Skip to main content

Världsledande psykiatriforskare, professor David Kupfer, leder kurs på Läkaresällskapet den 2 oktober

Pressmeddelande   •   Sep 12, 2014 10:00 CEST

I höst kommer den svenska versionen av den psykiatriska diagnosmanualen DSM-5; boken som ligger till grund för definitionen av friskt och sjukt inom psykiatrin och i förlängningen hela vårt moderna samhälle. Lagom till den svenska översättningen av DSM-5 i höst bjuder Svenska Läkaresällskapet in till en heldagskurs för ST-läkare och specialister den 2 oktober. Kursledare är professor David J. Kupfer, världsledande psykiatriker och ordföranden för arbetet med den amerikanska psykiatriska diagnosmanualen, DSM-5. Kursen riktar sig främst till ST-läkare och specialister inom psykiatrin. Antalet platser är begränsade. Intyg utfärdas för ST-läkare inom psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri samt allmänmedicin (Socialstyrelsens blankett). Anmälan görs på www.sls.se.

BAKGRUND
Den 18 maj 2013 publicerades DSM-5, boken som ligger till grund för definitionen av friskt och sjukt inom psykiatrin. Historien bakom Diagnostical and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM), den amerikanska psykiatriska organisationens (APA) manual för definition av psykisk sjukdom, är intressant.

Den riktigt stora förändringen i synen på psykiatriska diagnoser kom redan med DSM-III i början av 80-talet. APA, American Psychiatric Association, valde att överge tidigare försök att förklara psykisk sjukdom ur ett psykoanalytiskt perspektiv. Målsättningen var att definitionen av psykisk sjukdom skulle vara ”teorilös”. Bakgrunden till förändringen var den bristfälliga tillförlitligheten för psykiatrisk diagnostik, det man inom vetenskapen kallar för reliabilitet. Samma patient kunde hos olika psykiatriker få helt olika diagnoser. Genom att tydligt definiera specifika kriterier för symtom vid t. ex. depression, minskade det problemet. Resultatet blev lyckat. Tillförlitligheten för diagnoserna ökade kraftigt genom att psykiatriker använde gemensamma definitioner och checklistor på symtom för att definiera de olika psykiatriska sjukdomarna.

DSM fick ett stort genomslag, inte minst i USA där försäkringsbolag kopplade sina försäkringar till definitionerna av psykisk sjukdom. Successivt har användningen av dessa diagnoser fått stor betydelse även i Sverige genom att såväl Försäkringskassan, som kommunala insatser, formellt eller informellt kräver en diagnos för åtgärd. Genom att diagnosen har blivit en förutsättning för såväl rätten till sjukvård som ersättning, har betydelsen av DSM blivit mycket omfattande. I Sverige kodar vi formellt diagnoser utifrån det internationella systemet ICD men de flesta svenska psykiatriker anses använda sig av DSM med en automatisk översättning av diagnoskoder till ICD.

Trots alla goda intentioner att skapa förutsättningar för en vetenskapligt förankrad psykiatri har detta dock lett till oväntade konsekvenser; en kritik som framförts är till exempel att intresset för den individuella patienten har minskat genom användandet av ”listor” på symtom för att definiera psykisk sjukdom.

David J. Kupfer är psykiater och professor i klinisk och translationell forskning vid University of Pittsburgh samt ordförande för arbetet med den psykiatriska diagnosmanualen DSM-5 i American Psychiatric Association (APA).

MER INFORMATION
Simon Kyaga, simon.kyaga@ki.se, eller Annie Melin, 08-440 88 78, annie.melin@sls.se



Svenska Läkaresällskapet är läkarkårens vetenskapliga organisation och arbetar för en förbättrad hälso- och sjukvård för dagens och morgondagens patienter. Vi är en politiskt och fackligt obunden ideell förening med cirka 12 500 medlemmar. Vi arrangerar konferenser, seminarier och debatter. För möten över specialitetsgränderna arrangerar vi sedan 1943 den Medicinska riksstämman; 2014 hålls den den 4-5 december i Stockholm. Mer information hittar du på www.sls.se eller www.riksstamman.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy