Skip to main content

Stoppet för energigrödor måste upp i EU-valdebatten

Blogginlägg   •   Apr 29, 2019 11:13 CEST

EU vill sätta tak för rapsoljan – för bilar. Hellre köra på fossil diesel.

Under den gångna mandatperioden har EU fortsatt att sätta restriktioner för biodrivmedel från åkergrödor, grödor som skulle kunna användas som livsmedel eller foder. Den här politiken drivs både av EU-kommissionen och av starka krafter i EU-parlamentet. Resultatet är onödigt stora utsläpp av koldioxid från transportsektorn samtidigt som det finns mycket mark som i Europa som inte odlas.

EU vill sätta tak för rapsoljan – för bilar. Hellre köra på fossil diesel.

Frågan måste upp i den svenska EU-valdebatten: ska vi förneka Europas bönder rätten att bidra till klimatomställningen i vägtrafiken, för flyget och för sjöfarten? Vad säger kandidaterna till EU-parlamentet?

Frågan dyker upp gång på gång i EU-politiken. Just nu handlar det om EU:s statsstödsregler, där det förslag som ligger kan slå ut svenska biodrivmedel redan efter 2020, med stora ökade utsläpp av koldioxid som följd. Det här handlar om konkret klimatpolitik, här och nu!

I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver tre centerpolitiker om EU:s budget och förespråkar att man fortsätter att ge generösa stöd till regioner och landsbygdsnäringar i EU. De motiverar det bland annat med behovet av klimatomställning:

”Hela Europa ska ställa om trafiksystem och industriprocesser från oljeberoende till biobaserade bränslen och insatsvaror. Det förutsätter att EU:s satsningar stödjer regioner med jord- och skogsbruk samt regioner som har möjlighet att ta tillvara råvaror från havet.” Klokt skrivet.

Men när Annie Lööf häromdagen höll tal på Centerns valupptakt saknades den här aspekten helt. Hon nöjde sig med några allmänna formuleringar om att bygga ihop Europas järnvägsnät och att fler ska kunna ”resa grönt”. Riktigt mesiga och vaga formuleringar.

Vad tycker egentligen partiernas kandidater om biodrivmedel?

Sajten RT-forum (Res- och Trafikforum) har ställt tio skarpa frågor till samtliga partier som ställer upp i EU-valet, publicerade 25 april. Bra frågor och de har fått svar av alla partier.

Två av frågorna handlar om biodrivmedel.

  1. Hur vill du arbeta för att även biodrivmedel ska räknas som klimatsmarta i kommande lagstiftningar från EU?
  2. Hur avser du att arbeta för att biodrivmedel långsiktigt fortsatt ska vara skattebefriade i Sverige?

Ingen handlar direkt om att använda jordbrukets resurser för att göra drivmedel, men eftersom frågorna är öppet formulerade har partierna all möjlighet att betona det man tycker är viktigt. Svaren är i hög grad avslöjande.

Karin Karlsbro, Liberalernas toppkandidat och till vardags hållbarhetschef, svarar så här på den första frågan:

”Lösningar måste ses på lång och kort sikt. På längre sikt kommer elektrifiering och andra tekniska lösningar ge nya möjligheter. På kort sikt: det finns möjlighet att tillverka biodrivmedel på annat än palmoljebaserad råvara som skogsråvara (till exempel tallolja.) Denna utveckling får inte hindras av EU-regler som begränsar användningen av biobränsle.”

Och så här svarar hon på fråga 7:

”Ökade krav på minskade koldioxidutsläpp för vägtrafik, införandet av en koldioxidskatt på EU-nivå och en fortsatt skattebefrielse för biodrivmedel som produceras på ett hållbart sätt är grundpelarna i vår politik för en klimatomställning inom transportsektorn.”

Relativt tydliga besked, men möjligheten att odla energigrödor nämns inte. Däremot signalord som ”palmoljebaserat” (som man måste vara emot) och ”tallolja” (som det är lätt att vara för).

