Pressmeddelande -
Aktivt skogsbruk gör störst klimatnytta
Genom att bruka skogen aktivt och använda skogsråvara till att ersätta fossil energi och energikrävande byggmaterial som betong och aluminium gör skogen störst klimatnytta på längre sikt. För varje skördad skogskubikmeter minskar utsläppen till atmosfären med 470 kg koldioxid. Det visar analyser som publicerats i tidskriften Forests. Men skogen har kapacitet att göra ännu större klimatnytta.
– Skogens potential att göra nytta för klimatet är betydande och det som avgör klimatnyttan är hur mycket vi kan öka tillväxten och därmed tillgången på skogsråvara samt hur vi prioriterar att använda den, säger Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel vid Sveriges Lantbruksuniversitet och verksam i forskningsprogrammet Future Forests.
Frågan om skogens och skogsråvarornas påverkan på växthusgasbalansen är aktuell eftersom det inom EU finns en ambition att utvidga de hållbarhetskrav som etablerats för flytande biobränslen till att omfatta även fasta biobränslen. I samband med detta utvecklas olika förslag på metoder för att säkerställa att skoglig bioenergi verkligen bidrar till minskade växthusgasutsläpp. Debatten om den skogliga bioenergin försvåras av att det råder olika uppfattningar hur man ska beräkna växthusgasbalanser för skogliga bioenergisystem. En del studier som har funnit att skoglig bioenergi orsakar ökade växthusgasutsläpp på kort sikt, begränsar exempelvis analyserna till att omfatta enstaka åtgärder inom enskilda skogsbestånd, exempelvis uttag av avverkningsrester i samband med en avverkning. Sådana studier är av begränsat värde för bedömningar av huruvida satsningar på skoglig bioenergi bidrar till minskade växthusgasutsläpp.
– För att förstå och beskriva skogens roll i klimatarbetet måste man vidga analysen till att omfatta skogsbruket som helhet, hur skogsbruket påverkar mängden koldioxid som binds in och lagras i
skogarna samt hur produktionen av bioenergi och andra skogliga produkter påverkar växthusgasutsläppen genom att ersätta fossila bränslen och produkter säger Tomas Lundmark. Det räcker inte att titta på koldioxidbalansen efter enskilda åtgärder i enskilda skogsbestånd och extrapolera de siffrorna.
Forskarna inom Future Forests analyserade också vad som händer om man lämnar skogen för fri utveckling istället för att bruka den. Man fann att på kort sikt så kan detta uppfattas som ett mycket
klimatsmart skogsbruk. Varje skogskubikmeter binder 700 – 900 kg koldioxid. Dock kommer skogen förr eller senare till en punkt då den av åldersskäl slutar växa och inte tar upp mer koldioxid, för att till slut dö och avge koldioxid. En tät och gammal skog innebär också en stor risk för bränder, stormar och insektsangrepp med stora koldioxidutsläpp som följd.
– Om man överväger att lämna skogen för fri utveckling för klimatets skull bör man ta med i ekvationen att det förutsätter att det finns andra sätt att tillgodose samhällets behov av träråvara och energi, säger Tomas Lundmark.
Analysen av Future Forests forskare tog också hänsyn till att Sverige exporterar stora mängder av skogsprodukter. Det innebär att den största andelen, nästan 80 %, av den klimatnytta svenskt skogsbruk bidrar med exporteras utomlands.
Sammanfattningsvis visar den nu publicerade studien att om vi i framtiden fortsätter använda skogen i Sverige som vi gör idag kommer vi varje år att undvika utsläpp av koldioxid i storleksordningen 60 miljoner ton. Det är lika mycket som vi för närvarande varje år rapporterar att vi släpper ut. Med ett skogsbruk som inriktas mot ökad produktion av skogsråvara kan denna klimatnytta öka ytterligare.
Kontaktperson:
Professor Tomas Lundmark
Institutionen för skogens ekologi och skötsel
Sveriges lantbruksuniversitet
070-631 74 12
tomas.lundmark@slu.se
Kommunikatör Annika Mossing
Future Forests
Sveriges lantbruksuniversitet
0727-103944
Artikeln i Forests:
Pressfoton (Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om studien. Fotograf ska anges.)
Skogsavverkning, Foto: Anders Esselin
Virkeshög Foto: Anders Esselin
Ämnen
Kategorier
SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.
