Grundvattnet visar naturvården var skogsbäckarnas artrikedom är störst

– Det finns en föreställning om att det är själva bäcken och vad som händer i den som har betydelse och att den bäcknära zonen är likartad längs hela vattendraget, men det stämmer inte. Vi behöver uppdatera synen på ekologin kring vattendrag, säger Lenka Kuglerová, ekolog vid Umeå universitet som är huvudförfattare till artikeln.

När forskarna jämförde bäckpartier med riklig grundvattenutströmning och partier med mindre, eller helt utan vattenutströmning framträdde ett tydligt mönster – där mycket vatten flödar, där hittas också fler växtarter. Sambandet är tydligt för både små bäckar, åar och Vindelälven.

Det har länge varit känt att växter längs ett vattendrag påverkas av hur mycket vatten som rinner i
vattendraget under olika tider på året. Den nya studien visar att växterna i lika hög grad påverkas av grundvattnet och av den mark som ligger högre upp i avrinningsområdet. Terrängförhållanden och jordarter bidrar till att koncentrera flödet av grundvatten till vissa bäckpartier, så kallade utströmningsområden. Det är fuktiga partier där högt pH och höga halter av kväve ger en miljö som föredras av många växter.

Forskare från SLU och Umeå universitet har tidigare i en rad studier kunnat beskriva och uppvärdera utströmningsområdenas betydelse för bäckvattnets kemiska karaktär genom att visa att de fungerar som effektiva filter för bland annat näringsämnen och metaller. Att forskare nu kan visa på deras stora betydelse för artrikedomen bidrar till bilden av att de bäcknära zonernas utströmningsområden bör betraktas som värdefulla miljöer i skogslandskapen.

Med hjälp av ny teknik som vidareutvecklas av forskare från SLU, tas nu en ny generation grundvattenkartor fram. Dessa bygger på laserskanning av landskapet i kombination med beräkningar av grundvattenflöden. På de nya kartorna går det att med hög träffsäkerhet ringa in områden som är särskilt viktiga att skydda vid körning i terrängen och mot andra former av påverkan.

– Det här är kunskap som kan få stor praktisk betydelse inom skogsbruket. I framtiden kan dessa kartor ge helt nya möjligheter att detaljplanera skogsbruk och vägbyggen för att minimera negativa effekter på vatten och biologisk mångfald, säger Hjalmar Laudon, SLU, som är forskningsledare vid Future Forests.

Kontaktpersoner:

Lenka Kuglerová
Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Umeå universitet
090-7867151, 073-8039457
Lenka.kuglerova@emg.umu.se

Professor Hjalmar Laudon
Institutionen för skogens ekologi och skötsel
Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå
090-7868584, 070-5606625
Hjalmar.laudon@slu.se

Artikeln i Ecology:

Groundwater discharge creates hotspots of riparian plant species richness in a boreal forest stream network. Kuglerová, L., Jansson, R., Ågren, A., Laudon, H., Malm-Renöfält, B. . 2014
http://www.esajournals.org/doi/full/10.1890/13-0363.1