FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) förutspår en 50-procentig ökning av konsumtionen av mat med akvatiskt ursprung till 2050. Svensk fiskodling har tillväxtpotential; en stor andel av svenska fiskodlingar finns i vattenkraftsdammar där fisk produceras i öppna kassar i norra Sveriges inland. Professor Øystein Evensen, Wallenbergprofessuren 2022, redovisar sina resultat vid seminariet.
Vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens sammankomst den 13 november 2025 valdes totalt 26 nya ledamöter in i akademiens tre avdelningar. Jordbruksavdelningens nya ledamöter är Sigrid Agenäs, Ellen Anker Kofoed, Jennie Barron, Helena Hansson, Martin Krokstorp, Martin Moraeus, Kristina Nordéus, Bo Selerud, Thomas Keller, Markus Lassheikki och Kitty Schulman.
Vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens sammankomst den 13 november 2025 valdes 26 nya ledamöter in i akademiens tre avdelningar, Allmänna, Jord och Skog. De nya svenska ledamöterna i Allmänna avdelningen är Anna Allard, Jakob Granit, Magnus Ljung, Johan Löwenadler Davidsson, Lena Westlund, Petteri Taalas och Heidi Tuhkanen.
Svensk veterinärmedicin firar i år 250 år. Sverige har idag sju kunskapscentrum för katastrofmedicin på humansidan men ingen motsvarighet för veterinärmedicin, avgörande för att säkerställa djurvälfärd och bidra till livsmedelsförsörjningen. Seminariet syftar till att inhämta erfarenheter, inspel och synpunkter för att skapa en kunskapsbas inför bildandet av centrum för veterinär katastrofmedicin.
KSLA:s kommitté för Evidens om brukande av skog har haft i uppdrag att fördjupa förståelsen av hur evidens och föreslår att evidensbaserat beslutsfattande inom det skogliga området förstärks genom att en modell liknande den inom vårdsektorn anammas och att en oberoende instans för att sammanställa kunskapsläget inrättas.
I Sverige är samverkan inte något främmande. Men hur drar vi nytta av det i internationella samarbeten? Horisont Europa finansierar flera Living Lab-projekt för forskning och innovation inom de gröna näringarna. Välkommen till en eftermiddag med inspirerande exempel på projekt, information om vilka möjligheter som finns för internationella projekt och mingel om andra samverkansprojekt.
Allt kan bestämmas och anpassas! Men varför måste allt mätas? Tekniker för ökad precision i växtodling. Detta är tema och titel för årets Håstadiusseminarium. Anders Jonsson, Håstadiuspristagare, har skapat nydanande forskningsprogram och produktutveckling inom växtodling, till nytta för svenskt lantbruk i praktik och akademi. Seminariet redovisar det senaste inom området, välkommen!
Välkommen till ett seminarium med kooperativ forskning i fokus: om att leda, styra och vara förtroendevald i kooperativa företag. Seminariet riktar sig till personer från kooperativa och ömsesidiga företag, forskare, studenter samt andra som är intresserade av kooperation.
The aim of the Nature Restoration Regulation is to restore and conserve biodiversity and improve the health of ecosystems. The first event in this seminar/webinar serie focuses on the implementation of the Nature Restoration Regulation in the EU.
Den 7 och 8 oktober samt den 29 oktober genomför akademien webbinarier/seminarier om naturrestaureringslagens implementering i EU och Sverige. Seminariernas övergripande fråga och fokus ligger på de utmaningar som Sverige och andra länder i EU har när det gäller att implementera naturrestaureringsförordningen.
För att nå miljömålet Nettonoll till 2045 behövs åtgärder och politiska beslut i Sverige och internationellt. Frågeställningar och slutsatser ur Formas senaste rapport om organogena jordar, dränerade torvjordar, diskuteras vid seminariet, med fokus på vägen framåt. Formas och KSLA bidrar till att skapa tillförlitliga kunskapsunderlag för ett miljö- och klimatarbete byggt på vetenskaplig grund.
KSLA:s program för försörjningsberedskap har genom arbetsgruppen Livsmedelsvärdekedjan arbetat intensivt med frågan om livsmedelsberedskap utifrån målet att föreslagna åtgärder ska öka livsmedelsproduktionen och samtidigt upprätthålla hållbarhet, lönsamhet och robusthet från ett marknadsorienterat perspektiv. Rapporten presenteras vid arbetsgruppens slutseminarium på KSLA den 17 september.
Arbetsgruppen "Livsmedelsvärdekedjan" inom KSLA:s försörjningsberedskapsprogram har under två år arbetat med frågan om livsmedelsberedskap. Sex prioriterade åtgärdsförslag presenteras i en slutrapport och diskuteras vid seminariet.
Det senaste årets politiska och geopolitiska händelser har visat vikten av ett starkt EU-samarbete. Frågan om en robust livsmedelsförsörjning i krissituationer har fått ökad betydelse, samtidigt som EU-kommissionen satt ekonomisk tillväxt högst upp på agendan. Vad innebär det för EU:s långtidsbudget och Sverige och hur påverkas de areella näringarna av de politiska vägval som nu formas?
För att lära av historien har arbetsgruppen ”Historiskt lärande”, inom Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens (KSLA:s) försörjningsprogram, sammanställt en antologi om historiska perspektiv på beredskap inom de areella näringarna. Den presenteras vid ett boksläpp på KSLA den 28 augusti 2025 kl 15.
Arbetsgruppen Historiskt lärande, inom KSLA:s försörjningsprogram, har sammanställt historiska perspektiv på beredskap inom de areella näringarna för att dra lärdomar till nutiden. Antologin består av tio kapitel skrivna av elva författare. Den presenteras vid ett boksläpp på KSLA och kommenteras av historikern och författaren Gunnar Wetterberg.
I en osäker omvärld blir en säker inhemsk livsmedelsförsörjning allt viktigare. Sverige producerar långt ifrån allt som behövs för att försörja befolkningen. Seminariet diskuterar hur norra Sverige kan bidra till landets livsmedelsförsörjning. Vilka är de unika förutsättningarna? Kan mer mark användas för livsmedelsproduktion? Vilka produkter ska man satsa på? Finns hinder som behöver övervinnas?
Våtmarker är några av våra mest artrika och ekologiskt värdefulla miljöer. De fungerar som naturliga vattenfilter, bromsar vid översvämningar, viktiga kolsänkor och livsmiljöer för ett stort antal växt- och djurarter. Att restaurera våtmarker kräver förståelse för ekologi, hydrologi, samhällsplanering och ekonomi – en perfekt utmaning för tvärvetenskapligt samarbete i årets Caseutmaning!
Smittsamma sjukdomar som sprids mellan djur och med människan utgör kärnan i det som kallas One health. Denna koppling mellan folkhälsa och djurhälsa har stor påverkan på lantbruksnäringen – från enskilda lantbruksföretag till nationella intresseorganisationer.
Time to nominate for the 2026 Bertebos Prize – SEK 400,000 (approx. EUR 36,000). The prize this year aims to reward innovative and ground-breaking research and development within the area of agriculture and food research. Candidates should have contributed to significant research and development in the interface between ecology and food production.
