Skip to main content

Bättre skalkvalitet när värphönsen fick östrogen

Pressmeddelande   •   Dec 10, 2013 09:00 CET


Husdjursagronomen Anna Wistedt fann i sitt doktorsarbete att värphöns producerar ägg med bättre skal i slutet av värpperioden om de får ett litet östrogentillskott. Foto: Lena Holm 


En värphöna producerar ägg under halvtannat år och producerar efter en tid ägg med sämre skalkvalitet. Hon drabbas också av skörare skelett. Anna Wistedt fann i sitt doktorsarbete vid SLU bland annat att hönor som fick tillskott med östrogen värpte ägg med starkare skal men att benstyrkan inte förbättrades. Oväntat fann hon också fysiologiska skillnader mellan hybriderna vad gäller skalbildningen.

Våra moderna värphönshybrider är specialister på att omvandla foder till ägg. I kommersiell äggproduktion anländer hönorna till stallet då de har blivit könsmogna vid 16 veckors ålder och stannar fram till 70-75 veckors ålder, vilket motsvarar en värpperiod. Under ett år lägger en höna cirka 320 ägg, vilket motsvarar runt 20 kilo ägg per år.

Till varje ägg behövs det 2-2,5 gram kalcium som hönan absorberar från fodret. När hönan åldras försämras äggskalets kvalitet successivt parallellt med att skelettet blir skörare vilket ökar risken för skelettdeformationer och benbrott.

Husdjursagronom Anna Wistedt har i sitt doktorsarbete vid SLU studerat faktorer av betydelse för skalkvalitet hos en brun (Lohmann Brown) och en vit (Lohmann Selected Leghorn) värphönshybrid. Hon undersökte även om växtöstrogenet daidzein (finns naturligt i vissa fodermedel), eller om en låg, kontinuerlig dos av östrogen i slutet av värpperioden kan påverka skalkvaliteten.

- Det är lätt att glömma att äggproduktion sammanhänger med reproduktion och att varje ägg på frukostbordet börjar med en ägglossning hos hönan, säger Anna Wistedt. Ägglossningen styrs av hormoner, framför allt progesteron och östrogen. Östrogen har även en koppling till kalciummetabolismen, vilket är av intresse för skalbildning.

Hon fann i sina studier att skalkvaliteten hade försämrats i mitten av värpperioden, dvs. vid 49 veckors ålder, då äggproduktionen fortfarande är hög. Redan vid 29 veckors ålder hade lårbenets benstyrka försämrats och lägsta benstyrkan uppmättes i mitten av värpperioden.

De hönor, av båda hybriderna, som fått en låg, kontinuerlig dos av östrogen i slutet av värpperioden fick en förbättrad skalkvalitet, men benstyrkan påverkades inte. Ett tillskott av växtöstrogenet daidzein i fodret påverkade varken skalkvalitet eller benstyrka.

Trots att man kan tänka sig att det hos våra värphönshybrider finns liknande avelsmål fann Anna Wistedt flera fysiologiska skillnader som har betydelse för skalbildningen. Även känsligheten för östrogen och daidzein skiljde sig mellan de två hybriderna.

- Dessa hybridskillnader förser oss med viktig kunskap om alternativa fysiologiska förlopp, vilket hjälper oss att förstå hur den komplexa skalbildningen går till.

------------------------------------------------

Husdjursagronom Anna Wistedt, institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Shell formation  and bone strength in laying hens. Effects of age, daidzein and exogenous estrogen”. Disputationen avser agronomie doktorsexamen

  • Tid: torsdagen den 12 december 2013, klockan 09:15
  • Plats: sal FU26, Husdjursvetenskapligt Centrum, SLU, Uppsala
  • Opponent: Dr Maureen M Bain, University of Glasgow, UK

Mer information

Anna Wistedt, 018- 67 28 21, 070-543 05 03, anna.wistedt@slu.se

Avhandlingen, http://pub.epsilon.slu.se/10894/

Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi, SLU

Pressbilder

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om disputationen. Fotograf ska anges.)

Husdjursagronomen Anna Wistedt fann i sitt doktorsarbete att värphöns producerar ägg med bättre skal i slutet av värpperioden om de får ett litet östrogentillskott. Foto: Lena Holm

SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.