Skip to main content

Insektspollinering bör ingå i sortprovning av raps

Pressmeddelande   •   Apr 05, 2017 13:15 CEST

Mer än 600 honungsbisamhällen sattes ut intill skånska höstrapsfält för att studera insektspollineringens betydelse för skörden. Foto: Sandra Lindström

Insektspollinering kan öka skörden av höstraps och är en viktig faktor att ta hänsyn till vid valet av sorter. Annars finns risk för att sorter som har potential att ge större skörd fasas ut. Det visar Sandra Lindströms doktorsarbete, som är ett samarbete mellan SLU, Lunds universitet och Hushållningssällskapet i Skåne. Hon har även tittat på hur odlingsåtgärder som gödsling, bekämpning av skadedjur och bevattning kan påverka bins pollinering och rapsens skörd.

– Trots att vi vet att insekter kan bidra till pollineringen av höstraps, och därmed till frösättningen, tar odlarna vanligtvis inte hänsyn till detta. Det beror framförallt på att det har saknats kunskap om hur stor betydelse insekterna har för skörden, säger Sandra Lindström, agronom på Hushållningssällskapet i Skåne och doktorand på SLU.

Sandra Lindström har gjort det första landskapsexperimentet någonsin där hela rapsfält har undersökts under faktiska förhållanden med eller utan honungsbin. Hon och hennes kollegor placerade ut 600 bikupor på 23 av fälten medan de resterande 21 fälten saknade kupor. En del fält låg i slättlandskap och andra i mer varierade landskap med naturbetesmarker, där man kan förvänta sig större mångfald av vilda pollinatörer. Sandra Lindström har också gjort försök med burar – där hon kunde manipulera förhållandena – för att studera hur skörden påverkades av insektspollinering i kombination med sortval, kvävegödsling, bevattning och växtskydd.

Landskapsexperimentet gjordes i Skåne medan burförsöket gjordes i norra Italien. I båda försöken jämfördes linjesorter med hybridsorter. Linjesorter tas fram på traditionellt sätt, genom upprepad korsningsförädling. Hybridsorter förädlas genom kontrollerad korsning av inavlade sorter som inte är släkt med varandra, vilket resulterar i en mer vital sort.

Ökad skörd bara i linjesorter

Mönstret i studierna var detsamma: Insektspollinering ökade rapsskörden, men bara i linjesorter. I det stora landskapsexperimentet ökade skörden upp till 11 procent i fält och i burförsöket med 19 procent. För hybridsorter syntes ingen skillnad i skörd i något av experimenten.

I genomsnitt gav linjesorterna 9 respektive 13 procent högre skörd än hybridsorter när pollinerande insekter var närvarande.

Bör beaktas i sortprovningen

– Resultaten är intressanta eftersom hybridsorter anses ge högre skörd än linjesorter. En utfasning av linjesorter från utsädesmarknaden skulle kunna minska behovet av insektspollinering, men skulle också innebära en förlorad möjlighet till ökade skördar. De här resultaten tyder på att man bör ta med insektspollinering som en odlingsåtgärd i den officiella sortprovningen, säger Sandra Lindström.

Nästa steg är att studera behovet av insektspollinering i fler rapssorter, dels för att bekräfta att resultaten är allmängiltiga, dels för att ta fram information som lantbrukare kan använda när de väljer utsäde.

Konkurrerar med vilda pollinatörer

Det är också viktigt att undersöka om vilda pollinatörer kan påverkas negativt av att odlarna sätter ut honungsbisamhällen. Sandra Lindström såg att det fanns färre flygande och blombesökande vilda insekter i hösrapsfält som hade honungsbisamhällen vid fältkanten.

– Eftersom vilda insekter också är viktiga för rapsen, kan utsättning av honungsbin delvis försämra pollineringen. Det är också viktigt att insatser för att gynna insektspollinering inte ytterligare ökar hoten mot de vilda pollinerande insekterna säger Sandra Lindström

Hon tittade också på betydelsen av andra åtgärder. I burexperimenten såg hon att en minskad mängd rapsbaggar gjorde grödan mer attraktiv för pollinerande insekter.

Det fanns också en tendens till att insektspollinering ökade skörden mer i höstraps som inte gödslades med mineralgödselkväve på våren.

– Det är ett spännande resultat som indikerar att insektspollinering kan öka kväveeffektiviteten hos höstrapsen, menar Sandra Lindström.

-----------------------------------------

Sandra A. M. Lindström, institutionen för ekologi, SLU, Hushållningssällskapet i Skåne och Lunds universitet, försvarar sin doktorsavhandling Insect pollination of oilseed rape vid SLU i Uppsala.

Tid: Fredagen den 7 april 2017, kl.9:00
Plats: Sal W, Ulls hus, Ultuna, Uppsala
Opponent: Docent Berry Brosi, Emory University, Atlanta, USA

Mer information

Sandra Lindström
Institutionen för ekologi vid SLU, Hushållningssällskapet i Skåne och Lunds universitet
010-476 20 91, sandra.lindstrom@hushallningssallskapet.se

Avhandlingen
Lindström, S.A.M., (2017). Insect Pollination of Oilseed Rape. Doctoral Thesis, Department of Ecology, Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences, SLU. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, 2017:18, SLU Service/Repro, Uppsala.
http://pub.epsilon.slu.se/14182/

Pressbilder

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)


Mer än 600 honungsbisamhällen sattes ut intill skånska höstrapsfält för att studera insektspollineringens betydelse för skörden. Foto: Sandra Lindström


Sandra Lindström i rapsfält. Foto: Lars Ottosson


Jordhumla besöker höstraps. Foto: Sandra Lindström


Insektspollineringens betydelse för höstrapsskörden studerades också i nätbeklädda respektive öppna burar. Foto: Sandra Lindström

SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.