Det rör på sig i operationsvården – förbättrad återhämtning efter livmoderoperation

Hysterektomi, att operera bort livmodern, är en av de vanligaste större gynekologiska operationerna; enbart i Sverige genomförs 7 800 hysterektomier per år. Lena Wijk, överläkare och forskare vid Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset i Örebro, disputerade i september vid Örebro Universitet med avhandlingen ”Enhanced recovery after hysterectomy”. För detta gedigna och grundläggande arbete har Svenska Läkaresällskapet utsett henne till årets Lennanderföreläsare.

– En av Läkaresällskapets viktigaste, och trevligaste, uppgifter, tack vare generösa donationer, är att belöna och uppmuntra god medicinsk forskning, säger Mats Ulfendahl, ordförande i Läkaresällskapets forsknings-delegation.Efter förslag från Sektionen för obstetrik och gynekologi har vi utsett  Lena Wijk, överläkare vid Kvinnokliniken i Örebro att hålla 2018 års Lennander-föreläsning. 

Syftet med Lennanderföreläsningen är att sprida kunskap om utvecklingen inom kirurgi och hygien. Nästa års föreläsning hålls tisdagen den 24 april 2018 kl. 18 på Läkaresällskapet.

– Jag är mycket glad för detta förtroende, säger Lena Wijk. Målet med mitt avhandlingsarbete var att se om återhämtningen efter hysterektomier kan påverkas. 

Operationstekniken för hysterektomi har förändrats. Parallellt med denna utveckling har Enhanced Recovery After Surgery (ERAS), ett multimodalt vårdprogram som i upprepade studier vid tarmkirurgi kunnat visa på kortare vårdtider, förbättrad återhämtning och färre komplikationer, visat potential att påverka återhämtningen även vid hysterektomier.

– Jag studerade i min avhandling effekterna av införandet av vårdprogrammet ERAS vid hysterektomier, där en ökad andel gick hem inom två dagar efter operationen efter införandet, säger Lena Wijk. Studierna visar att ERAS är användbart oavsett indikation för hysterektomi, malign eller benign sjukdom. Eftersom operationen är så vanlig och den peroperativa vården har genomgått stora förändringar de senaste årtiondena har utfallet av återhämtning och vårdtid stor inverkan för den enskilda kvinnan men även på sjukvårdens resurser, fortsätter Lena Wijk.

I en randomiserad studie jämfördes patienter som genomgick abdominell hysterektomi med robotassisterad laparoskopisk hysterektomi. Förutom den kliniska fördelen med robotkirurgin studerade Lena Wijk också de biologiska reaktionerna efter operation. Operationstraumat utlöser biologiska stressreaktioner i både det inflammatoriska och det metabola systemet. Den inflammatoriska reaktionen minskades vid robotassisterad laparoskopisk teknik medan det metabola svaret i form av insulinresistens inte skiljde sig åt mellan operationsteknikerna. Orsakerna till detta är oklar. Skillnader i kvinnornas hormonella status kunde inte förklara det oförväntade resultatet av det metabola svaret.

Trots att man numera i första hand rekommenderar vaginal och laparoskopisk hysterektomi sker ändå fortfarande omkring hälften av hysterektomierna i Sverige med öppen kirurgi. Den senast utvecklade tekniken, robotassisterad laparoskopisk hysterektomi har använts sedan 2005 men det saknas fortfarande data som visar vid vilka operationer det är fördelaktigt med robot-kirurgi. 

Ytterligare studier behövs nu för att finna större förståelse för de biologiska reaktionerna i samband med operation och hur inflammationen och metabolismen samspelar. Även återhämtningen efter operation på längre sikt behöver studeras mer.

MER OM ÅRETS PRISTAGARE
Lena Wijk gick läkarutbildningen i Linköping. AT-tjänstgöringen gjorde hon i Örebro liksom specialistutbildning i obstetrik och gynekologi. Hon arbetar nu som överläkare vid Kvinnokliniken på Universitetssjukhuset i Örebro, med inriktning mot tumörkirurgi. Lena Wijk disputerade i september 2017 med avhandlingen ”Enhanced recovery after hysterectomy”. Hon har påbörjat post-doc-studier och tjänstgör också på läkarutbildningen som handledare. Kontaktuppgifter: 019-602 20 40, lena.wijk@oru.se, lena.wijk@regionorebrolan.se

MER OM LENNANDERS FÖRELÄSNINGSFOND
Karl Gustaf Lennanders föreläsningsfond stiftades av Karl Gustaf Lennander och hans mamma Elsa Lennander i början av 1900-talet. Fonden förvaltas sedan 1919 av Svenska Läkaresällskapet och har enligt stiftelsens reglemente ”till ändamål att sätta Sällskapet i tillfälle att genom anordnande av föreläsningar i kirurgi och hygien främja kännedom om nämnda vetenskapers utveckling och tillämpning”. Med stöd av fondens avkastning anordnar Läkaresällskapet årligen föreläsningar, varav en går under namnet Lennanderföreläsningen.