Jytte Guteland, Socialdemokraterna, svarar nästan identiskt lika på fråga ett, nämner också palmoljan och håller fram biodrivmedel från svenskt skogsbruk. Men inget om jordbrukets roll.

Jytte Guteland skriver också att hon stödjer det nya direktivet om förnybar energi (RED II), som ”stärkt målsättningarna för användning av hållbara biodrivmedel till år 2030”.

Inget om att detta direktiv också sätter tak för hur mycket biodrivmedel från åkergrödor som får användas.

Moderaternas kandidat Tomas Tobé ger positiva svar om biodrivmedel, men de är så allmänt hållna att vem som helst kan hålla med och de saknar helt koppling till de aktuella konfliktfrågorna i EU. Man saknar Christoffer Fjellner, som under den gångna mandatperioden gjorde stora insatser för svenskt skogsbruk och bioenergi, men som inte ställer upp för omval.

Svaren från Kristdemokraternas Anders Sellström är om möjligt ännu mer intetsägande.

Fredrick Federley från Centerpartiet, ställer upp för omval och har varit med och förhandlat flera av de berörda direktiven. Han svarar bland annat så här på fråga 1:

”Vi vill inte att EU-lagstiftning ska omöjliggöra särskilda råvaror, så länge dessa är producerade på ett hållbart sätt, vilket vi i stort lyckades med i förhandlingarna. Centerpartiet vill så långt det är möjligt se teknikneutrala regler som inte förbjuder råvaror eller tekniker framför andra som prioriteras högre.”

Inte heller Fredrick Federley nämner explicit energigrödorna, hans hänsyftning om framgång i förhandlingarna syftar nog på talloljan.

Federly är den enda av kandidaterna som förstått fråga 7. Så här lyder hans svar:

”Skattebefrielsens framtid styrs främst av EU-kommissionens riktlinjer för statsstöd. Jag kommer fortsätta verka för att skattebefrielsen på rena biodrivmedel ska behållas så länge som det är möjligt. Det är inte rimligt att utgå från de fossila energislagen som norm vid beskattning av hållbara och förnybara drivmedel.”

Jakop Dalunde från Miljöpartiet säger att skogen och biodrivmedel spelar en viktig roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle, men tillägger:

”samtidigt är det viktigt att produktionen av biodrivmedel inte hotar biologisk mångfald eller utarmar jorden.”

Fokus ligger mer på riskerna än på möjligheterna.

Sverigedemokraternas Peter Lundgren skriver att han som EU-parlamentariker saknar initiativrätt. Beträffande skattebefrielsen (fråga 7) tänker han argumentera ”i utskottet”, vilket knappast hjälper, eftersom frågan avgörs av EU-kommissionen, inte av parlamentet.

Vänsterpartiets Malin Björk svarar bland annat så här:

”Vi anser att en förutsättning för att ett biodrivmedel ska kunna räknas som klimatsmart är att det till exempel inte står i konflikt med livsmedelsförsörjning och bevarande av biologisk mångfald. Det ska inte heller ske i konflikt med ett långsiktigt mål om att öka kolsänkan i skog och mark.”

Man måste tolka svaret som att hon anser att det finns en motsättning mellan livsmedelsproduktion och energigrödor.

Soraya Post från Feministiskt initiativ är helt och hållet inne på linjen att begränsa användningen av jordbruksgrödor, och menar att satsningen på biodrivmedel drivit upp priset på majs och socker.

”Den kraftigt ökande efterfrågan har fått många av världens jordbrukare att styra om från mattillverkning till biobränsletillverkning. Det har lett dels till urholkning av en biologisk mångfald, dels till matbrist och prisökningar.”

Hon avslutar:

”Fi vill se en global omställning av biobränsletillverkning, från flytande drivmedel framställt av spannmål till återvinningsbart biobränsle som produceras och används lokalt.”

Det här blev an ganska lång blogg – ändå har jag inte citerat alla synpunkter. Det mest anmärkningsvärda är att ingen av kandidaterna spontant nämner möjligheterna att producera biodrivmedel från åkergrödor. Skog och avfall nämns, men inte råvaror från åkern.

/Kjell Andersson

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.