Skip to main content

Mätarlarver i utbrottsvåg kaläter lövskogar

Pressmeddelande   •   Feb 18, 2013 08:30 CET

Sommaren 2012 kalåt bladätande mätarlarver stora områden i fjällbjörkskogen i norra Sverige. I takt med ett varmare klimat har mätarlarverna börjat uppträda också i skogar som tidigare varit skyddade av kalla vintrar. Forskare vid bland annat SLU har kunnat bevisa antagandet om återkommande utbrottsvågor vart nionde-tionde år. Kunskapen kan förbättra förutsägelser om larvernas härjningar.

Ungefär vart tionde år vandrar en utbrottsvåg av mätarlarver västerut över Europa. Den upptäckten har gjorts av en forskargrupp med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala universitet, Universitetet i Tromsö i Norge, och på kontinenten, med professor emeritus Olle Tenow, SLU, i spetsen. De har nu konstaterat att utbrotten är del i utbrottsvågor som vart nionde till tionde år färdas från sydöstra Europa och västerut till Skandinavien och Atlantkusten, en sträcka på omkring 3000 km.

Det har länge varit känt att lokala mätarpopulationer fluktuerar enligt en cykel på ungefär tio år och att utbrott i närbelägna populationer är synkroniserade. Däremot har utbrottens storskaliga synkronisering inte tidigare varit känd.

- Insikten om utbrottsvågor kan förbättra förutsägelser om var och när en härjning är att vänta. Den kunskapen skulle kunna gynna skogsproduktion och fruktodling. Rums- och tidsmässiga beteenden i larvpopulationernas svängningar kan tolkas på ett bättre sätt vilket kan leda till att tidigare slutsatser kan behöva revideras, säger Olle Tenow.

Frostfjärilen betraktas ibland som en invasiv art, som tar över på andra arters bekostnad. I fjällbjörkskogar som drabbas av mätarangrepp, ofta med flera arter inblandade och flera år i följd, dör äldre stammar och skogen föryngras – eller kan i vissa fall dö ut. Söderut och österut drabbas ekar och fruktträd av tillväxtförluster och minskad fruktsättning.

Gåtfull vandring
Orsaken till utbrottsvågornas uppkomst och vandring västerut är okänd. Frostfjärilshonan kan inte flyga och larvernas spridningsförmåga är mycket begränsad. Vågornas snabba vandring, omkring 300 km per år, framstår därför som gåtfull. Detta och andra frågor rörande populationsdynamik utmanar till djupgående, ämnesöverskridande forskningsinsatser av ekologer runt om i Europa.

Studien, som i januari publicerades i Journal of Animal Ecology, bygger på två tidigare studier över härjningar av bladätande mätarlarver i den skandinaviska fjällkedjan, samt norra Finland. Historiken täcker perioden 1862-2001 och visade på periodiska utbrott vart nionde-tionde år av den vanliga frostfjärilen (Operophtera brumata) och fjällbjörkmätaren (Epirrita autumnata). Utbrottens olika spridningsriktningar längs fjällkedjan gav upphov till hypoteser som testades i kontinental skala i den nya studien.

Skenbar rörelseriktning
För att göra testerna samlade SLU-forskarna in och kartlade information om var och när härjningar av frostfjärilen och andra närbesläktade mätare har ägt rum i Europa. Huvudresultatet är att storskaliga utbrottsvågor ”rullar in” mot Skandinavien från öster med ungefär ett decenniums mellanrum. Dessutom avslöjades att utbrottsförloppet längs fjällkedjan påverkas av den inkommande vågens vinkel mot fjällkedjan, vilket förklarar de skenbara vågrörelser i sydlig eller nordlig riktning, eller ibland samtidiga kalätningar längs fjällkedjan som beskrivits i de föregående studierna.

Data kommer från flertalet europeiska länder och täcker de sex årtiondena mellan 1949 och 2009. Totalt har forskningsrapporten 22 författare från 17 olika europeiska länder. Artikeln, ”Geometrid outbreak waves travel across Europe” publicerades online 17 januari 2013 i Journal of Animal Ecology, Vol. 32, 84-95.

Mer information

Professor emeritus Olle Tenow vid institutionen för ekologi, SLU Uppsala. Tel. 018-53 45 12, e-post: olle.tenow@blixtmail.se

SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.