Jag vägrar "leva i nuet"!

Uttrycket ”Carpa” blev utsett som ett svensk nyord för ett drygt år sedan. Att ”carpa” innebär att fånga tillfället och härrör sig från ett av det senaste decenniets mest slitna uttryck: Carpe Diem. Att fånga dagen.

Nu är i och för sig ”Carpe Diem" lite omodernt. De senaste åren har uttrycket ”att leva i nuet” blivit det fina. Den som verkligen kan visa på att hen lever i nuet uppbär en viss status. Av någon anledning sammankopplas nämligen detta uttryck med välmående, lycka och tillfredsställelse. Och framför allt ett avslappnat liv där man visar att man tar ansvar för sin egen hälsa.

Det är möjligt att ”leva i nuet” som tanke och vision är bra. Men i praktiken är det lika overkligt som ansvarslöst och definitivt inget som är speciellt hälsosamt. Att leva i nuet i sin förfinade form innebär att inte se bakåt och att inte oroa sig och planera för framtiden. Låter underbart, men allvarligt, det är väl ingen som kan leva så?

Jag veckohandlar och skriver handlingslappar långt i förväg. Inte för att jag inte kan njuta av att botanisera i charkdisken på jakt efter fina pilgrimsmusslor eller att impulsivt köpa lammracks som ser goda ut. Nej, det är enda sättet att hinna. Jag har planerat rundan runt ICA-Maxi för att optimera tiden så jag hinner hem för att skjutsa sönerna till brottningen. Att leva i nuet tar nämligen mycket längre tid än att inte göra det.

Om jag som småbarnsförälder skulle börja leva i nuet och komma till barnens skola utan att ha läst veckoplaneringen och sålunda utan barnens gympakläder så blir jag betraktad som oansvarig och mina barn blir besvikna på mig, då de inte kan vara med på den hett efterlängtade gympalektionen. Att leva i nuet är väldigt mycket mer ansvarslöst än att inte göra det.

Att jag tvingar mig på gymmet eller ut i den barska vinterkylan för att jogga några kilometer handlar om att jag vill må bra i framtiden. Träning ger ingen större effekt i nuet, det ger effekt i framtiden och en hälsa som gör att framtiden blir lite längre. Att leva i nuet är mer ohälsosamt än att inte göra det.

Vi lever inte i ett samhälle som accepterar nuet allena. Det samhälle vi lever i ställer krav på att vi kan se bakåt, vistas i nuet och planera framåt. Vi är väldigt tidsfokuserade och det kan man i och för sig ha synpunkter på. Den tysta överenskommelse som finns kring tid, att passa och disponera och förhålla sig till den, är en central del av vårt samhällsbygge. Om du eller någon annan motarbetar denna tysta överenskommelse utsätter du dig och andra för onödig belastning och du kommer att försvåra för din hjärna att dra de viktiga och riktiga slutsatser från vad du har varit med om tidigare. Tyvärr är det inte bara du själv som styr över din tid.

Jag vill dock poängtera att jag egentligen inte har något emot nuet. Så länge som dået och framtiden också får vara med. I vissa lägen i livet kommer det ena, det andra eller det tredje att vara viktigast. Ofta är dock en kombination av alla tidsaspekter relevant. Genom att dra slutsatser, agera och planera utifrån alla tre får du största möjliga kontroll över ditt liv, kommer sannolikt att göra smarta och överlagda val och på så sätt bli lyckligare. Du kan inte påverka allt i ditt liv, men varför inte agera när du har möjlighet att förändra?

Nej, att enbart ”leva i nuet” har blivit ett uttryck som i praktiken bara fungerar för de föreläsare och optimistkonsulter som tjänar stora pengar på att förmedla budskapet. Att det inte finns någon som verkligen kan tillämpa det spelar ingen roll, det låter ju så himla bra.

Jag vägrar Carpa. Eller vägrar förresten, även om jag ville Carpa så går det inte, inte i min verklighet och knappast i din heller!