Nya gener för reumatisk sjukdom hittad hos hund

Vid studier på hund har forskare vid SLU och Uppsala universitet hittat flera gener som kraftigt kan öka risken för immunologiska sjukdomar, bland annat en autoimmun SLE-liknande reumatisk sjukdom.

Forskningen presenteras nu i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature Genetics nätupplaga.

Det är specifikt hundrasen Nova Scotia duck tolling retriever (”tollare”) som har studerats. Den rasen drabbas av ett immunologiskt sjukdomskomplex som kan delas in i två huvudsakliga grupper.

- Sjukdomen är i dess båda former en komplex sjukdom vilket betyder att flera genetiska förändringar samverkar med miljöfaktorer och orsakar att hunden blir sjuk, säger Maria Wilbe, SLU.

-Komplexiteten innebär att alla individer med sjukdomen inte automatiskt får sjuka valpar, däremot nedärvs de genetiska anlagen och sjukdomen kan dyka upp i senare generationer.

Den första varianten som studerats är en autoimmun reumatisk sjukdom som kallas för en SLE (Systemisk Lupus Erythematosus) -liknande sjukdom. Den andra varianten på sjukdomskomplexet är en viss typ av icke-bakteriell hjärnhinneinflammation.

- ”Tollare” som får den autoimmuna SLE-liknande sjukdomsformen visar stelhet efter vila samt led- och muskelsmärta. Oftast är flera leder involverade. Ibland förekommer även feber samt påverkan på andra organ, säger Helene Hansson Hamlin, veterinär och forskare vid SLU, som haft ansvar för de kliniska studierna.

Den andra varianten av sjukdomen, som ger hjärnhinneinflammation, orsakar ont i nacken, feber och stelhet hos hundarna.

Forskarna har sett att dessa symptom drabbar hundarna tidigare än hos hundar med den SLE-liknande sjukdomen. Vanligen ses de första symptomen före ett års ålder. Det har varit svårt att avgöra om detta är två separata sjukdomar eller olika varianter av ett och samma sjukdomskomplex.

FLER KARTLÄGGNINGAR INOM KORT

Detta är den första komplexa sjukdomen hos hund som kartlagts genetiskt. Men det lär bli fler inom en snar framtid, tror forskarna.

- Utvecklingen av de olika hundraserna har gjort att vissa sjukdomar med genetisk bakgrund uppträder i ökad utsträckning hos vissa hundraser och därmed kan de genetiska förändringarna vara lättare att identifiera hos hund än hos människa, säger Maria Wilbe.

För att finna de genetiska riskfaktorerna har forskarna sökt igenom hela arvsmassan i jakten på sjukdomsgener. Man har jämfört grupper med sjuka och friska individer (81 respektive 57) för att se var de skiljer sig åt. Med hjälp av avancerad teknik inom det molekylärgenetiska området har man kunnat identifiera flera regioner på olika kromosomer som med stor sannolikhet samverkar och är riskfaktorer i sammanhanget för hjärnhinneinflammation respektive SLE-liknande sjukdom.

Professor Göran Andersson vid SLU har tillsammans med professor Kerstin Lindblad-Toh vid Uppsala universitet, lett de genetiska studierna som utförts i samarbete med forskare i Finland och USA.

 - Detta kan i framtiden få stor betydelse inom hundaveln genom att i förlängningen minska förekomsten av ärftliga sjukdomar som drabbar immunsystemet. Våra fynd kan även vara viktiga när det gäller kartläggning och diagnostik av SLE-liknande sjukdomar hos människa, säger Göran Andersson.

För mer information:

Doktorand Maria Wilbe, institutionen för husdjursgenetik, SLU 018-4714973 maria.wilbe@hgen.slu.se

Docent Helene Hansson Hamlin, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU 018-671468 helene.hamlin@kv.slu.se

Professor Göran Andersson, institutionen för husdjursgenetik, SLU 018-4714903, 0703-808919 goran.andersson@hgen.slu.se