk

Forskare Sten Svantesson har identifierat fem nya arter i svampsläktet Piloderma. Bland annat den "skygga" gammelskogsarten Piloderma fugax som här syns i mikroskopet. Foto: Kristina Stenmarck/Sten Svantesson

Ny ”skygg” svamp hittad i gammelskog

Trots att svampar i släktet Piloderma är vanliga, har forskare nu hittat fem tidigare okända arter. En av dem tillhör landets vanligaste arter, en annan finns bara i gammelskog. Upptäckten som publicerats i Fungal Biology, visar att mångfalden är större än vad man trott och att vissa av arterna riskerar att försvinna i takt med att gamla skogar avverkas.

Pascal Milesi, universitetslektor i växtekologi och evolution, Uppsala universitet. Foto: Märta Gross Hulth

Trädens anpassningsförmåga består efter miljontals år av klimatförändringar

Sju av de vanligaste skogsträden i Europa har visat sig kunna skydda sin genetiska mångfald från stora förändringar i miljöförhållandena. Detta trots att deras utbredningsområden har krympt och antalet träd har minskat kraftigt under istidscyklerna. Det visar en studie av ett europeiskt konsortium, där Uppsala och Helsingfors universitet ingår, som publiceras i Nature Communications.

Författaren Mårten Lind, årets Disapristagare. Foto: Cajsa Lithell

Disapriset 2024 tilldelas Mårten Lind

Förförfattare och skogspatologen Mårten Lind tilldelas 2024 års Disapris för sin bok "När almen tystnar. Om träden vi älskar och dödar". Priset delas ut på Kulturnatten den 14 september då Mårten Lind också håller en kortare föreläsning på temat ”Den trojanska hästen - om exotisk skönhet och inhemska arters död".

Granen tog 10 000 år på sig att återerövra Sverige efter senaste istiden

En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att det tog mer än 10 000 år från det att de första granarna kom tillbaka till Sverige efter den senaste istiden till dess att arten fick ordentlig spridning över landet. Den mycket långsamma spridningstakten förvånar forskarna eftersom granen borde ha haft goda förutsättningar att breda ut sig.

Med branden i Hälleskogsbrännan försvann nästan all organisk jord vilket gav stora kolutsläpp till atmosfären. Så här kunde det se ut tre månader efter branden. Foto: Joachim Strengbom

Så påverkades ekosystemet av den stora skogsbranden i Västmanland

Forskare från Uppsala universitet, SMHI och SLU har under fyra år samlat in data från området i Västmanland som drabbades av den stora branden 2014. I sin undersökning av hur hela ekosystemets förändrats kunde de se att vattenkvaliteten i vattendrag snabbt återgick till normalvärden medan skogsmarken fortsatte att förlora kol i många år efter branden.
I den stora branden i Västmanland 2014 och

Letharia vulpina, varglav: Nya data tyder på att det kan vara den tills nu okända svampen i laven som producerar det giftiga ämnet vulpinsyra, som gör den gul. Foto: Tim Wheeler.

Ny svamp hittad i lav

Forskare har hittat ännu en svamp i lavar. Hittills har man trott att en lav består av en svamp och alger som lever i symbios, men nu kan en grupp forskare från Uppsala universitet tillsammans med forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, och universitet i Österrike och USA visa att det finns ännu en integrerad svampkomponent. Resultaten publiceras i tidskriften Science i nästa vecka.

Cellulosa-nanofibrer i det nya tusenbladsfiltret som renar vatten från virus. Bild: Simon Gustafsson.

​Tusenbladsfilter kan rena vatten från virus

Ett nytt pappersfilter kan rena vatten från svåra, smittsamma virus. Därmed blir det lättare att minska smittspridningen och få tillgång till rent dricksvatten över hela världen. Det så kallade tusenbladsfiltret är framställt av forskare inom nanoteknologi vid Uppsala universitet. Det består av cellulosa-nanofibrer och har en unik skiktad inre struktur i många lager.

Ny rapport om hälsoläget hos de som drabbades av skogsbranden i Västmanland

Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet har tillsammans med Länsstyrelsen i Västerås publicerat en beskrivande rapport om hälsoläget hos boende och markägare som drabbades av skogsbranden i Västmanland sommaren 2014. Resultatet av enkäten tyder på att hälsoläget genomgående var gott ett drygt halvår efter branden, även om branden var en händelse som upplevts som påfrestande.

Barrträden övervintrade norr om inlandsisen

Hittills har det antagits att tall och gran inte fanns i Skandinavien under den senaste istiden. Nu visar en internationell grupp med forskare från bland annat Uppsala universitet att dessa arter måste ha övervintrat norr om istäcket. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Science.

Därför måste griskultingar huttra sig varma

Forskare vid Uppsala universitet och SLU har funnit en genetisk förklaring varför nyfödda grisar har sämre köldtolerans än andra nyfödda däggdjur. De har visat att genen som kodar för proteinet UCP1 inaktiverades för cirka 20 miljoner år sedan i den utvecklingslinje som grisen tillhör. Resultaten presenteras i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften PLoS Genetics. Brunt fett har en

Lavskrikan trivs bäst i obrukad skog

Lavskrikans klarar sig sämre i gallrad skog än i obrukad skog. Miljön är också kopplad till skillnader i beteende där socialt underordnade individer tvingas att ta större risker. Det visar Magdalena Nystrand i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 12 maj. Magdalena Nystrand Effects of Habitat Quality on Behavioural Decisions and Population Dynamics in the Siberian Jay I

Fågelvirus mindre farliga för snygga fåglar

En forskargrupp vid Uppsala universitet har i en ny studie visat att storleken på halsbandsflugsnapparens pannfläck både är viktigt för partnervalet och avspeglar hur bra immunförsvaret är på att bekämpa virus. Resultaten presenteras i en studie som presenteras på tidskriften Acta Zoologicas hemsida den 18 mars och i den tryckta upplagan under vecka 12. Evolutionsbiologer har länge försökt förk

Ny biologisk metod underlättar analys av miljögifter i fisk

Maria Jönsson har i sitt avhandlingsarbete utvecklat en ny metod för att mäta fiskars exponering för vissa miljögifter. Den är enklare, snabbare och kan mäta lägre halter av vissa ämnen än traditionella metoder som används för miljöövervakning.

Världen en enda kontinent längre än man trott

Genom att studera kambriska fossil från Grönland har Christian Skovsted funnit stöd för att uppsprickningen av den förhistoriska superkontinenten Rodinia skedde senare än man tidigare trott.

Vacker höstblomma med giftig familj

Trädgårdsväxten Tidlösa har fått sitt släktträd utrett av Annika Vinnersten som snart lägger fram sin avhandling i systematisk botanik. Hon har också konstaterat att samtliga arter innehåller kolchicin, ett giftigt ämne som påverkar celldelningen och därför fått användning inom medicin och växtförädling.

Mutation i icke-kodande DNA gör tamgrisen mer muskulös och mindre fet

Forskare vid Uppsala universitet och SLU rapporterar i senaste numret av Nature att de har identifierat en regulatorisk mutation i en gen för en känd tillväxtfaktor som gör att tamgrisen får mer muskler och ansätter mindre fett än vad vildsvinet gör. De flesta egenskaper, liksom vanliga sjukdomar som diabetes, har en multifaktoriell bakgrund vilket innebär att de påverkas av många olika gener

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477.

Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.

Uppsala universitet

Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7
752 36 Uppsala
Sweden

Besök våra andra nyhetsrum