Gå direkt till innehåll

Ämnen: Teknologi, allmänt

  • Ny metod tar tempen på fusionsreaktorn

    För att fusionskraften ska bli kommersiellt gångbar krävs bättre sätt att mäta temperaturen och effekten i en fusionsreaktor. Henrik Sjöstrand visar i sin avhandling en ny metod för detta. Han lägger fram sin avhandling 24 oktober vid Uppsala universitet.

  • Medvind för vindkraftsforskningen

    Idag har Ericsson offentliggjort att företaget inleder ett samarbete med Uppsala universitet och avknoppningsföretaget Vertical Wind AB för att utveckla miljövänlig vindkraftsdrivna radiomaster. Det innebär en stor framgång för forskargruppens banbrytande tekniska lösning för vindkraft.

  • Viktig framgång för universitetets vindkraftsteknik

    Avknoppningsföretaget Vertical Wind, som grundar sig på Uppsala universitets utveckling av helt ny vindkraftsteknik, har tecknat avtal med E.ON och Falkenberg Energi för uppförandet av fyra vindkraftverk i Falkenberg.

  • Spädbarnslabbet blir först i Skandinavien med ny teknik

    Spädbarnslabbet vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet, har fått 3.25 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs fond för att utrusta labbet med hypermodern teknik, den första i sitt slag i Skandinavien.

  • Nu startar insamling av data inför experimenten på CERN

    Nu börjar de nordiska länderna lagra och bearbeta data från det största vetenskapliga experimentet genom tiderna, det så kallade LHC-projektet på CERN. Den 3 oktober uppmärksammas detta både internationellt och nationellt. Medier hälsas välkomna till Siegbahnsalen, Ångströmlaboratoriet, där fysikforskare tillsammans med UPPMAX kommer att inviga den lokala delen av det nordiska gridnätverket.

  • Äganderätt på Internet diskuteras i ny bok

    Ska internet vara en "allmänning" eller måste upphovsrätten stärkas? Denna mycket aktuella diskussion får ett nytt djup när professor Eva Hemmungs Wirtén ger ett kulturhistoriskt perspektiv på frågor kring öppenhet och kontroll i digitaliseringens tidevarv. I samband med utgivningen av hennes nya bok Terms of Use ger hon en föreläsning vid Uppsala universitet den 25 september.

  • Rätt visad tidsinformation hjälper räddningsledare att fatta rätt beslut

    Genom att presentera tiden för ett skeende på ett sätt som är lätt för exempelvis en räddningsledare att förstå, blir det lättare för denne att fokusera på att fatta ett bra beslut. Det har Andreas Kjellin visat i sin avhandling som han lägger fram vid Uppsala universitet den 12 september.

  • Världsledande IT-forskning presenteras på mässa

    Framtidens datorer kommer att ha många processorer som jobbar parallellt men för att fungera måste programmen skrivas på ett helt nytt sätt med nya kraftfulla programmeringsverktyg. På de s k Multicoredagarna i Kista den 11-12 september presenteras ledande forskning från Uppsala universitet som kan komma med lösningen på problemet.

  • Samarbete med Indien ska ge nanoteknologin nya verktyg

    En forskargrupp vid Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet ska leda ett samarbetsprojekt mellan EU och Indien inom teoretisk materialvetenskap. Målet att hitta nya material för tillämpningar inom nanoteknologi.

  • Kommersiella gentester - för vem och för vad?

    Idag går det att köpa information om sina egna gener och branschen växer. Men vad säger egentligen dessa gentest, vad gör vi med informationen och vill vi verkligen ha den? Under ett seminarium som den 12 juni arrangeras av Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet, diskuteras etiska och medicinska aspekter kring kommersiella gentest.

  • Avancerat sökverktyg gör proteinatlasen ännu bättre

    En atlas över människans alla proteiner håller på att sammanställas av svenska forskare vid Uppsala universitet och KTH. Den kan bli ett kraftfullt verktyg för diagnos och prognos av cancersjukdomar och hittills finns 3014 proteiner listade. Nu har forskargruppen utvecklat en funktion som gör det snabbt och smidigt att hitta vad man söker i atlasen.

  • Smart framställning gör plasma industriellt användbart

    Plasma framställs av gas och används för att till exempel rena avgaser. Daniel Söderström presenterar i sin avhandling egenskaperna hos två nya plasman som skapats vid vanligt atmosfärstryck i form av långa plymer. Den 28 maj disputerar han vid Uppsala universitet.

  • Mikrorobotar framställda med ny multilagerteknik

    Niklas Snis har framställt förflyttningsenheter till två nya mikrorobotar genom att använda två olika material, ett hårt och ett flexibelt, i multilager. En ny teknik för att montera ihop alla moduler i robotarna presenteras också i hans avhandling. Den 23 maj disputerar han vid Uppsala universitet.

  • Ny hyperkänslig metod mäter hormoner

    Extremt känslig diagnostiska metoder för att mäta hormoner kan bli en skjuts framåt för kunskapen om och behandling av en rad vanliga folksjukdomar, liksom av ofrivillig barnlöshet och infertilitet. Mark Kushnir har i sin avhandling, som han lägger fram vid Uppsala universitet den 16 maj, utvecklat sådana metoder som redan visat sig hålla måttet mer än väl.

  • Vassare läkemedelsframställning med datorns hjälp

    För snabb, säker och billig framställning av läkemedel behövs fördjupad kunskap om de industriella processerna. Jörgen Samuelsson har i sitt avhandlingsarbete gjort avsevärda framsteg när det gäller kromatografi, den vanligaste industriella tekniken för rening och analys av läkemedel. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 25 april.

  • Nya metoder ger vassare teknik för solenergi

    Linda Brus har vidareutvecklat och testat nya metoder för att göra solenergianläggningar mer konkurrenskraftiga. Den 25 april disputerar hon vid Uppsala universitet.

  • Innehållsdesign gör undervisningsmaterialet mer flexibelt

    Hur kan de som producerar digitalt undervisningsmaterial försäkra sig om att materialet kommer att fungera även med framtida versioner av datorprogram och operativsystem? Svaret heter innehållsdesign. I en avhandling i pedagogik som granskas vid Uppsala universitet den 14 mars beskriver Monica Langerth Zetterman hur digitalt material kan göras mer flexibelt.

  • Nytt verktyg för kartläggning av bananflugans genetik

    Bananflugan har länge varit viktig för att identifiera gener och mutationer som ligger bakom fysiska defekter, men forskningen har försvårats av bristen på effektiva metoder. I dagens nätupplaga av Nature Methods presenterar en europeisk forskargrupp, med forskare från Uppsala universitet, en helt ny forskningsresurs för att kartlägga bananflugans genetiska mutationer.

  • Artes firar tio framgångsrika år av teknisk utveckling

    För tio år sedan startade Artes, ett nationellt nätverk för forskning om inbyggda system. Den 5 mars firar nätverket sina framgångar med en stor sammankomst i Stockholm där företrädare för forskning, näringsliv och finansiärer reflekterar över vad Artes betytt för den tekniska utvecklingen.

  • Stor investering ger ny fart åt mikroteknikforskning för rymden

    VINNOVA och Rymdstyrelsen investerar stort i forskning och utveckling av nydanande rymdteknik vid Uppsala universitets Ångströmlaboratorium. Det handlar om en tre- till femårig satsning på extremt miniatyriserade delsystem för rymdtillämpningar.

Visa mer