Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, teknik

  • Sex av årets Nobelpristagare föreläser vid Uppsala universitet

    Lördagen den 13 december finns det chans att lyssna på föreläsningar med sex av årets Nobelpristagare i Uppsala. Pristagare på plats: Fysiologi eller medicinpriset: Frederick J. Ramsdell, Mary E. Brunkow, Shimon Sakaguchi. Kemipriset: Susumu Kitagawa och Omar M. Yaghioch. Ekonomipriset: Philippe Aghion. Samtliga föreläsningar är öppna för allmänheten.

    Tecknade porträtt på sex nobelpristagare, Mary E. Brunkow i mitten.
  • Tio tusen år gamla genom från södra Afrika ändrar bilden av människans evolution

    I södra Afrika fanns en grupp människor som levde delvis isolerat under hundratusentals år. Det visar en ny studie som bygger på analyser av arvsmassan från 28 människor som levde mellan 10 200 och 150 år sedan i södra Afrika. Forskarna hittade också genetiska anpassningar som troligtvis format Homo sapiens som art.

  • Upptäckt av nya marina svampdjur stödjer antagande om djurens evolution

    En helt ny ordning av marina svampdjur har hittats av forskare vid Evolutionsmuseet, Uppsala universitet. Svampdjurordningen som kallas ”Vilesida” producerar dessutom ämnen som skulle kunna användas i läkemedelsutveckling. Samma ämnen stödjer hypotesen att svampdjur – och därmed djur – uppstod 100 miljoner år tidigare än vad man trott.

    Paco Cárdenas och Julio A Díaz i labbet. De sitter vid ett mikroskop. I förgrunden syns en burk med det nya svampdjuret.
  • Sexuellt urval leder till snabbare evolution av nya arter

    När hanar tvingas konkurrera om honor bildas nya arter snabbare. Det visar en ny studie där forskarna jämfört skalbaggar som får para sig fritt, med baggar där konkurrensen är begränsad. Experimenten, som pågått i 40 års tid och följt 200 generationer skalbaggar i rakt nedstigande led, förklarar hur viktigt sexuellt urval är för att nya arter ska uppstå.

    Forskaren sitter och tittar på en dator. På skärmen syns en uppförstorad skalbagge som är grön- och svartspräcklig.
  • Bröstcancerrisk varierar mellan olika hormonella preventivmedel

    En ny studie som undersöker om hormonella preventivmedel påverkar risken för bröstcancer visar att vissa gestagener – särskilt desogestrel – är kopplade till en högre risk för bröstcancer. Studien baseras på över två miljoner kvinnor och tonårsflickor i Sverige.

  • Rekordsmå pixlar med oslagbar skärpa

    Tycker du att det här är pixligt? Lite otydligt att läsa? Det kan vara borta om några år. Forskare tagit fram ny teknik med rekordsmå pixlar, i en skärm som har den högsta upplösningen som ögat kan uppfatta. Pixlarna återger färger genom nanopartiklar, och skapar möjligheter för virtuella världar som visuellt är omöjliga att skilja från verkligheten. Studien publiceras i Nature

    En närbild på ett öga.
  • Ursprunget till det forntida Egyptens Karnaktempel har hittats

    Den hittills mest omfattande geoarkeologiska kartläggningen av tempelstaden Karnak i Egypten har gjorts av en forskargrupp ledd från Uppsala universitet. Det är ett av världens största tempelkomplex och en del av Unescos världsarv. Forskningen visar på möjliga kopplingar till den fornegyptiska mytologin och ger en inblick i samspelet mellan templets flodlandskap och befolkningen under 3 000 år.

  • Dödsfall i värmeböljor går att förutspå

    Över 100 000 personer beräknats ha dött till följd av extremvärme under somrarna 2022 och 2023 i Europa. En ny studie visar att det går att ställa träffsäkra prognoser över värmerelaterad dödlighet ungefär en vecka i förväg. Prognoserna kan användas för att skydda sårbara grupper.

    Porträtt av Emma Holmberg
  • Ytterst få ångrar juridiskt könsbyte

    Färre än en procent av personerna som bytt juridiskt kön väljer att återgå till könet de fick vid födseln. Det visar en ny studie från Uppsala universitet där forskarna undersökt hur stabilt ett könsbyte är över tid.

    Kristen Clark står utomhus framför psykiatrins hus. Hon tittar in i kameran.
  • Hjärnäpplet till Ola Spjuth

    Ola Spjuth använder sig av robotar och AI för att testa säkerheten hos läkemedel. Nu tilldelas han priset Hjärnäpplet.

