Kontinuitetsskogsbruk kan vara svaret

Många brottas med frågan om hur skogen ska brukas och kontinuitetsskogsbruk eller trakthyggesbruk ställs ofta mot varandra. Men att börja med frågan hur skogen ska brukas är att börja i fel ände menar forskare från SLU. Den inledande frågan borde istället vara: Vad vill vi ha ut av skogen?

Vad är viktigt för skogsägaren? Är det ekonomiska, ekologiska eller sociala värden som t.ex. att skogen producerar virke, att det finns bra miljöer för olika arter eller är det att skogen är lämplig för rekreation? Dessa intressen är svåra att balansera men det är absolut inte omöjligt. Genom att specificera målen för skogsbruket blir det lättare att förstå vilken metod som fungerar bäst för att sköta skogen. Skogen är som bekant inte direkt lämpad för snabba försök, en skog på 10 år är väldigt ung. Så hur får man reda på om de framtida effekterna av det beslut man tar idag?

Börja på mållinjen

Två skötselmetoder som diskuterats flitigt är kontinuitetsskogsbruk och trakthyggesbruk. Linköpings kommun undrade därför hur deras skog skulle se ut i framtiden om de valde att använda sig av kontinuitetsskogsbruk. Forskare inom skoglig planering kopplades in och de började i andra änden med att fråga vad kommunen hade för krav på skogen.

– Om man inte börjar med målen för skogen blir det lite som ”Liftarens guide till galaxen”, svaret på frågan om meningen med livet blir 42 för att frågan var dåligt ställd, säger Eva-Maria Nordström, en av de tre forskarna bakom studien.

Kommunen ville att skogen skulle tillgodose ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarhetskrav och kunna användas för rekreation. Baserat på dessa önskemål tog forskarna hjälp av Heureka-systemet som kan göra långsiktiga prognoser. Med Heureka tog man fram tre scenarier för hur skogen skulle kunna se ut 100 år framåt i tiden. I scenario A härmade man den skötsel som används idag. I scenario B användes kontinuitetsskogsbruk i mesta möjliga mån. Scenario C var en kompromiss mellan kontinuitetsskogsbruk och trakthyggesbruk. Sen satte sig forskarna tillsammans med kommunens skogsförvaltare och ekolog. De fick med hjälp av Heurekasystemet väga de olika scenarierna mot varandra baserat på deras värderingar av målen för skogen.

Kontinuitetsskogsbruk bästa alternativet för Linköping

Baserat på skogsförvaltarens och ekologens svar kunde man se att alternativet för kontinuitetsskogsbruk, scenario B, passade bäst för Linköpings kommun. Genom att använda scenarioanalys tillsammans med en metod som kan hantera individuella värderingar av flera olika mål kunde man hjälpa beslutsfattarna att klargöra sina önskemål och få bättre förståelse för problemet. Detta kan senare fungera som ett underlag när kommunen beslutar hur de ska sköta sina skogar. I det här fallet kunde fler av kommunens mål mötas genom att satsa på kontinuitetsskogsbruk.

– Vi kan inte och vill inte bestämma hur man väljer att sköta sin skog, men med Heureka kan vi hjälpa till att bättre förstå önskemålen och konsekvenserna av ett beslut, säger Karin Öhman.

– Erfarenheterna från studien vid Linköpings kommun visar dessutom att den arbetsmetod som användes enkelt kan överföras till andra kommuner eller markägare som har flera mål för samma skog, påpekar Hampus Holmström.

Fakta
Studien gjordes inom ramen för projekten Future Forests och Förvaltningsmodeller för ett flermålsinriktat skogsbruk och har publicerats i Silva Fennica:
Nordström, E.-M., Holmström, H., Öhman, K. 2013. Evaluating continuous cover forestry based on the forest owner's objectives by combining scenario analysis and multiple criteria decision analysis. Silva Fennica 47(4).

Heurekaprognoser kan göras av stor mängd olika aspekter inklusive vanliga skogsvariabler som avverkningsvolym, ålder, artutbredning och avkastningen på olika produkter som timmer, massaved och biomassa till energi samt faktorer som rekreationsindex och kolinlagring i träd och mark. Ny version av systemet, Heureka 2.0 presenteras vid skogliga fakulteten den 11 april.

Kontinuitetsskogsbruk i Heureka simulerades med upprepade selektiva avverkningar istället för slutavverkning. Selektiva avverkningar simuleras som gallring av t ex de största träden baserad på en fördefinierad urvalsguide. Denna urvalsguide kan användaren själv modifiera. Återväxten simuleras som naturlig föryngring där plantering inte behövs.

Kontaktpersoner
Eva-Maria Nordström, eva-maria.nordstrom@slu.se, 090-786 8258
Karin Öhman, karin.ohman@slu.se, 090-786 8588
Hampus Holmström, hampus.holmstrom@slu.se, 090-786 8374

Länkar
Mer om Heureka- systemet
Många skogsföretag, myndigheter och andra organisationer måna om Heureka-systemet
Annan Heurekaprognos om kontinuitetsskogsbruk
Projekt inom biobränsle där Heureka använts
- ovan är en fortsättning på ett tidigare projekt som uppmärksammats