Fortsatt försämring för Sveriges arter

Antalet rödlistade arter i Sverige har ökat vilket visar på en fortsatt negativ trend för Sveriges biologiska mångfald. Orsaken är framför allt avverkning och igenväxning. Det visar resultatet från den analys över tillståndet för arterna i Sveriges natur, Rödlistade arter i Sverige 2020, som SLU Artdatabanken publicerar idag. Men det finns även flera exempel på arter som det visat sig gå bättre för under senare tid.

I Rödlistade arter i Sverige 2020 som tas fram av SLU Artdatabanken visar resultatet att antalet rödlistade arter har ökat sedan rödlistan 2015, från 4 273 till 4 746.

Av de cirka 21 700 arter som bedömts klassificeras 4 746 som rödlistade, varav 2 249 som hotade. Det sammantagna resultatet visar en viss försämring för Sveriges arter.

Ökningen av antalet rödlistade arter har varit gradvis under de senaste 20 åren och visar på en negativ trend för den biologiska mångfalden. Även om klimatförändringar fått större betydelse under 2010-talet är det fortsatt avverkning och igenväxning som är de klart viktigaste påverkansfaktorerna för Sveriges arter.Klimatförändringar får främst genomslag i rödlistan för nordliga arter särskilt bland mossorna.

Några ljuspunkter går ändå att se, till exempel har situationen för utter och havsörn förbättrats tack vare minskade utsläpp av miljögifter och även för flera arter fladdermöss har det visat sig gå bättre, till stor del tack vare naturvårdsåtgärder och/eller förbättrad miljöövervakning.

Fem viktiga budskap ur Rödlista 2020:

1. Påverkansfaktorer
   De viktigaste påverkansfaktorerna för Sveriges arter är avverkning och igenväxning. Cirka 1 400 rödlistade arter påverkas starkt negativt av avverkning och ungefär lika många påverkas av igenväxning. Ett stort antal av de bedömda arterna är knutna till skogs- och jordbrukslandskapet. Både bland de skogslevande arterna, cirka 10 000, och bland de arter som är knutna till jordbrukslandskapet, cirka 7 400, är omkring 20 procent rödlistade. Brist på kontinuitetsskogar, det vill säga skogar som aldrig har slutavverkats, är en av de främsta orsakerna till att skogslevande arter blir rödlistade. För att vända trenderna med fortsatt minskande populationer behöver oskyddade skogsmiljöer, med rödlistade arter, bevaras långsiktigt över hela landet. Igenväxning förekommer i flera typer av miljöer; i slåtter-, ängs- och betesmarker såväl som på stränder, i skogs- och myrmark. Orsakerna till igenväxning är främst upphörd hävd (bete och slåtter) och brist på återkommande störningar (till exempel brand och översvämning), men även trädplantering, gödsling, kvävenedfall, invasiva främmande arter, dikning och ett varmare klimat.
2. Situationen i havet
   Havsmiljön är utsatt för stora och snabba förändringar, och är dessutom den miljö där kunskapsbristen är som störst. Av rödlistade arter i havet är 53 procent placerade i kategorin kunskapsbrist (DD). Flertalet av de hotade arterna rödlistas på grund av att deras utbredningsområden minskat. Bottentrålning berör stora arealer och är det enskilda hot som bedöms påverka flest arter. Övergödning och utsläpp av miljögifter påverkar också en stor del av vår havsmiljö, och många arter som tidigare var vanliga nära kusten finns nu endast kvar på utsjöbankarna.
3. Många fågelarter minskar
   I Rödlista 2020 har antalet rödlistade fågelarter ökat med 21 procent sedan 2015. Flera vanliga fågelarter är rödlistade för att de minskar kraftigt. Det finns tack vare fågeltaxeringen bra data för många fågelarter och därför går det att upptäcka en förändring på ett tidigt stadium. Sannolikt skulle fler relativt vanliga arter i andra organismgrupper varit rödlistade om vi hade lika bra miljöövervakningsdata som för fåglarna. För att kunna upptäcka minskning av både vanliga och mindre kända arter är det viktigt att samhället satsar på ytterligare övervakning av trender, exempelvis för insekter som misstänks ha minskat i stora delar av världen.
4. Låg andel skyddad natur i södra Sverige
   I Götaland och Svealand är andelen formellt skyddad natur mycket låg, endast sju till åtta procent av landarealen. Särskilt andelen skog som är skyddad från skogsbruk i naturreservat, nationalparker och naturvårdsområden i Götaland och Svealand är låg, mindre än tre procent. På senare år har fler områden blivit skyddade och denna utveckling behöver fortsätta och förstärkas. Skydd av livsmiljöer är viktigt för många rödlistade arter, vilket ofta innebär att områden behöver bevaras genom att undantas från intensivt bruk eller omfattas av åtgärder.
5. Invasiva främmande arter
   Ökad handel, fler exotiska trädgårdsväxter och ett varmare klimat har gjort att många främmande arter fått fäste i landet. Flera av dessa är invasiva, exempelvis den sydafrikanska strandväxten kotula som är orsaken till att kärlväxterna glasört och saltört nu blir rödlistade. Även svampsjukdomar på träd, som ligger bakom den drastiska minskningen av våra tre almarter och ask, är resultatet av importerade trävaror och/eller exotiskt plantmaterial. Minskningen av dessa träd riskerar leda till att många av deras följearter också dör ut, däribland många lavar, svampar och insekter.

Läs mer i:

• Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer– rödlistade arter i Sverige 2020
• Rödlistade arter i Sverige 2020
• Det går även att hitta och ladda ned fakta om rödlistade arter på www.artfakta.se. Där står var de finns, hur de lever, varför de är rödlistade och hur man kan förbättra situationen för dem.
• I Dagens natur kan man läsa mer om hur det går för Sveriges arter.

Fakta

Rödlistade arter i Sverige 2020, som tas fram av SLU Artdatabanken tillsammans med 14 expertkommittéer, är den femte samlade rödlistan för Sveriges djur, svampar och växter. Den första publicerades 2000 och Sverige har sedan dess reviderat och publicerat en rödlista vart femte år. Den allra första svenska listan över hotade arter (ryggradsdjur) publicerades dock redan 1975 och följdes av listor för även andra grupper. Sverige har således 45 års erfarenhet av att beskriva tillstånd och trender för landets arter, på basis av kontinuerlig insamling och bearbetning av uppgifter om deras populationer, livsmiljöer och påverkansfaktorer.

Kontaktpersoner

Presskontakt: Johan Samuelsson; johan.samuelsson@slu.se; 018-673409, 070-6793409

Kontaktpersoner rödlistan:

Karin Ahrné
karin.ahrne@slu.se018-672683

Ulf Bjelke
ulf.bjelke@slu.se018-672614

Projektledare:
Wenche Eide
Wenche.Eide@slu.se
018-672495