Åldersbedömning av ensamkommande flyktingbarn

Svenska Läkaresällskapet uppmanar Socialstyrelsen och Regeringen att skyndsamt se över situationen och föreskrifterna kring åldersbedömning av ensamkommande flyktingbarn. Dagens medicinska metoder är för oprecisa och inte förenliga med vetenskap och beprövad erfarenhet

– Problemen med dagens metoder för åldersbedömning är flera och Läkaresällskapet vill att en omprövning av de nu gällande föreskrifterna görs, säger Kerstin Nilsson, ordförande i Svenska Läkaresällskapet.

Antalet asylsökande ensamkommande flyktingbarn, ofta i övre tonåren men med en oklar exakt ålder, har ökat kraftigt i Sverige de senaste åren, förra året kom över 7 000 barn utan vuxen och prognosen för 2015 talar för uppemot 30 000. En majoritet av dem kommer från Afghanistan, Syrien, Somalia och Eritrea.

Frågan om ålder har betydande konsekvenser för de asylsökande. Om de bedöms vara under eller över 18 år innebär en viktig gräns för flera skyddsrättigheter som endast gäller barn, till exempel särskilda rättigheter när det gäller skolgång samt hälso- och sjukvård.

I de flesta länder baseras åldersbedömningen på ett kort samtal och en visuell uppskattning av åldern och utförs av polis eller migrationsmyndighet. I vissa länder är det en mer utvecklad process med en psykosocial bedömning, som utförs av särskilt utbildad personal.

– I Sverige läggs stor vikt vid att en medicinsk bedömning utförs av läkare. Undersökningen innefattar oftast röntgen av skelett och/eller tänder, säger Ingemar Engström, ordförande i Läkaresällskapet delegation för medicinsk etik. Metoderna som finns har dock stora precisionsproblem; särskilt på den åldersgrupp det gäller, i övre tonåren, kan felmarginalen vid en röntgenundersökning vara upp till +/- 2 år. Det finns också en stor genetisk variation av tidpunkt för slutning av tillväxtzoner.

– Med en felmarginal på upp till två respektive fyra år innebär det att vare sig skelett- eller tandröntgen kan påvisa aktuell ålder med tillräcklig precision för att vara användbart för åldersbedömning. Vi vill att Socialstyrelsen gör en ingående analys av de etiska problemen i denna fråga; det är varken medicinskt eller etiskt acceptabelt att genomföra åldersbedömningar med dagens oprecisa medicinska metoder, avslutar Ingemar Engström.