Minnet av en lyckad parning vägleder nattfjäril i livet

Det egyptiska bomullsflyet kan livnära sig på ett flertal växtarter, men i varje område finns arter som det klarar sig bättre eller sämre på. Forskare från SLU visar nu att flyna utnyttjar tidigare erfarenheter för att snabbare lokalisera lämpliga växter, men att värdväxtpreferenserna också kan förändras. Vuxna honor och hannar förvärvar en böjelse för växter de ätit av som larver, men också för växter där de haft ett lyckat kärleksmöte.

Att hitta en lämplig värdväxt för sin avkomma är livsnödvändigt för växtätande insekter. Flertalet av dessa insektsarter är specialiserade på en eller några närbesläktade växter, och vägleds av typiska dofter och smaker hos dessa värdväxter. Nattfjärilen egyptiskt bomullsfly, Spodoptera littoralis, kan däremot livnära sig på en rad växter i uppåt 40 olika familjer, och måste ha en annan strategi. Ett sätt att snabbare lokalisera lämpliga växter är att utnyttja tidigare erfarenheter.

Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har tidigare visat att erfarenheter av den värdväxt som ett egyptiskt bomullsfly har ätit på som larv kan påverka dess växtpreferenser när det är vuxet, och att detta gäller både äggläggande honor och hanar som söker efter en partner. I de flesta fall föredrog det vuxna nattflyet den växt det åt av som larv.

Nu har samma forskargrupp visat att erfarenheter vid parning också har stor betydelse för kommande värdväxtval hos denna nattfjärilsart. Detta är en helt ny upptäckt som inte har visats förut hos växtätande insekter. Fjärilar som fått para sig på en viss värdväxt föredrog denna art framför andra när de vid ett senare tillfälle skulle lägga ägg eller para sig igen.

Försöken visar därmed att värdväxtvalet hos bomullsflyet påverkas av en kombination av erfarenheter från både larvstadiet och från parningen. Detta tyder på att bomullsflyets värdväxtpreferenser är mycket plastiska och kan förändras flera gånger under flyets korta livstid, men försöken antyder också att värdväxtpreferensen bara ställs om vid vissa specifika tillfällen. Det räcker inte med att fjärilen tillbringar tid på en viss växt och utsätts för sinnesintryck från växten, utan själva parningen är nödvändig för att fjärilens senare värdväxtpreferenser ska påverkas. Det är möjligt att det finns ett antal ”tidsfönster” under insektens liv där den är öppen för signaler från växter och kan ändra sina preferenser.

Eftersom bomullsflyet är en generalist som kan utnyttja många olika växter i sin omgivning, kan plasticiteten ge det en möjlighet att snabbt reagera på förändringar i miljön. Erfarenheten ger individen en förmåga att göra snabbare och säkrare val och att överbrygga de begränsningar den har i förmågan att uppfatta och sortera sinnesintryck. Detta kan ge bomullsflyet som art möjlighet att snabbt anpassa sig till förändringar i tillgången på värdväxter inom det område där den finns, men också att anpassa sig till nya områden med andra uppsättningar av värdväxter. Bomullsflyet sprider sig idag sakta norrut i Europa och en plasticitet som snabbt förändrar dess beteenden vid val av värdväxt kan vara betydelsefull vid denna utvidgning av utbredningsområdet.

Resultaten publicerades nyligen i tidskriften Ecology Letters.

----------------------------------------------------------------

Kontaktperson
Peter Anderson, professor, avd. för kemisk ekologi, inst. för växtskyddsbiologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, 040-41 52 99, peter.anderson@slu.se
http://www.slu.se/sv/institutioner/vaxtskyddsbiologi/forskning/kemisk-ekologi/

Artikeln
‘Do you remember the first time?’ Host plant preference in a moth is modulated by experiences during larval feeding and adult mating. Magali Proffit, Mohammed A. Khallaf, David Carrasco, Mattias C. Larsson & Peter Anderson. Ecology Letters (2015), DOI: 10.1111/ele.12419.
http://dx.doi.org/10.1111/ele.12419

Länk till en kort text om studien i New Scientist

Pressbild (Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Illustratör/fotograf ska anges.)

• Egyptiska bomullsflyn under parningsakt. Foto: Gunda Thöming