Skip to main content

Rapport från Norge: Barn med hörselnedsättning sliter med prosodin i språket

Blogginlägg   •   Maj 28, 2019 15:25 CEST

Prosodin i språket ett mått på språkutveckling

Barnplantorna samarbetar med forskare i Norge. Flera av de som är verksamma inom området barn och unga med hörselnedsättning är också verksamma i Sverige, som Ulrika Löfkvist och Björn Lyxell.

I en nyligen publicerad rapport (28 mars 2019) vid det Utdanningsvitenskapelige fakultet ved Universitetet i Oslo rapporteras om att barn med nedsatt hörsel sliter med prosodin (melodin) i språket. Det är önskvärt att uppmärksamma eventuella problem med prosodin i språket då detta annars kan ge upphov till språkproblem längre fram under uppväxten. Forskare i Norge betonar därför hur viktigt det är med tidig diagnos av hörselnedsättning för att kunna påbörja interventionsåtgärder tidigt.

I rapporten påpekar Ulrika Löfkvist

”Barn som är födda döva eller med nedsatt hörsel är extra sårbara när det handlar om språkutveckling. Du måste höra bra för att vara en aktiv del i ett samtal, och barn som kan delta i samtalet klarar av mer redan vid tidig ålder”

Ulrika Löfkvist har en bakgrund som logoped och har forskat mycket på barn med cochleaimplantat (CI) och deras språkutveckling. Cochleaimplantat är ett teknologiskt hjälpmedel som är delvis inopererat i innerörat och gör det möjligt för personer som är döva på grund av inga eller få hårceller i koklean (snäckan).

I en nyligen publicerad studie har Löfkvist och hennes kollegor visat att barn med nedsatt hörsel kämpar med melodin (prosodin) i språket.

Melodin i språket är viktig

Mycket i språket lär vi oss alla genom att imitera. Löfkvist har undersökt den så kallade prosodin hos en grupp barn som antingen var födda döva, men hör med CI, och barn som använder konventionella hörapparater. Hon jämförde resultaten med normalhörande barns resultat. Prosodin avser bl.a. vilken tonhöjd ett ord i en mening och vilka bokstäver man betonar i ordet. Ulrika Löfkvist konstaterar

– har du ett flytande talspråk så har du också en rik prosodin i språket eller melodi.

Barnen i studien var mellan fyra och sex år gamla och skulle repetera alla ord som testledaren sa. Forskaren valde ord som icke betyder något, för att försäkra sig om att barnet inte kunde ordet sedan tidigare. Testet innefattade 25 ord som barnen skulle repetera och hade en till fem stavelser.

Löfkvist och hennes kollegor noterade att

”barn med CI eller hörapparater hade problem med prosodin i språket. De hade svårt att härma efter hur man betonar ett ord i en mening. De kunde också ha problem med vokaler och konsonanter, där konsonanterna var svåra att uttala.”

Barn med cochleaimplantat kunde också ha problem med grammatiken. Löfkvist påpekar

– vi vet att barn som är döva eller har en grav hörselnedsättning har en ökad risk för tal- och språksvårigheter. Därför måste de träna sitt språk och då gärna också i naturliga sammanhang och helst från tidig ålder.

Hörseltest av alla barn i Norge

I Norge (liksom i Sverige) erbjuds hörselscreening av alla nyfödda, vilket innebär mycket tidig upptäckt och diagnos. Men hörseln kan också förändras hos unga barn. Utifrån den kunskapen har Helsedirektoratet i Norge lagt fram egna riktlinjer för uppföljning. Man konstaterar att

gruppen barn som har nedsatt hörsel är större än vad som tidigare har antagits. Det kommer nya riktlinjer från Helsedirektoratet där man tydligt anger att alla norska barn ska genomgå en hörseltest vid fyraårskontrollen. Detta är idag inte en realitet för alla fyraåringar.

Så här optimeras barns språkutveckling

– Bäst språkutveckling har de barn som upptäcks tidigt och där man följt den s.k. ”1-3-6-policyn.

Ulrika Löfkvist beskriver 1-3-6 policyn som är en internationell riktningslinje där följande gäller:

  • Hörselscreening före en månads ålder
  • Hörseldiagnos före tre månaders ålder
  • Hörappararat eller CI samt familje- och kommunikationsvägledning före sex månaders ålder.

I Norge finns inget hörselregister för nyfödda. Det finns dessutom inga forskningsstudier som har studerat hur barn, som upptäcks vid hörselscreening för nyfödda, följs upp i anslutning till 1-3-6 policyn.

Åter igen poängterar Ulrika Löfkvist det vi alla understryker d.v.s. det är viktigt för barns hela utveckling att de ”fångas upp” så tidigt som möjligt. Det handlar inte bara om hörsel utan också språkutveckling och hjärnans utveckling.

”Ju tidigare desto bättre”

Det finns idag kunskap och evidens för att språkliga svårigheter hos även barn med mild till måttlig hörselnedsättning följer den upp i åldrarna. Forskarna menar att hälften av dem är språksvaga även när de är 11-15 år.

Löfkvist understryker

– Vi vet att ju tidigare barnet får hörapparater och/eller CI desto bättre språkutveckling och språkliga färdigheter. Det gäller allt från förståelsen av ljud, ordförråd och grammatik.

Reportaget läses på länk Rapport från Norge