Pressmeddelande -
Hur ska läkare och vårdpersonal möta ensamkommande barn?
Allt fler inom hälso- och sjukvården kommer att möta de ensamkommande barn som söker sig till Sverige. Fram till augusti i år hade drygt 9 300 barn kommit utan sina föräldrar eller annan legal vårdnadshavare och sökt asyl i Sverige. I slutet av september har siffran stigit till 14 058, vilket kan jämföras med totalt cirka 7 000 under 2014. Dessa barn är långt från sina föräldrar, har ännu inte lärt sig språket och bär ibland på traumatiska erfarenheter.
Carl-Magnus Forslund, ST-läkare på BUP i Malmö och en av de som medverkar i programmet Ensamkommande flyktingbarn under Medicinska riksstämman, träffar ensamkommande barn och ungdomar på akutmottagningen och kommer att berätta om sina erfarenheter:
– Många av de barn vi möter mår dåligt. Basala rättigheter som ett tryggt, stabilt boende och skolgång är eftersatta, säger Carl-Magnus Forslund.
Målet för svensk hälso- och sjukvård är att alla ska få en likvärdig och bra vård. Det kräver kunskap och samarbete. Utan bakgrundsbeskrivning av barnens hälso- och sociala situation tvingas både läkare och vårdpersonal famla i mörker.
– Att vi ofta inte vet något om barnens medicinska bakgrund gör inte saken lättare, konstaterar Lars Joelsson, överläkare vid BUP-kliniken, NU-sjukvården.
– Vi kommer utifrån våra erfarenheter att berätta hur vi kan bemöta och hjälpa barnen och ungdomarna i primärvården, och i den specialiserade psykiatrin, säger Lars Joelsson.
Deltagare i programmet kommer också att få en inblick i Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar. För allt är inte nattsvart. Anna Jakobsson är enhetschef på Socialförvaltningen i Örebro och möter många ensamkommande barn och ungdomar och hon ser hur ensamkommande barn anpassar sig till samhället. Örebros verksamhet har varit lyckosam och de flesta ungdomarna utbildar sig och skaffar sig eget boende och arbete:
– I min värld finns en hel del ledsamhet och längtan efter föräldrar, syskon och kompisar från hemlandet. Det finns bekymmer att inte skicka hem tillräckligt med pengar, eller att klara utbildningen. Men framför allt finns det mycket snack om fotboll, intresse för politik och samhällsorienterade ämnen. Det finns kärlek, skratt och vänskap. För mig är ensamkommande barn och unga precis som vilka ungdomar som helst, men kanske av lite starkare virke, säger Anna Jakobsson.
Titel: Ensamkommande flyktingbarn – belastning eller tillgång?
Var: På Medicinska riksstämman, Waterfront
Tid: 3 december, 15.00
Medverkande: Roya Rashidi allmänläkare på flyktinghälsan i Malmö med mångårig erfarenhet från att träffa ensamkommande barn för hälsoundersökning. Carl-Magnus Forslund ST-läkare vid BUP-kliniken i Malmö som träffat många ensamkommande barn och ungdomar på akutmottagningen och på akutavdelningen. Anna Jakobsson enhetschef på socialförvaltningen i Örebro. Lars Joelsson, överläkare BUP-kliniken, NU-sjukvården i Västra Götaland Regionen.
Pressackreditering för journalister
Ta med presslegitimation vid ackreditering på plats.
Vid frågor om ackreditering, kontakta Svenska Läkaresällskapet
Agneta Ohlson, 08-440 88 75 eller via e-post: agneta.ohlson@sls.se
Ämnen
Kategorier
Svenska Läkaresällskapet är läkarkårens vetenskapliga organisation och arbetar för en förbättrad hälso- och sjukvård för dagens och morgondagens patienter. Vi är en politiskt och fackligt obunden ideell förening med cirka 12 500 medlemmar. Vi arrangerar konferenser, seminarier och debatter. För möten över specialitetsgränserna arrangerar vi sedan 1943 den Medicinska riksstämman; 2015 hålls den den 3-4 december i Stockholm. Mer information hittar du på www.sls.se eller www.riksstamman.se
