Växters artrikedom bevaras tack vare jordlevande organismer

Näringsfattiga buskmarker i sydvästra Australien hör till några av jordens mest artrika miljöer. Det har länge varit en gåta hur växterna kan samexistera så framgångsrikt trots att de konkurrerar om samma utrymme och resurser. Forskare bland annat vid SLU visar att en del av förklaringen är den myriad av jordlevande organismer som samverkar med växternas rötter. Studien publiceras i Science.

En del platser på jorden är extremt artrika. På näringsfattig buskmark i varmt torrt klimat växter 20% av världens växtarter på endast 5% av jordens yta. En del av dessa buskmarker i sydvästra Australien är så artrika att en del botaniker liknar dem vid ”knähöga tropiska regnskogar”. Frågan hur så många växtarter kan samexistera så framgångsrikt trots att de konkurrerar om samma utrymme och resurser (solljus, näring, vatten) har länge förbryllat ekologer. I en artikel som publiceras idag i den prestigefyllda tidskriften Science, visar forskare från Australien, Panama och Sverige, däribland Paul Kardol och David Wardle vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU, att en del av svaret är den myriad av olika jordlevande organismer som samverkar med växternas rötter genom olika återkopplingssystem.

Växters rötter lever i nära samverkan med flera typer av jordlevande organismer, som bakterier, svampar och små djur. Medan en del av dessa kan skada eller till och med döda växten, är andra bra för växten genom att främja tillgången på näring och skydda mot skadeangrepp på rötterna. Vi vet ganska mycket om effekten av enskilda grupper av jordlevande organismer på vissa växters tillväxt, särskilt i jordbrukssammanhang. Men den samlade effekten av de jordlevande organismerna på bevarandet av växters mångfald i naturliga ekosystem har man – hittills – inte vetat mycket om.

Gruppen av forskare valde ut ett stort antal växter från ett buskmarksområde med mycket stor artrikedom i sydvästra Australien. De utsatte sedan varje växtart både för jordlevande organismer som samlats in från jord vid den egna artens rötter, och som samlats in från jord vid andra arters rötter. En del arter växte bättre i den ”egna” jorden men många växte faktiskt bättre i jord från andra växtarter. Med hjälp av en simulations-modell kunde forskarna visa att genom detta komplexa samspel mellan olika växter som sker genom deras påverkan på jorden de växer i, jämnas skillnader i tillväxt mellan växtarter ut. I det långa loppet gynnar det samexistens av många olika växtarter, eftersom det hindrar ett fåtal arter från att konkurrera ut de andra. Det här är den första studien som kunnat visa att jordlevande organismer spelar en viktig roll för att bevara mångfalden bland växter i mycket artrika ekosystem.

Ladda ned artikeln

Teste F.P., Kardol P., Turner B.L., Wardle D.A., Zemunik G., Renton M. & Laliberté, E. (2017). Plant-soil feedback and the maintenance of diversity in Mediterranean-climate shrublands. Science 355:6321(173-176).

Kontakt

Paul Kardol, paul.kardol@slu.se

David Wardle, david.wardle@slu.se

Pressbilder

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Källa ska anges.)

Jord samlades in från fältförsök i de extremt artrika buskmarkerna som kallas kwongan nära Lesueur National Park, Western Australia. Foto: Etienne Laliberté och Graham Zemunik.