Forskningscentret WISENET har fått ett 10-årigt anslag från Vinnova för att i nära samverkan med näringslivet utveckla trådlösa sensornätverk för framtiden. Nu är alla avtal skrivna mellan parterna och på fredag den 7 december är det dags för den officiella invigningen. Media hälsas välkomna att träffa den samlade expertisen forskare och företagare.
Genom att simulera samspelet mellan gener och proteiner kan man studera hur störningar i cellerna påverkar deras funktioner. Datorsimuleringarna kan vara mycket komplicerade, och det gäller därför att utveckla teknik som är snabb och kräver lite minne. Paul Sjöberg har undersökt och jämfört några sådana metoder i sin avhandling, som han försvarar vid Uppsala universitet den 30 november.
Det är inte istidens isolering som styrt björnens genetiska utbredning som man hittills trott. Det visar en internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet som publicerar i senaste numret av Molecular Ecology. En möjlig tolkning är att det kan ha varit människans björnjakt och markutnyttjande som haft avgörande betydelse.
Kvinnor som drabbas av havandeskapsförgiftning när de väntar barn löper större risk att senare i livet insjukna i hjärtkärlsjukdom. Riskfaktorerna för de båda sjukdomarna är i stort sett desamma, visar Anna-Karin Wikström vid Uppsala universitet i sin avhandling som granskas den 23 november.
Astrid Gräslund, professor i biofysik vid Stockholms universitet, och Svante Björk, professor i kvartärgeologi vid Lunds universitet, får Björkénska priset 2007. Det beslutade konsistoriet vid dagens sammanträde. Priset delas ut vid vinterpromotionen den 26 januari 2008.
Historisk-filosofiska fakulteten har utsett två nya hedersdoktorer: professor Umberto Eco, författare till bland annat Rosens namn, samt James C. Scott, mycket inflytelserik professor i politik och antropologi vid Yale University.
Fredagen den 16 november är det dags för installation av Uppsala universitets nya professorer. Dagarna innan presenterar de sig för Uppsalabor och arbetskamrater med korta, offentliga föreläsningar i universitetshuset.
Många läkemedel bryts lätt ned, och det är viktigt att de lyckas ta sig till rätt ställe i kroppen utan att brytas ned på vägen. I en avhandling i farmaceutisk fysikalisk kemi vid Uppsala universitet har Peter Nilsson studerat en viss sorts geler som man hoppas ska kunna skydda läkemedlen på vägen, och därmed också skydda kroppen mot skadliga bieffekter. Avhandlingen granskas den 19 oktober.
Om man är ängslig för att tala inför publik har åhörarnas ansiktsuttryck extra stor betydelse. Osäkra talare reagerar starkare än andra på glada respektive arga miner och reaktionen syns omedelbart i talarens eget ansikte, visar en ny avhandling i psykologi av Monika Thunberg. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 19 oktober.
Pessimism har betytt vitt skilda saker under olika tider – på 1800-talet kunde en pessimist till exempel anse att mänskligheten borde tillintetgöra sig själv genom sexuell avhållsamhet. Idé- och lärdomshistorikern Tobias Dahlkvist, som disputerade vid Uppsala universitet den 12 oktober, har granskat 1800-talspessimisterna och antipessimisten Nietzsches sätt att förhålla sig till dem.
Varför lyckas vissa beväpnade rebellgrupper omvandla sig till fungerande politiska partier medan andra inte gör det? Mimmi Söderberg Kovacs, som disputerade vid Uppsala universitet den 6 oktober, visar i sin avhandling att enighet inom gruppen, lokalbefolkningens stöd och internationella aktörers agerande spelar en viktig roll ifall omvandlingen ska lyckas.
Vissa växter tar större risker för att få fortplanta sig medan andra är mer försiktiga. Per Toräng vid Uppsala universitet har undersökt två sorters majvivor på Öland och kommit fram till att de använder sig av olika sexuella strategier. Han försvarar sin avhandling den 12 oktober.
En internationell forskargrupp har utvecklat en revolutionerande metod för att kartlägga gener hos hundar. De har visat hur effektiv metoden är genom att identifiera de gener som bestämmer två intressanta egenskaper hos hund. Metoden, som idag publiceras i två artiklar i Nature Genetics nätupplaga, innebär ett genombrott för att använda hunden som modell för sjukdomar som även drabbar människan.
Tvärvetenskapligt samarbete är ett inneord, som ofta används när man talar om vetenskapliga ideal idag. Men vad är tvärvetenskap och hur får man ett samarbete över ämnesgränserna att fungera väl? Den 4-5 oktober arrangeras temadagar i Engelska parken där Tvärvetenskap som vetenskap diskuteras, såväl ur teoretisk som ur praktisk synvinkel.
Uppsala universitet står sig väl i den internationella konkurrensen och det finns världsledande forskning vid många institutioner. Det visar resultatet av forskningsutvärderingen Kvalitet och förnyelse som omfattar all forskning och är unik i sitt slag i Sverige.
Om man inte tar hänsyn till att avdunstning och värmetransport från havsytan är effektivare under vissa väderförhållanden, kan klimatprognoserna slå fel. Erik Sahlée har i sin avhandling i meteorologi studerat turbulenta virvlar och visar att dagens klimatmodeller inte håller vid vissa förhållanden. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 28 september.
Var Sverige en okritisk följare av modet när regeringen döpte en myndighet efter det OECD-stödda begreppet innovationssystem? Ekonomisk-historikern Magnus Eklund visar att begreppet snarare plockades upp av strategiskt medvetna svenska aktörer för att bevara samhällsinflytandet över forskningsfinansieringen. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 27 september.
Melaninproduktion gör att vi blir solbrända, men hjälper också ryggradslösa djur att kapsla in angripande svampar och parasiter. Nu visar forskare att melanin också skyddar mot bakterieinfektioner, åtminstone hos kräftor. Studien publiceras i senaste nätupplagan av den vetenskapliga tidskriften Journal of Biological Chemistry.
Förspel till växternas bröllop (Præludia Sponsaliorum Plantarum) är Linnés debutverk, ett handskrivet litet häfte i vilket den 22-årige författaren beskriver den stora likheten mellan växters och djurs sätt att föröka sig. Nu ges skriften ut för första gången någonsin i en unik utgåva på 500 exemplar, som lanseras på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg.
Vad sägs om ett chip som gör det möjligt för patienten att själv ta ett blodprov och få sin diagnos utan att lämna hemmet? Det här kan bli möjligt i framtiden – med hjälp av paraffinvax. Marcus Lehto har studerat olika sätt att använda paraffinvax inom miniatyriserad elektromekanik i sin avhandling, som granskas vid Uppsala universitet den 21 september.