Så utvärderas effekten av coaching

I rapporten The state of play in coaching in Sweden - nuläget i svensk coachning ges en lägesrapport över nuläget i coachbranschen. Rapporten bygger på enkätsvar från coacher över hela Europa som fått besvara en enkät kring hur de ser på och bedriver sin verksamhet. I den här artikeln beskriver vi hur svenska coacher utvärdera sin coaching.

Coaching är en tjänst som sker i ett förtroendesamtal mellan klient och coach. Samtalet är koppla ttill en önskad förändring utifrån klientens egna och ibland även inköpande parts mål med processen.

I inledningen av ett coachsamarbete utformas därför tydliga mål och dessa stäms av löpande i coachsamtalen. Men hur utvärderas egentligen effekten av coaching? Det beror ofta på önskemål från kunden men också på vad coachen själv finner värdefullt för att utveckla sin tjänst.

I studien har coacher runtom i Europa svarat på om, när och hur de utvärderar effekten av sin coaching. Det visar sig att svenska coacher i hög utsträckning genomför någon form av utvärdering, endast 2 % svarar att de inte gjort någon formell utvärdering under de senaste tolv månaderna.

Svenska coacher tycks här liksom i avtalsskrivande (se gårdagens artikel) ha en förkärlek för skriftliga metoder jämfört med sina europeiska kollegor. 40 % anger att de utvärderar sin coaching med en formell utvärderingsblankett i slutet av varje uppdrag. Att jämföra med 24 % i Europa som helhet.

De svenska coachernas näst vanligaste svar, informell utvärdering i slutet av varje samtal, är istället det vanligaste när man tittar på europasnittet. 32 % i Europa, 24 i Sverige. Tredje vanligaste metod som används är en informell utvärdering i slutet av varje uppdrag.

Noteras bör att i praktiken används ofta flera svar i kombination. En coach kan exempelvis göra en informell utvärdering i slutet av varje samtal tillsammans med en formell utvärderingsblankett när uppdraget avslutats. I enkäten gavs dock bara möjlighet att välja ett svar och därmed visar undersökningen på de prioriterade formerna som tillmäts störst värde men den säger inget om vilka kombinationer som används.

Coacher tycks ha ett eget driv att utvärdera sin tjänst, endast ett fåtal (2%) säger att det sker när det efterfrågas av kunden. Det tyder på en vilja att själv bevaka sin kvalitet och inhämta feedback på effekten av arbetet. Den kan förstås sammanfalla med efterfrågan från kunden men det är inte det som är det avgörande för när utvärdering görs. Rutinen finns där i coachens verksamhet oavsett vilket.

Vem hämtar man feedback ifrån?

Coaching är ofta en trepartsaffär där det finns en kund som köper in tjänsten men det är inte nödvändigtvis inköparen som sedan är den som nyttjar den utan en uppdragsgivare kan köpa in coaching till en av företagets anställda.

I coachvärlden kallas de tre parterna då coach, kund ((den som betalar för tjänsten) och klient/coachee (den som blir coach. På frågan om vem man samlar in feedback kring effekten av coachingen ifrån svarar en majoritet av coacherna den individuella klienten.

53% av svenska coacher går till klienten som tagit coachingen för utvärdering. 23 % svarar klienten och den inköpande kunden, dvs man hämtar in feedback både från den klient som blivit coachad och uppdragsgivaren, den i organisationen som fattat beslutet om insatsen och köpt in coaching åt klienten.

Studien ger inte självklart svar på om differensen beror på att det finns en tendens att prioritera klienten framför kunden, att tillmäta större värde till feedback från den man möter i coachingrelationen än den som betalar, eller om majoriteten helt enkelt har den direkta klienten även som avtalsskrivande uppdragsgivare.

Det är fullt tänkbart att den synbara prioriteringen av klienten i själva verket återspeglar andelen coachrelationer där klient själv köper tjänsten. Det kan handla om privata kunder men Sverige har också en övervägande andel småföretag där ledningsgruppen är liten och befogenheten att själv köpa in sin kompetensutveckling är hög, det krävs inte en HR-avdelning eller överordnads beslut. När dessa anlitar coacher för ledarskapsutveckling är kund och klient ofta samma person och det blir då naturligt att välja svaret den individuella klienten även för denna grupp.

För den som tänker köpa in coaching är det dock goda nyheter att en erfaren coach sannolikt har god underbyggnad för att beskriva effekterna av sitt arbete. Coaching är i viss mån för coachen en oförutsägbar process då den största delen beror på klientens agerande, men feedback hämtas in och erfarenhet bygger en grund för att kunna hjälpa dig som kund eller klient att bedöma hur ert samarbete ska utformas för att du ska ha största chans att nå den effekt du vill åt.

Lena Gustafsson, Jonathan Passmore, Hazel Brown