Korta undervisningsinsatser om desinformation och källkritik har igen långvarig effekt på gymnasieelevers förmåga att skilja mellan trovärdiga och vilseledande nyheter, visar ny studie med 459 svenska gymnasieelever. Tre metoder har jämförts: ett spel (Bad news) om manipulation på sociala medier, en digital workshop om faktagranskning (Nyhetsvärderaren) samt riktade lektionsmoment inom flera ämnen
Det var de båda politiska blockens oförmåga att se och ta ansvar för systemfelen i välfärdssamhället som blev avgörande för den sk tiggeridebatten i början av 2010-talet. Oförmågan innebar att de lämnade walkover till SD som ensamma fick formulera både problemet och en lösning. Det bäddade för SD:s stora framgångar i riksdagsvalen, skriver Erik Hansson, kulturgeograf, i en nyutkommen monografi.
Via snabba digitala kanaler kan elaka inlägg i nyhetsartiklars kommentarsfält och falska påståenden få stor spridning. I en ny avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap har Amalia Juneström undersökt hur moderering av kommentarer och granskning av påståenden påverkat journalisters arbetssätt och metoder.