Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Nya bäverdammar bidrar till ökade halter av metylkvicksilver i vattendrag

När bävrar bygger dammar kan det bildas ökade mängder giftigt metylkvicksilver i översvämmad mark, och halterna av ämnet stiger sedan i vattnet nedströms om dammen. Dessbättre tycks detta vara ett övergående problem, som bara uppkommer på platser där det inte har funnits bäverrevir i modern tid. Det visar en nyligen publicerad SLU-studie.

Efter att ha varit utrotad i Sverige på 1870-talet och ca 50 år framåt håller den europeiska bävern på att återerövra det svenska skogslandskapet. Bävern är en ekosystemingenjör och påverkar vattenmiljön med sitt dammbyggande, men i många avseenden vet vi inte hur. En farhåga har varit att bäverrevir skulle kunna förvärra den kvicksilverproblematik som finns i många svenska sjöar och vattendrag, och som gör att vi inte bör äta så mycket insjöfisk.

Att bävrar skulle kunna orsaka sådana problem beror på att deras fördämningar lägger mark under vatten, och syrefria förhållanden främjar omvandlingen av oorganiskt kvicksilver till metylkvicksilver – den toxiska formen av kvicksilver. Enstaka studier har också påvisat förhöjda halter av metylkvicksilver i vatten nedströms om bäverdammar.

Ett forskarlag baserat vid SLU har nu gjort en grundlig undersökning av frågan. Under tre år har de mätt halterna av metylkvicksilver i ytvatten i 12 bäversystem i tre regioner i Sverige. Resultaten bekräftar att bäverdammar kan leda till ökade halter av metylkvicksilver i ytvatten. Det mest intressanta är dock att denna process enbart verkar ske i helt nya bäversystem, där bävern aldrig har funnits i modern tid, och att systemens ålder har liten inverkan på metyleringen. I återkoloniserade bäversystem syntes däremot inga tecken på ökad metylering av kvicksilver.

– Vår slutsats är att kvicksilverproblemet i bäversystem enbart kommer vara aktuellt under en övergångsperiod, säger Frauke Ecke från SLU, som har lett studien. När bävrarna så småningom återkoloniserar ett system som har varit övergivet under en period kommer det inte att ske en ökad metylering.

Resultaten har publicerats i den senaste online-upplagan av tidskriften Environmental Science and Technology. Artikeln har redan uppmärksammats i ScienceShot Öppnas i nytt fönster.

Kontaktpersoner

Frauke Ecke, forskare
Institutionen för vatten och miljö
Sektionen för ekologi och biodiversitet
Sveriges lantbruksuniversitet
018-67 31 29, Frauke.Ecke@slu.se

Oded Levanoni, doktorand vid samma institution
018-67 31 96 , Oded.Levanoni@slu.se

Artikeln
Impact of beaver pond colonization history on methylmercury concentrations in surface water. Oded Levanoni, Kevin Bishop, Brendan G. Mckie, Göran Hartman, Karin Eklöf & Frauke Ecke. Environ. Sci. Technol., Publication Date (Web): October 9, 2015. DOI: 10.1021/acs.est.5b03146
http://pubs.acs.org/doi/10.1021/acs.est.5b03146

Ämnen


SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Kontakter

David Stephansson

David Stephansson

Presskontakt Presskontakt Forskningsinformation 018-67 14 92

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.