Svenska livsmedelsproducenter tappar i konkurrenskraft

Aktiva satsningar på kunskap och innovation behövs för att svenska livsmedelsproducenter och svensk livsmedelsindustri ska kunna konkurrera med utländska producenter. Det visar en ny rapport från Jordbruksverket.

Jordbruksverkets rapport visar på en försämrad konkurrenskraft och en sjunkande lönsamhet i livsmedelskedjans två första led, primärproduktionen och livsmedelsindustrin mellan åren 2011-2016. Fortsätter lönsamheten försämras kan man på lång sikt förvänta sig att produktionen minskar. Statistiken som rapporten bygger på visar hur läget såg ut innan livsmedelsstrategin beslutades. Enligt livsmedelsstrategin ska produktionen och konkurrenskraften öka samtidigt som relevanta miljömål nås.

- Rapporten visar hur det såg ut i livsmedelskedjan åren innan livsmedelsstrategin beslutades. Tyvärr är det för tidigt att se om den nuvarande handlingsplanen i strategin har påverkat utvecklingen. Vi kommer att utvärdera och följa upp livsmedelsstrategin under flera år framöver. Hur det går för den svenska livsmedelsproduktionen är mycket intressant att följa och kan påverka vilka åtgärder regeringen väljer att satsa på, säger Camilla Burman, handelspolitisk utredare på Jordbruksverket.

Så kan konkurrenskraften stärkas
För att nå livsmedelsstrategins övergripande mål behöver konkurrenskraften i primärproduktionen och livsmedelsindustrin stärkas. Det kan enligt Jordbruksverket ske genom:

• ökad produktivitet som gör att företagen kan producera livsmedel till lägre kostnader
• ökad förädlingsgrad som gör att företagen blir mindre utsatta för priskonkurrens sedan deras råvaror förädlats

Både produktivitet och förädlingsgrad är direkta resultat av kunskap och innovation. Det är viktigt att företagen anpassar sin produktion till det konsumenterna efterfrågar. Jordbruksverket och Tillväxtverket har därför beaktat dessa aspekter i det förslag till ny handlingsplan som också i dagarna lämnas över till regeringskansliet.

- Det är viktigt att satsningar för att öka konkurrenskraften i livsmedelskedjan sker i rätt led och branscher, men man måste också se till hela värdekedjan. Vi hoppas att rapporten nu ska vara till god hjälp för regeringen vid utformningen av en ny handlingsplan och kommande forsknings- och innovationsproposition. Dessa bör innehålla rejäla satsningar på kunskap och innovation i livsmedelskedjan, säger Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin.

Mer information
Utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin – årsrapport år 2019
Förslag till ny handlingsplan för livsmedelsstrategin

Det övergripande målet för livsmedelsstrategin ska vara en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, för att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan. En produktionsökning skulle kunna bidra till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska.

Rapporten bekräftar att det finns statistiskt säkerställda samband mellan ökad lönsamhet, ökad produktivitet och ökad förädlingsgrad i livsmedelskedjans alla led.
Konkurrenskraft handlar om företagens förmåga att bedriva verksamhet som är lönsam på lång sikt, och är dels ett resultat av företagens förmåga att producera till låga kostnader och dels ett resultat av företagens förmåga att möta konsumenternas preferenser. Konsumenterna kan finnas såväl i Sverige som på exportmarknaderna.

Kontaktperson för journalister
Camilla Burman, handelspolitisk utredare Jordbruksverket
Telefon 036-15 59 61
E-post Camilla.Burman@jordbruksverket.se