Skip to main content

Hampfrökaka för svårsmält för ko och får

Pressmeddelande   •   Nov 19, 2010 10:35 CET

När hampfrökaka blandades i kornas foder som proteintillskott ökade avkastningen upp till en viss gräns, 143 gram per kg torrsubstans. Lamm som utfodrades med hampfrökaka växte dock inte bättre än kontrollammen, enligt Linda Karlsson vid SLU. Det som begränsar användningen av hampfrökaka är framförallt det höga innehållet av icke nedbrytbara fibrer, som leder till att energiinnehållet blir för lågt.

Sojabönor och andra importerade proteinfoder förväntas i viss utsträckning kunna ersättas med lokalproducerat foder, t.ex. hampfrökaka. Hampa (Cannabis sativa L.) kan odlas för fiber- och fröproduktion även i nordligt klimat. För att utvinna hampolja kallpressas fröna och den proteinrika pressresten hampfrökaka blir kvar.

I sitt doktorsarbete vid SLU:s institution för norrländsk jordbruksvetenskap i Umeå, har Linda Karlsson undersökt möjligheterna att använda sådan hampfrökaka som proteinfoder till idisslare, både mjölkkor och får.

Med en typ av laboratoriestudier visade hon att endast lite hampprotein bröts ned i våmmen (den första av idisslarens fyra magar). Detta är ofta önskvärt för att öka mängden protein som senare tas upp i tunntarmen hos högproducerande mjölkkor. Med en annan analysmetod, där fodret inkuberades i påsar i våmmen på kor, fick hon emellertid ett annat resultat: en större mängd protein bröts ned i våmmen, och det kvarvarande proteinet kunde inte utnyttjas så bra i tunntarmen. Teknikerna behöver med andra ord utvecklas för att man säkrare ska kunna bestämma proteinvärdet hos foder till idisslare.

Om man byter ut en andel spannmål mot hampfrökaka i foderstaten till mjölkkor ger det mer råprotein, fett och fibrer i fodret. Å andra sidan får man en mindre andel stärkelse och en sänkning av foderstatens beräknade energiinnehåll. Hampfrökakans dåliga energivärde beror till stor del på att den innehåller en stor mängd icke nedbrytbara fibrer som djuren inte kan utnyttja.

När man ökade inblandningen av hampfrökaka resulterade det i en först stigande, sedan avtagande effekt på avkastningen, mätt som mängd mjölk, mjölkprotein och mjölkfett. Högst produktion registrerades för de kor som fick 143 g hampfrökaka per kg torrsubstans i fodret. Ju mer hampfrökaka som ingick, desto mindre blev koncentrationen av mjölkprotein respektive mjölkfett, och desto mindre effektiva blev korna att omvandla foderprotein till mjölkprotein.

Lamm som utfodrades med hampfrökaka (218 g per kg torrsubstans) i en kornbaserad foderstat växte inte bättre än de lamm som fick en kontrollfoderstat utan proteinfoder. Deras foderomvandlingsförmåga blev inte heller bättre.

‑ Hampfrökakans fodervärde är alltså begränsande för dess användning som proteinfoder till idisslare, säger Linda Karlsson. Framför allt behövs lösningar på problemet med den stora andelen icke nedbrytbara fibrer för att undvika ett lågt energiinnehåll.

-------------------------------------

Agronom Linda Karlsson, institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, försvarar sin avhandling med titeln Hempseed Cake as a Protein Feed for Ruminants”. Disputationen avser agronomie doktorsexamen.

Tid: fredagen den 26 november 2010 klockan 10.00

Plats: Aulan (P.O. Bäckströms sal), SLU, Umeå

Opponent: Dr. Glen A Broderick, U.S. Dairy Forage Research Center, Madison, USA

Mer information

Linda Karlsson, 090-786 87 50, 070-531 60 54, Linda.Karlsson@njv.slu.se

Födelseort: Luleå

Hemort: Umeå

Avhandlingen, http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002394/

Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap: www.slu.se/njv

Pressbilder

(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges.)

Porträtt Linda Karlsson. Foto: Katarina Arvidsson, http://www.slu.se/Global/externwebben/overgripande-slu-bilder/om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2010/LindaKarlssonFotoKatarinaArvidsson.jpg