    Ola Spjuth står framför en vit tavla där det ritats lite i ena hörnet. Det är svårt att se vad ritningen föreställer.
  • Siklöjan - hela arvsmassan kartlagd

    En ny studie visar att det finns olika sorters siklöjor i svenska vatten, med olika genetisk anpassning till var och när leken sker. Studien är gjord på fiskar från insjöar samt från Bottenviken och närliggande älvar. Den här nya kunskapen kan användas för en hållbar förvaltning av arten. Forskarna vill nu undersöka om det är så att lekplatsen påverkar kvaliteten på löjrommen.

    Porträttfoto på professor Leif Andersson.
  • Gunilla Osswald är Årets alumn 2025

    Gunilla Osswald är sedan 2013 VD för läkemedelsföretaget BioArctic som nu når framgångar över hela världen med ett läkemedel mot Alzheimer. Med över 40 års erfarenhet av läkemedelsutveckling och en lång karriär som präglats av vetenskaplig excellens, samhällsnytta och innovationskraft har hon blivit utsedd till Årets Alumn 2025.

  • AI kan hitta cancer som patologerna missar

    Män som bedömts som friska efter en patolog analyserat deras vävnadsprov kan ändå ha en tidig form av prostatacancer. Med hjälp av AI har forskare vid Uppsala universitet kunnat hitta subtila förändringar i vävnaden som gör att cancern kan upptäckas långt innan den blir synlig för det mänskliga ögat.

    Carolina Wählby pekar på en stor skärm där det syns bilder av biopsier från patienter.
  • Förlängd livstid och ökad säkerhet i elbilsbatterier med ny AI-modell

    Att batterier i elbilar slits ut för snabbt bromsar elektrifieringen av transportsektorn. Nu har forskare vid Uppsala universitet tagit fram en AI-modell som kan ge en mycket mer exakt bild av batteriets åldrande. Modellen kan leda till längre livslängd och högre säkerhet för elbilsbatterier.

    Två porträttfoton bredvid varandra som visar Wendi och Daniel.
  • Neil Price tilldelas årets Disapris för engagerande vikingabok

    Arkeologen och författaren Neil Price tilldelas årets Disapris för sin bok Ask och Emblas barn. I samband med att prisutdelningen på Kulturnatten kommer han ta med åhörarna på ett återbesök till vikingatiden.
    Disapriset är instiftat av Uppsala universitet och Studentbokhandeln i Uppsala för att främja populärvetenskapligt författande. Årets pristagare Neil Price är professor i arkeologi vid Upp

    Selfie av Neil Price framför en sjö. I andra delen av bilden finns en bild på boken.
  • Stöd för fortsatt användning av sond efter matstrupscancerkirurgi

    I den största nordiska studien hittills kring matstrupscancerkirurgi ser forskarna tydliga bevis för att avlastning med så kallad sond kan förebygga svåra komplikationer. Resultaten utmanar en trend med mindre sondanvändning efter stora kirurgiska ingrepp. Studien har letts från Uppsala universitet och publiceras nu i Lancet Regional Health Europe.

    Tecknad bild på en patient med trasig matstrupe. Sedan en bild på en patient utan tub och en bild på en patient med tub.
  • Spinnvågornas dans fångade på nanonivå

    För första gången har forskare lyckats se spinnvågor, även kallade magnoner, i extremt små material, ner till bara några nanometer. Genombrottet var möjligt tack vare en kombination av avancerad elektronmikroskopi med hög energiupplösning och en teoretisk metod utvecklad vid Uppsala universitet.

  • Hittat generna som styr hjärntumörers spridning – kan leda till ny behandling

    En internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet har identifierat tre nyckelgener som styr hur den aggressiva hjärntumören glioblastom sprider sig i hjärnan. När forskarna slog ut generna hos försöksdjur förändrades tumörens spridningsmönster. I flera fall förlängdes också överlevnaden.

  • God prognos för män med prostatacancer som behandlas enligt riktlinjer

    Överlevnaden för de flesta män med prostatacancer som fiår behandling enligt moderna riktlinjer är god och majoriteten av drabbade män dör av andra orsaker än av cancer. Det visar en studie från Uppsala universitet i den vetenskapliga tidskriften Journal of the National Comprehensive Cancer Network.

  • Därför gråter bebisen

    Hur mycket ett spädbarn gråter styrs till stor del av generna och det finns troligen inte så mycket föräldrarna kan göra åt det. Det visar en ny svensk tvillingstudie från Uppsala universitet och Karolinska Institutet där forskare har undersökt hur arv och miljö påverkar spädbarns gråt, sömn och förmåga att komma till ro under de första månaderna i livet.

    En bebis ligger på sidan och sover med ena handen under huvudet.
Visa mer