Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Brända urskogar och nedhuggna ekar i historiskt perspektiv

I den stora urskogen Białowieża i Polen har en SLU-forskare vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap funnit tecken på avbränningar vart sjätte år i syfte att hålla skogen öppen för bete, honungsproduktion och jakt. En kollega på samma institution har med pollenanalyser visat att kraftiga huggningar under de senaste århundradena har medfört att eken har blivit mycket mindre vanlig i södra Skandinavien än den någonsin har varit under årtusenden. Människans påverkan betyder alltså mycket för dessa skogar och dess träd.

Två studier i skogshistoria av Mats Niklasson respektive Matts Lindbladh från Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU i Alnarp, har nyligen accepterats för publicering i den högt rankade tidskriften Journal of Ecology. Bägge kan komma att förändra synen på människans roll i de tempererade skogsekosystemen i Europa.

Återkommande bränning höll skogen öppen

Skogs- och brandhistoriken i den berömda skogen Białowieża i östra Polen beskrivs i Mats Niklassons studie. Medan det numera är fullt klarlagt att våra nordliga skogsekosystem är formade av kontinuerligt återkommande skogsbränder, har kunskap tidigare saknats från de sydligare, eller tempererade skogarna . Det finns helt enkelt inte kvar intakta skogar, där störningshistoriken går att undersöka ett bra stycke bakåt i tiden.

Ett undantag är den 1 500 km2 stora skogen i Białowieża. Mats Niklasson har, tillsammans med kollegor i Polen, daterat 886 årsringsprov från ett 13 hektar barrskogsdominerat område, och de kunde rekonstruera brandhistoriken och föryngringsdynamiken tillbaka till mitten på 1600-talet. Fram till slutet på 1700-talet brann det i snitt vart sjätte år i beståndet. Därefter sjönk antalet bränder och efter 1874 har det inte brunnit alls.

Resultaten kontrasterar starkt mot vad som tidigare framkommit i skrivna historiska källor, som istället pekat mot ett fåtal, större bränder av slumpartad karaktär.

– Mycket tyder i stället på att människan varit inblandad i dessa tätt återkommande bränder, som tidigare hållit skogen öppen, säger Mats Niklasson. Det var gynnsamt för både betande tamboskap, traditionell trädbunden biskötsel (honungsproduktion) och jakt.

Ekens sentida nedgång unik i historien

Mycket intresse och forskning de senaste åren har riktats mot ekens värde för mångfalden och naturvård. Matts Lindbladh har tillsammans med en kollega från Harvard Universitetet djupdykt i ekens historia i södra Skandinavien de senaste 4 000 åren.

Pollenanalyser från 30 olika lokaler utspridda i regionen visar på en kraftig nedgång för eken de senaste 2 000 åren. Pollenvärdena för ek idag motsvarar endast 20–35 procent av dess maximala värde ett par århundraden e. Kr.

Historiska källor har tidigare visat på en dramatisk nedgång i antalet ekar på grund av omfattande avverkningar i slutet på 1700-talet och början på 1800-talet i samband med att kungens äganderätt till ekarna upphörde. Denna kraftiga nedgång bekräftas av Matts Lindbladhs studie, men han sätter samtidigt ekens historia i ett mycket längre tidsperspektiv.

− Även om eken har minskat kontinuerligt under de senaste årtusendena, saknar nedgången de senaste århundradena motstycke under tidigare perioder. Det sätter fokus på människans nyckelroll kring de många hotade arterna knutna till detta trädslag, säger Matts Lindbladh.

Mer information

Mats Niklasson, 040-41 51 99, mats.niklasson@ess.slu.se

Matts Lindbladh, 040-41 51 96, matts.lindbladh@ess.slu.se

Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, http://www.slu.se/sv/fakulteter/s/om-fakulteten/institutioner/institutionen-for-sydsvensk-skogsvetenskap/

A 350-year tree-ring fire record from Białowieża Primeval Forest, Poland: implications for Central European lowland fire history. Journal of Ecology, http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2745.2010.01710.x/abstract

Dynamics of long-lived foundation species: the history of Quercus in Southern Scandinavia. Journal of Ecology, http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2745.2010.01733.x/abstracthttp://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2745.2010.01710.x/abstract

Ämnen

Kategorier

Regioner

Kontakter

Erika Troeng

Erika Troeng

Presskontakt Presschef 018-67 26 08
David Stephansson

David Stephansson

Presskontakt Presskontakt Forskningsinformation 018-67 14 92
Hanna Bäckström

Hanna Bäckström

Presskontakt Enhetschef 018-673501

Janne Nordlund Othén

Presskontakt presskontakt EPOK +46-72 702 9288
Anna-Karin Johnson

Anna-Karin Johnson

Presskontakt Kommunikatör SLU Meny, Lärosätenas klimatnätverk 070-359 71 93 SLU Meny Lärosätenas klimatnätverk
Vanja Sandgren

Vanja Sandgren

Presskontakt kommunikatör, presskontakt 0702-641155
Marianne Persson

Marianne Persson

Presskontakt kommunikatör +46 730 61 65 04

Titti Olsson

Presskontakt redaktör Movium
Johan Samuelsson

Johan Samuelsson

Presskontakt Biolog/kommunikatör Presskontakt SLU Artdatabanken 070-6793409

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.