LiR-modellen underlättar levnadsvanearbete – lanseras på Reumadagarna

För att underlätta arbetet kring ohälsosamma levnadsvanor inom reumatologi har Svenska Läkaresällskapet genom Levnadsvaneprojektet utarbetat en arbetsmodell för detta, LiR-modellen, Levnadsvanearbete inom Reumatologi. Modellen ger en gemensam kunskapsbas, skapar ett enkelt arbetsflöde för medarbetarna och tydliggör patientens väg till stöd i förändringsarbetet.

– LiR-modellen bygger på tre delar, ett utbildningsmaterial, en kompetenskarta och en levnadsvaneansvarig person, säger Ann-Marie Calander, projektledare för arbetet och överläkare vid Reumatologiska kliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den kommer att lanseras vid Reumadagarna den 13–15 september i Västerås. 

Arbetet har bedrivits med finansiellt stöd från Socialstyrelsens satsning på ”Bättre vård för kroniskt sjuka” via Svenska Läkaresällskapet och medsökande professionsorganisationer för arbetsterapeuterna, dietisterna, fysioterapeuterna och sjuksköterskorna. I projektgruppen har också patientrepresentanter deltagit aktivt. Projektgruppens medlemmar kommer att resa till de reumatologkliniker i Sverige som önskar hjälp med att introducera modellen på plats.

– Arbetsgruppen tar också fram modellen i en generisk form för att grundstrukturen ska kunna användas inom andra specialiteter såsom t.ex. ortopedi, diabetesvård eller lungsjukvård, säger Anna Kiessling, projektledare Svenska Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt.

Mer om LiR-modellen

1. Utbildningsmaterial som ger alla medarbetare, oavsett profession, en gemensam kunskapsbas kring levnadsvanornas betydelse vid reumatisk sjukdom.

2. Kompetenskarta i posterformat att sätta på väggen på exempelvis expeditionen. På kartan finns bl.a. webbadresser och telefonnummer för mer information om levnadsvanor och kontaktuppgifter för nationellt stöd i förändringsarbetet. För att underlätta hänvisningen av patienter till rätt resurs finns en lokal ruta med kontaktinformation till personer/enheter med rätt kompetens, inom eller utanför den egna verksamheten.

3. En levnadsvaneansvarig person som, baserat på kompetens och intresse, utses av verksamheten. Personen har till uppgift att ansvara för att kompetenskartan blir ett levande dokument genom att uppdatera lokala kontaktuppgifter och stödja medarbetare i levnadsvanearbetet.

Kontakta projektledare Ann-Marie Calander, överläkare reumatologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 
070-020 65 89, för mer information.