Gå direkt till innehåll
Mer träd och mindre markvegetation enligt ny officiell statistik om Sveriges skogar

Pressmeddelande -

Mer träd och mindre markvegetation enligt ny officiell statistik om Sveriges skogar

Sveriges skogar blir allt tätare och virkesrikare, och samtidigt minskar markväxtlighetens utbredning. Det visar 2017 års officiella statistik från Riksskogstaxeringen vid SLU, som i år även utökats med nya uppgifter om skogsskador, bärproduktion och kolförråd.

– Fler och större träd i skogen ger en ökad konkurrens, berättar Jonas Dahlgren, analytiker vid Riksskogstaxeringen. Virkesförrådet på produktiv skogsmark fortsätter att öka och uppgår idag till drygt 3,1 miljarder kubikmeter, samtidigt som skogsmarksarealen är i stort sett oförändrad. Detta innebär att vi har fått tätare skogar, och på grund av detta ser vi att markvegetationens täckningsgrad har minskat med ca 10 procent sedan 1999. För t.ex. blåbärsris är minskningen drygt 20 procent.

Utöver information om markvegetation har den officiella statistiken om tillstånd och förändring i skogen även utökats med en fördjupad redovisning av skogsskador samt uppgifter om bärproduktion.

– För första gången redovisar vi i år den totala blåbärs- och lingonproduktionen som en del av den officiella statistiken, säger Per Nilsson, redovisningsansvarig vid Riksskogstaxeringen. Under år 2016 producerades det 639 miljoner kilo blåbär i våra skogar. Det motsvarar drygt 60 kg per invånare.

Viktig kollagring i både skog och mark
Förutom presentationer av den officiella statistiken i tabeller, diagram och kommentarer, finns i årets Skogsdata ett temaavsnitt som visar uppgifter om skogsmarkens kolförråd. Temaavsnittet bygger på uppgifter från Markinventeringen, som samlar in information om markförhållanden och markkemi på Riksskogstaxeringens permanenta provytor med tio års återinventeringsintervall.

– Det finns stora mängder kol i svensk skogsmark, berättar Johan Stendahl, programchef för Markinventeringen och författare av årets temaavsnitt. Kunskapen om kolförrådets storlek och variation är viktig när vi ska ta fram strategier för hur man långsiktigt ska sköta skogarna ur ett klimatperspektiv.

Kolförrådet varierar inom markprofilen, med trädbeståndets utveckling och mellan olika platser och regioner. Det finns bland annat en kraftig gradient i förrådets storlek från södra till norra Sverige, med mer kol lagrad i marken i söder.

Publikationen Skogsdata 2017 är kostnadsfritt tillgänglig som pdf via Riksskogstaxeringens hemsida. Där finns även ingångar till vår statistikportal och till vårt interaktiva analysverktyg TaxWebb.

FAKTA OM RIKSSKOGSTAXERINGEN

Riksskogstaxeringen är en årlig landsomfattande stickprovsinventering av skog och mark i Sverige som utförs av SLU i Umeå. De insamlade uppgifterna används bland annat till att producera officiell statistik om tillstånd och förändringar i Sveriges skogar. Riksskogstaxeringens data används även för uppföljning och utvärdering av aktuell skogs-, miljö- och energipolitik.

Gå gärna in på Riksskogstaxeringens hemsida, där det finns en stor mängd statistik om Sveriges skogar.
www.slu.se/riksskogstaxeringen

Riksskogstaxeringen är en del av program Skog inom SLU:s fortlöpande miljöanalys.

Kontaktpersoner

Per Nilsson, redovisningsansvarig
Riksskogstaxeringen, SLU
per.nilsson@slu.se, 090-786 84 72

Jonas Dahlgren, analytiker
Riksskogstaxeringen, SLU
jonas.dahlgren@slu.se, 090-786 82 93

Johan Stendahl, docent
Institutionen för mark och miljö, SLU
johan.stendahl@slu.se, 018-67 38 01

Pressbilder (Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf/källa ska anges.)

Totalt virkesförråd. 1926–2014. Alla ägoslag förutom fjäll och bebyggd mark. Exklusive (röd) resp. inklusive (grön) nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddade från skogsbruk enligt 2016 års gränser. Medelvärde för de två första Riksskogstaxeringarna 1923–1929 resp. 1938–1952, därefter glidande femårsmedelvärde. Illustration: Riksskogstaxeringen, SLU

Fältskikts- och bottenskiktstäckning. 1999–2011. Produktiv skogsmark. Exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddade från skogsbruk enligt 2016 års gränser. Glidande tioårsmedelvärde. Illustration: Riksskogstaxeringen, SLU             

Kartor över kolförrådet i organiska horisonten, mineraljorden till 50 cm och sammanlagt. Produktiv skogsmark exkl. histosoler (torvjordar), nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddade från skogsbruk. Markinventeringen, 2003–2012. Illustration: Riksskogstaxeringen, SLU

Skogsdata 2017, omslag.

Ämnen


SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Kontakter

David Stephansson

David Stephansson

Presskontakt Presskontakt Forskningsinformation 018-67 14 92

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.