Skip to main content

Malörtsambrosian måste bekämpas – kan bli en värsting för pollenallergiker

Pressmeddelande   •   Nov 23, 2016 10:25 CET

Malörtsambrosia. Foto: Lars Andersson

Malörtsambrosian, som sprids via importerat fågelfrö, har hittills inte setts som något stort hot för Sveriges pollenallergiker. Den har helt enkelt blommat för sent för att hinna sätta frö, och har därför inte kunnat sprida sig. Nu visar forskare från SLU att det finns bestånd i norra Tyskland som är anpassade till nordliga breddgrader. Slutsatsen är att det nu finns mycket goda skäl för en systematisk övervakning och bekämpning av denna växt.

Till Sverige sprids växten med de fågelfrön vi importerar varje vinter, och som förutom solrosfrön också innehåller frön av malörtsambrosia och andra ogräsarter. Resultatet ser vi varje sommar i form av plantor i trädgårdar och på deponier med trädgårdsavfall, men eftersom de blommar först när nätterna blir tillräckligt långa hinner de inte sätta frön som kan ge upphov till en etablerad population.

Men nu har en forskargrupp från SLU visat att det finns stora variationer i blomningstidpunkt beroende på plantornas ursprung. Och redan nu finns det väletablerade populationer i norra Tyskland som är väl anpassade för tidig blomning även på våra breddgrader.

Den fråga forskarna ville besvara var i vilken utsträckning populationer på olika breddgrader är anpassade till rådande dagslängd (fotoperiod) och temperatur, och om det finns populationer som redan nu skulle kunna fullfölja livscykeln under svenska förhållanden.

I försöket odlade de malörtsambrosia från 11 populationer i Europa och Nordamerika, från latitud 38°N till 51°N. Försöket genomfördes i Uppsala och i Osijek i Kroatien. Parallellt registrerade de utvecklingen (fenologin) hos malörtsambrosia i två områden i Tyskland. Resultaten visade att det fanns en nord-sydlig gradient när det gäller blomningstidpunkt; plantor från den nordligaste populationen började blomma redan i mitten av juli i Uppsala, medan inga plantor från den sydligaste populationen hann bilda honliga blommor.

Forskarnas slutsats är att det redan nu finns väletablerade populationer i norra Tyskland som är väl anpassade till svenska ljus- och klimatförhållanden. Dessutom visar resultaten att malörtsambrosia har förmåga att anpassa sig till olika fotoperioder. Med fortsatt införsel av fågelfrön och ett allt mildare klimat ökar därför risken för att den blir en etablerad del av den svenska floran.

– Det finns nu goda argument för ett övervakningssystem som gör att vi snabbt kan upptäcka och bekämpa populationer av malörtsambrosia som är på väg att etablera sig i Sverige, säger Lars Andersson från SLU, som har lett studien. Möjligheterna bör vara goda att med tidiga och relativt billiga åtgärder hindra att livskvaliteten försämras för tusentals människor med allergiproblem.

FAKTARUTA
Malörtsambrosia (Ambrosia artemisiifolia) är ursprungligen från Nordamerika och spreds till Europa under 1900-talet, dels med utsäde, dels med amerikanska trupper under de båda världskrigen. Kärnområdet i Europa är Ungern, och i viss utsträckning Frankrike, men arten har spridit sig även till norra Italien samt Kroatien, Serbien med flera länder i östra Europa. Enligt Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) ger malörtsambrosia upphov till hösnuva, ögonirritation och även astma. Symptom kan uppstå redan vid låga nivåer av pollen. I Nordamerika uppges den vara den främsta källan för pollenallergi och i Centraleuropa är stora delar av befolkningen allergiska mot malörtsambrosian. I en studie i Milano-området var 14 procent av de undersökta personerna allergiska mot arten, och av de med allergisymptom led 40 procent av astma. Malörtsambrosian är också ett allvarligt ogräsproblem i grödor som majs och solrosor i många europeiska länder.

Mer information
Lars Andersson, professor
Institutionen för växtproduktionsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet
018-67 33 66; 070-344 39 76, lars.andersson@slu.se

Artikeln
Phenological variation in Ambrosia artemisiifolia L. facilitates near future establishment at northern latitudes. Romain Scalone, Andreas Lemke, Edita Štefanić, Anna-Karin Kolseth, Sanda Rašić & Lars Andersson. PlosOne, 15 nov 2016. http://dx.doi.org/10.1371/journal.pone.0166510

Pressbilder (får publiceras fritt i artiklar om detta pressmeddelande, fotograf ska anges)

Malörtsambrosia. Foto: Lars Andersson

SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.