Resistenta bakterier behöver beaktas i livsmedelskedjan

WHO bedömer att antibiotikaresistens är ett av våra globalt största folkhälsoproblem. Mikroorganismer som är resistenta mot antibiotika kan innebära allvarliga problem för individer med infektionssjukdomar som inte är behandlingsbara likväl som ökade vårdkostnader för samhället. 

Är det möjligt att livsmedel kan orsaka spridning av resistenta bakterier? 
Det är relativt vanligt att livsmedelsproducerande djur bär på resistenta bakterier, vilka också återfinns på livsmedlen. Huruvida dessa innebär risk för spridning av resistenta mikroorganismer är inte helt klart. Patogena mikroorganismer förknippade med livsmedel, som campylobakter och salmonella, kan vara resistenta. Även andra livsmedelsrelaterade mikroorganismer, som inte orsakar sjukdom, kan vara resistenta. Teoretiskt kan dessa mikroorganismer överföra sina resistensgener till andra mikroorganismer och på så vis sprida resistensen. 

Utifrån de undersökningar som har genomförts i Sverige har det inte påvisats att de resistenta bakterier som finns på kött har varit samma som återfunnits hos människa. Importerade och införda livsmedel har visats innehålla antibiotikaresistenta bakterier i betydligt större utsträckning än livsmedel från Skandinavien. Kyckling tycks innehålla mer än fläsk- och nötkött. En bidragande orsak till att resistenta bakterier finns i svenskt kycklingkött kan vara att bakterierna har funnits hos avelsdjuren då de importerats till Sverige. Antibiotikaresistens har även påvisats hos vegetabiliska livsmedel.

Hantering av livsmedel genom hela livsmedelskedjan är densamma oavsett om mikroorganismerna är resistenta eller ej. Det finns en rad olika styrande åtgärder som är viktiga, t.ex.: 

• Väl genomarbetade faro-/riskanalyser av råvaror och processer för att identifiera riskerna som behöver styras
  
• Rätt temperaturer vid upphettning/värmebehandling som innebär att bakterierna dör 
  
• Noggrann personalhygien som bidrar till att minimera risken för spridning
  
• Rätt och tillräcklig rengöring som bidrar till att minimera risken för kontaminering 
  
• Genomtänkta planer för provtagning av råvaror, produktionsmiljö, utrustning och produkter för att följa upp mikrobiologisk status

Livsmedel bör varken sprida resistenta bakterier eller resistensgener. Arbete på nationell nivå har pågått under en längre tid och detta ska nu sammansvetsas med internationellt arbete för att på sikt mynna ut i en vägledning för internationell handel. Det är nödvändigt med ett globalt och proaktivt arbete för att ta ett grepp om riskerna med att livsmedel sprider resistenta bakterier eller resistensgener. Alla delar i livsmedelskedjan behöver ta sitt ansvar för att förse konsumenten med säker mat.