Svenska Läkaresällskapets Etikdelegation: en ny utredning om assisterad befruktning behövs

Vad frågan gäller

Assisterad befruktning i varierande former är idag en väletablerad verksamhet såväl i Sverige som internationellt. Cirka 5 procent av alla barn i världen beräknas idag ha tillkommit med hjälp av assisterad befruktning i olika former. Gränserna för vad som uppfattas som etiskt acceptabelt i samband med assisterad befruktning har förändrats över tid vilket tagit sig uttryck i förändrad lagstiftning på området alltsedan 1985 då insemination blev tillåtet i Sverige. Internationellt varierar lagstiftningen på området i betydande utsträckning.

Nya teknologier introduceras fortlöpande vilket utmanar den medicinska etiken och motsvarande lagstiftning. En bred samhällsdebatt om gränserna på området måste därför föras. I denna debatt har läkarprofessionen en självklar roll, då den tekniska utvecklingen på området kommer från medicinen, men också därför att det är läkarna som har att utföra de metoder för assisterad befruktning som är tillåtna enligt svensk lag.

Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik har därför valt att ta upp denna fråga till belysning och funnit tiden mogen för ett uttalande som innefattar ett önskemål om en statlig utredning om olösta frågor kring assisterad befruktning.

Assisterad befruktning
Med assisterad befruktning menas alla former av medicinska åtgärder som avser att hjälpa barnlösa par att få barn. Man beräknar att ca 10-15 procent av svenska par är infertila och i potentiellt behov av medicinska insatser. Infertilitet räknas som sjukdom enligt prioriteringsutredningen. Landstingens insatser på området varierar vad gäller de erbjudanden som ges inom ramen för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården.

De i särklass vanligaste orsakerna till önskemål om assisterad befruktning är medicinska. Med detta avses att kvinnan och/eller mannen har någon sjukdom eller annan avvikelse som omöjliggör eller allvarligt försvårar en befruktning. Det kan också röra sig om kvinnor som har någon form av kontraindikation mot graviditet. Under senare år har det emellertid tillkommit par/personer med barnönskan på sociala grunder. Det kan röra sig om kvinnor som av någon anledning inte önska genomgå en graviditet, manliga par med barnönskan eller ensamstående män med barnönskan.

Den teknologiska utvecklingen på området, nya indikationer och möjligheten till ”medicinsk turism” till länder med annan lagstiftning och/eller praxis har medfört en ny situation med många etiska implikationer som kräver förnyad reflektion.

Etikdelegationens bedömning

Läkarprofessionen deltar i hög utsträckning när det gäller framtagandet av nya teknologier för assisterad befruktning liksom också i utförandet av dessa. Läkarprofessionen har därför anledning att delta i debatten om etikens gränser på området men anser att det självfallet är en debatt som fler grupperingar behöver delta i och att det ytterst är en fråga för medborgarnas valda ombud.

Generellt kan sägas att nya teknologier på detta område måste granskas ur ett etiskt perspektiv innan de tillåts i hälso- och sjukvården. Det är inte självklart att man bör tillåta allt som är tekniskt möjligt att utföra. Etikens (och därmed också juridikens) gränser måste hela tiden försvaras utifrån en genomtänkt och medveten argumentation med samtidigt beaktande av att nya frågor kräver nya ställningstaganden.

Frågor om assisterad befruktning i olika former reser många medicinska och etiska frågor som behöver utredas och diskuteras i en öppen dialog i samhället. Det är i det sammanhanget viktigt att skilja mellan privata, professionella och samhälleliga värderingar. Den yttersta grunden för lagstiftningen måste vara de gemensamma samhälleliga värderingarna.

Behovet av en ny utredning på detta område har aktualiserats på ett särskilt sätt genom den ökande mängden av par/personer som reser till andra länder för assisterad befruktning. Det anländer ett okänt antal barn till Sverige som har kommit till genom värdmoderskap och/eller embryodonation i annat land. Den rättsliga och sociala ställningen för dessa barn är i många fall oklar då svensk lagstiftning inte kunnat förutse denna situation. Detta ser vi som ett allvarligt problem som behöver bli föremål för översyn med det snaraste.

Det vore dock, enligt vår mening, ett misstag att endast anpassa lagstiftningen till faktiskt förekommande fall utan det behövs en grundlig etisk och juridisk reflektion kring vilka tekniker som samhället har anledning att reglera och på vilket sätt. Etiska skillnader mellan olika former för assisterad befruktning bör särskilt tydliggöras.

I detta sammanhang bör också följande frågor utredas: livmodertransplantation, frysning av ägg, åldersgräns för IVF och mitokondriell kärnöverföring

Vi hemställer därför att regeringen tillsätter en utredning kring assisterad befruktning med särskilt fokus på värdmoderskap och embryodonation men där också andra befintliga och kommande teknologier granskas ur etiskt, juridiskt och samhälleligt perspektiv.

Uttalandet kan läsas i sin helhet under bifogade filer.

Medicinska riksstämman den 30 november till 2 december

Frågan om assisterad befruktning är en av många frågor som diskuteras under Medicinska riksstämman som hålls den 30 november till 2 december på Stockholmsmässan i Älvsjö. Mer information om Riksstämman och programmet finns på www.riksstamman.se

Torsdagen den 1 december kl 09.30-10.00 diskuteras frågan i samtalet "Om surrogatmödraskap" i Läkaresällskapets monter A03:10:

Surrogatmödraskap innebär att en kvinna blir gravid och väntar barn med den uttalade avsikten att inte själv behålla barnet. Är det rätt att kvinnor som vill hjälpa andra att bli föräldrar, också ska få göra det? Ska Sverige tillåta en legalisering av surrogatmödraskap?

Samtal med Kajsa Ekis Ekman, journalist och författare till den omdebatterade boken ”Varat och varan” och läkaren Claudia Bruss, SLS Etikdelegation. Moderator Eva Nordin.